Jag är en tjej på 33 år som bor i en mindre stad i Västsverige. Sambon och jag bor i ett underbart hus med vår lille älskling Alexander. Han föddes 30/8 2004 och är den gladaste, sötaste unge man kan tänka sig! Om ni inte tror mig kan ni bara kolla i bildgalleriet
Jag har ganska bestämda åsikter vad gäller föräldraskap, jag står för mina åsikter till 100% och hamnar ofta i diskussioner här på FL..................på gott och ont
Detta är några av mina åsikter:
* Ett barn behöver rutiner och riktlinjer! Man sover på natten och äter på någorlunda bestämda tider. Ett barn som själv får bestämma vad och när h*n ska äta och själv välja när det är dags att sova blir otryggt anser jag! Barn ska inte behöva tänka på sådana saker!
* Ett barn behöver utrymme för att utvecklas till en egen individ! Jag anser att min son är sin egen person, han är inget bihang som jag ska kånka runt på!
* Utrymme gäller definitivt nattetid, vi sover i vår säng och Alexander i sin säng. Jag ser inte fördelen med att vänja ett barn att sova i föräldrarnas säng, utan förespråkar verkligen att lära sitt barn sova i egen säng. Själva har vi fått fantastiska resultat med 5 mm! Alexander verkligen älskar sin säng och vill inte sova någon annanstans om han får välja
*När pappa och mamma säger "Nej" betyder det Nej! Blir Alexander arg om han inte får som han vill så får han bli det - det är bra att barn tillåts att känna ALLA känslor, även ilska, det gör att min son kommer få ett fullt utvecklat känsloliv.
*Jag hör till de "onormala" som "bara" vill ha ett barn! Jag tycker personligen att alla barn borde få sina föräldrars odelade uppmärksamhet åtminstone tills de är 4 år så skulle jag ändra mig angående syskon till Alexander skulle jag definitivt vänta tills han är minst 4.
*Till sist och det viktigaste: ETT BARN BEHÖVER KÄRLEK!!! Så mycket kärlek att det rinner över , det kan inte bli för mycket utav den varan.
Det är väl bäst att klargöra att jag inte i mina punkter pratar om spädbarn utan småbarn. Klart Alexander sov med oss när han var nyfödd och att han ammade när han ville osv..................
Jag har ganska bestämda åsikter vad gäller föräldraskap, jag står för mina åsikter till 100% och hamnar ofta i diskussioner här på FL..................på gott och ont
Detta är några av mina åsikter:
* Ett barn behöver rutiner och riktlinjer! Man sover på natten och äter på någorlunda bestämda tider. Ett barn som själv får bestämma vad och när h*n ska äta och själv välja när det är dags att sova blir otryggt anser jag! Barn ska inte behöva tänka på sådana saker!
* Ett barn behöver utrymme för att utvecklas till en egen individ! Jag anser att min son är sin egen person, han är inget bihang som jag ska kånka runt på!
* Utrymme gäller definitivt nattetid, vi sover i vår säng och Alexander i sin säng. Jag ser inte fördelen med att vänja ett barn att sova i föräldrarnas säng, utan förespråkar verkligen att lära sitt barn sova i egen säng. Själva har vi fått fantastiska resultat med 5 mm! Alexander verkligen älskar sin säng och vill inte sova någon annanstans om han får välja
*När pappa och mamma säger "Nej" betyder det Nej! Blir Alexander arg om han inte får som han vill så får han bli det - det är bra att barn tillåts att känna ALLA känslor, även ilska, det gör att min son kommer få ett fullt utvecklat känsloliv.
*Jag hör till de "onormala" som "bara" vill ha ett barn! Jag tycker personligen att alla barn borde få sina föräldrars odelade uppmärksamhet åtminstone tills de är 4 år så skulle jag ändra mig angående syskon till Alexander skulle jag definitivt vänta tills han är minst 4.
*Till sist och det viktigaste: ETT BARN BEHÖVER KÄRLEK!!! Så mycket kärlek att det rinner över , det kan inte bli för mycket utav den varan.
Det är väl bäst att klargöra att jag inte i mina punkter pratar om spädbarn utan småbarn. Klart Alexander sov med oss när han var nyfödd och att han ammade när han ville osv..................
Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.