Åt mina minipiller som jag skulle och trodde inte det skulle kunna bli något.
Men när jag kom in på akuten natten mellan 21 och 22 september 2010 med kraftiga magsmärtor och jag trodde gallan skulle gå åt fanders, så fick jag chockbeskedet, jag var gravid! 02.15 fick jag se min lilla. Var i V.6+5.
Hur kunde det här hända??
Jag har en bebis i magen... Blandade känslor, rädsla, lycka..
Min dåvarande pojkvän, pappan till barnet, hade jag varit tillsammans med i 15 månader, men, hur skulle han reagera??
Låg kvar och kollade på film i väntan på att få svar på olika tester, bl.a gallsten, Big Moma 2 hann jag se nästan 2 gånger innan klockan slog 05.13. Då visste jag att hans larm på telefonen gick, ringde och berättade.
Han var lika chockad som jag, men talade om för mig att han skulle stötta mig vad jag än valde, det kändes skönt.
Efter mycket om och men, men stöd från mina föräldrar och vänner, så valde jag att behålla, och det var det bästa jag någonsin gjort.
3e December 2012 lämnade pappan mig. Jag var ensam.
Men jag visste att jag skulle klara det, känslan av att vara stark är underbar!
16e Maj 2011 föddes en liten Melker, på sina underbara 4180 gram och 55 cm.
Det finaste världen har skådat. Min mamma var ett stöd under hela förlossningen, och jag var så lycklig. När vi blev inskriva, så tog mamma fram ett halsband. " Det här halsbandet hade jag på mig när du föddes, tänkte ifall du ville ha det på dig". Jag var hennes förstfödda, och det var en så underbar gest av henne, klart jag hade det på mig!!
Tiden gick och efter mycket lycka och även motgångar... så träffade jag min sambo, han kom in i vårat liv och vi var jämt. 20e Januari blev vi tillsammans, på riktigt.
Men när jag kom in på akuten natten mellan 21 och 22 september 2010 med kraftiga magsmärtor och jag trodde gallan skulle gå åt fanders, så fick jag chockbeskedet, jag var gravid! 02.15 fick jag se min lilla. Var i V.6+5.
Hur kunde det här hända??
Jag har en bebis i magen... Blandade känslor, rädsla, lycka..
Min dåvarande pojkvän, pappan till barnet, hade jag varit tillsammans med i 15 månader, men, hur skulle han reagera??
Låg kvar och kollade på film i väntan på att få svar på olika tester, bl.a gallsten, Big Moma 2 hann jag se nästan 2 gånger innan klockan slog 05.13. Då visste jag att hans larm på telefonen gick, ringde och berättade.
Han var lika chockad som jag, men talade om för mig att han skulle stötta mig vad jag än valde, det kändes skönt.
Efter mycket om och men, men stöd från mina föräldrar och vänner, så valde jag att behålla, och det var det bästa jag någonsin gjort.
3e December 2012 lämnade pappan mig. Jag var ensam.
Men jag visste att jag skulle klara det, känslan av att vara stark är underbar!
16e Maj 2011 föddes en liten Melker, på sina underbara 4180 gram och 55 cm.
Det finaste världen har skådat. Min mamma var ett stöd under hela förlossningen, och jag var så lycklig. När vi blev inskriva, så tog mamma fram ett halsband. " Det här halsbandet hade jag på mig när du föddes, tänkte ifall du ville ha det på dig". Jag var hennes förstfödda, och det var en så underbar gest av henne, klart jag hade det på mig!!
Tiden gick och efter mycket lycka och även motgångar... så träffade jag min sambo, han kom in i vårat liv och vi var jämt. 20e Januari blev vi tillsammans, på riktigt.
Ålder
31 år
Barn
13 år
Civilstatus
Sambo
Föräldratyp
Ung förälder
Personlighet
Glad
Omtänksam
Optimist
Snäll
Intressen
Barn
Dator/Internet
Motor
Musik
Musik
Barnmusik
Country
Hårdrock
Klassisk
Pop