Jag fick veta när jag var 18 att jag inte kunde få barn. Jag har PCO och har aldrig ägglossning och mens. För sex år sedan bestämde jag och min man oss för att be om hjälp att bli gravid. Vi gjorde då en Pergotimebehandling. Vi fick höra innan att många med PCO blir gravida med pergotime och jag hade så stora förväntningar på att det skulle fungera. När första behandlingen inte fungerade tänkte jag att det behövs nog bara en till så går det, men när den andra inte fungerade bröt jag ihop. Vi hade bara tre behandlingar sammanlagt och jag ville inte göra den sista, så vi tog en paus med behandlingen. Jag flydde in i arbete och i studier för att jag inte orkade hantera sorgen. Sorgen hann tillslut i kapp mig och jag fick en utmattningsdepression för tre år sedan. Under denna tid känner jag att jag bearbetat sorgen en hel del.
Jag och min man känner oss nu redo att gå vidare, mot drömmen att få barn men istället genom adoption.
Det är så givande att läsa alla inlägg och få olika och nya synvinklar på allt detta och få ta del av andras erfarenheter och kunskaper.
Jag och min man känner oss nu redo att gå vidare, mot drömmen att få barn men istället genom adoption.
Det är så givande att läsa alla inlägg och få olika och nya synvinklar på allt detta och få ta del av andras erfarenheter och kunskaper.
Civilstatus
Gift
Personlighet
Ambitiös
Flummig
Glad
Kontrollfreak
Nyfiken
Omtänksam
Tänkare
Intressen
Barn
Heminredning
Matlagning/Bakning
Musik
Religion
Shopping
Trädgård
Träning
Musik
Allätare
Gospel
Husdjur
Katt