Ja, nu är man kanske tillbaka! Den efterlängtade sonen kom 26 mars 2010 och nu är det eventuellt dags för unge nr 2. Jag var väldigt aktiv på FL under min första graviditet, men tog sedan en passiv roll under de kommande fyra åren.
Mycket har hänt sen sist: jag har hunnit gifta mig, börjat läsa till sjuksköterska (1 år kvar), har hunnit flytta, bytt förskola, gått igenom en miljon faser med min älskade unge och är nu tillbaka för att vi nu kanske har ett litet troll till i magen.
Den här bebisen är inte lika planerad som första och vi är nog betydligt mer avslappnade när det gäller planering och framtiden. Det löser sig. Första barnet var både jobbigare än vi trodde och roligare än vi trodde så vi har lärt oss läxan att man har ingen aning om vad som väntar men att det alltid blir bra i slutändan.
Storebror har nu hunnit bli fyra år och är världens charmtroll, det är kul att se att hans "personlighet" från magen faktiskt motsvarade hans verkliga personlighet. Han har tjatat om syskon sen han var 3 år och är fantastiskt fin med bebisarna på förskolan och lill-kusinen som är några månader gammal. Det ska bli kul ifall vi kan få berätta för honom att han äntligen ska få sitt syskon.
Med mig har det hänt mycket, jag är mycket lugnare i mitt föräldraskap, inte lika dömande eller har så starka åsikter om allt. Känner att min utbildning har gett mig otroligt mycket självförtroende i mitt föräldraskap och jag längtar tills jag är färdig med utbildningen så att jag kan komma ut och jobba, jag längtar!
NYTT 27/2: Om bebis i magen:
Vi hade oskyddat sex på ÄL i början av februari. Hade BIM 18/2 och fick ett svagt plus på CB-test, testade digitalt och fick "gravid". Fick kraftig mensvärk i fyra dagar med blodblandade flytningar, inte så mycket klumpar mer än som intorkat blod. Pratade med min vårdcentral som sa "missfall" och att jag skulle testa igen om någon vecka. Mensvärken slutade tvärt efter fyra dagar och jag hade inga graviditetssymtom.
8 dagar efter BIM testar jag igen, är säker på ett negativt svar eller ytterst svagt plus, men får ett superstarkt plus. Blir osäker och ringer KK som säger "grattis, du är gravid!" men vill inte undersöka mig eftersom det är så pass tidigt.
Man kan ändå inte se något vettigt på VUL så här tidigt så vi får nog snällt avvakta och se vem som hade rätt. Nytt test igen på BIM+16 vilket infaller den 4 mars.
Är det en bebis där inne så blir vi jätteglada och kommer självklart ta emot det med öppna armar! Är det inte en bebis där inne så gör det inget heller, då väntar vi ett tag med att försöka skapa en liten en eftersom jag gärna vill bli klar med min utbildning. Det känns skönt att veta att oavsett svar så är det okej och känns som att vi har en bra plan, men det är jobbigt att inte veta.
Mycket har hänt sen sist: jag har hunnit gifta mig, börjat läsa till sjuksköterska (1 år kvar), har hunnit flytta, bytt förskola, gått igenom en miljon faser med min älskade unge och är nu tillbaka för att vi nu kanske har ett litet troll till i magen.
Den här bebisen är inte lika planerad som första och vi är nog betydligt mer avslappnade när det gäller planering och framtiden. Det löser sig. Första barnet var både jobbigare än vi trodde och roligare än vi trodde så vi har lärt oss läxan att man har ingen aning om vad som väntar men att det alltid blir bra i slutändan.
Storebror har nu hunnit bli fyra år och är världens charmtroll, det är kul att se att hans "personlighet" från magen faktiskt motsvarade hans verkliga personlighet. Han har tjatat om syskon sen han var 3 år och är fantastiskt fin med bebisarna på förskolan och lill-kusinen som är några månader gammal. Det ska bli kul ifall vi kan få berätta för honom att han äntligen ska få sitt syskon.
Med mig har det hänt mycket, jag är mycket lugnare i mitt föräldraskap, inte lika dömande eller har så starka åsikter om allt. Känner att min utbildning har gett mig otroligt mycket självförtroende i mitt föräldraskap och jag längtar tills jag är färdig med utbildningen så att jag kan komma ut och jobba, jag längtar!
NYTT 27/2: Om bebis i magen:
Vi hade oskyddat sex på ÄL i början av februari. Hade BIM 18/2 och fick ett svagt plus på CB-test, testade digitalt och fick "gravid". Fick kraftig mensvärk i fyra dagar med blodblandade flytningar, inte så mycket klumpar mer än som intorkat blod. Pratade med min vårdcentral som sa "missfall" och att jag skulle testa igen om någon vecka. Mensvärken slutade tvärt efter fyra dagar och jag hade inga graviditetssymtom.
8 dagar efter BIM testar jag igen, är säker på ett negativt svar eller ytterst svagt plus, men får ett superstarkt plus. Blir osäker och ringer KK som säger "grattis, du är gravid!" men vill inte undersöka mig eftersom det är så pass tidigt.
Man kan ändå inte se något vettigt på VUL så här tidigt så vi får nog snällt avvakta och se vem som hade rätt. Nytt test igen på BIM+16 vilket infaller den 4 mars.
Är det en bebis där inne så blir vi jätteglada och kommer självklart ta emot det med öppna armar! Är det inte en bebis där inne så gör det inget heller, då väntar vi ett tag med att försöka skapa en liten en eftersom jag gärna vill bli klar med min utbildning. Det känns skönt att veta att oavsett svar så är det okej och känns som att vi har en bra plan, men det är jobbigt att inte veta.
Ålder
39 år
Barn
14 år
Civilstatus
Förlovad
Personlighet
Ambitiös
Glad
Omtänksam
Social
Intressen
Barn
Film/TV
Fotografi
Litteratur
Musik
Resor
Vetenskap
Skönhet/Mode
Musik
Blues
Funk/Fusion
Hip-Hop
Jazz
Punk
Rock
Soul
Världsmusik
Husdjur
Hund