0 Följare 0 Följer

Annielara

Förälder

Skolan har börjat igen, underbart! Flickan är snart 40 månader och killarna är 25,5 månader. Jag jobbar extra samtidigt som jag läser på heltid, och trivs med livet. Jag har hållit på med ett viktminskningsprojekt sedan i maj i år, och har gått ned det jag vill i vikt - i alla fall för närvarande. Eftersom jag börjat träna flera gånger i veckan har jag bestämt mig för att stanna några kilon över min ursprungliga målvikt. Härligt att få träna upp kroppen igen efter täta graviditeter och långa amningsperioder!





Nu håller jag på med ett viktminskningsprojekt, det är jätteskoj att se kroppen få tillbaka sina fina former igen! Tolv kilo har jag arbetat bort på sistone, bara fem kvar.

Annars är jag universitetsstudent som sommarjobbar inom vården. Tentaperioden är äntligen avslutad!

Jag har tre barn; killarna är 22 månader nu och flickan 36,5 månader. Bilden visar min tvillingmage som den såg ut i juli 2006 i v35+2.





Killarna är 18 månader nu och flickan 33 månader. Vi tycker allt tickar på ganska bra, med jobb och heltidsstudier, barnomsorg - livspusslet i största allmänhet. Vi varit sjuka i ungefär åtta veckor, ja, med undantag av den sista veckan nu då vi har friskat på oss igen. Det har varit jobbigt. Vattkoppor, kräksjuka, influensa, bihåleinflammation, öroninflammationer och nästan lunginflammation.





Julen närmar sig! Killarna är 16,5 månader och lilla damen 31 månader. Det bästa jag vet är när alla skrattar så de kiknar. De gör de bäst när flickan busar med gossarna; hoppar och skuttar framför dem, eller som i förrgår, skjuter iväg en vitlök med hjälp av ett sopskaft! Så bra att de har blöja fortfarande, annars hade de kissat på sig av skratt.





Nu är barnen är 15 och 15 samt 29,5 månader. Vi har varit lite krassliga, men så brukar det ju vara vid inskolningar. Killarna är jätteroligast nu och även storasyster har kommit in i en härligt harmonisk period. Mina studier har halkat efter lite eftersom vi varit sjuka. Jag tycker även jag börjar känna av att det är mörkt ute nu, orken tryter lite. Men jag är fortfarande på rätt plats vid rätt tid och jag är närvarande i mitt liv. Varje kväll somnar jag med lyckliga bilder på näthinnan, när barnen skrattar, när sambon gosar med dem, när de springer framför mig för att undkomma tandborstning.. Gäsp. Jag blir faktiskt lite trött bara jag tänker på det.






Nu har jag börjat läsa igen, killarna (13 mån) och storasyster (27,5 mån) är deltid hos samma dagmamma. Det funkar monsterfint, så skönt att få vara bara jag på dagarna en stund. Just nu pluggar jag och jag känner att jag är på rätt plats vid rätt tid och jag är på väg dit jag ska.

Jag slutade amma för fem dagar sedan, jag tyckte det var lika bra då killarna skulle vara en stund varje dag hos dagmamma. Jag hade väldigt fet mjölk innan. Det gick bra, men brösten spänner fortfarande till och från och jag har svårt att ställa om kosten så att jag "står still" viktmässigt. Men nu cyklar jag långt varje dag så om en vecka är jag säkert i balans igen.

Magmusklerna har växt ihop igen, men trots att jag inte har några bristningar att tala om så ser den inte riktigt ut som innan tvillingarna eller storasystern. Men det kommer. Och om det inte kommer så gör det inget.






I tisdags hade vi en jättetrevlig träff hemma hos mig, några tvillingmammor härifrån Skåne. Skriv gärna ett mess till min inbox eller en rad i gästboken ni som var med så vet jag vad ni heter här på FL också!

Äter GI-inspirerat just nu, det funkar bra.

Jag är trebarnsmor, har en flicka på 26 månader och tvillingkillar på 12 månader. Killarna är mjölkproteinallergiker, och det är inte särskilt jobbigt, men jag har fått lära mig mycket nytt. Vi trodde att de hade "kolik" först när de var mindre, men det var alltså allergi.

Kan hända att jag varit på din sida utan att skriva något, men eftersom jag inte sitter vid datorn utan att amma en tvilling så tar det för lång tid att skriva enarmat om jag egentligen inte "vill" något.

Att ha tre barn som är så små är roligt och livat värre. De leker fint tillsammans. Killarna kryper och ställer sig upp, och går utmed saker. Flickan pussar på och busar med dem.

Annars är jag en mammaledig student på 31 år som är sambo. Min mage har förresten inte gått tillbaka efter graviditeten, och det beror delvis på att mina magmuskler delat sig. Det händer ofta vid täta graviditeter, eller tvillinggraviditeter. Och jag har ju gått igenom båda. Nu har jag dock gjort särskilda övningar sista månaden så delningen är mindre.







Nu är mina killar fyra och en halv månad och jag har inte varit inne på Familjeliv på säkert tre månader. En av gossarna fick nämligen kolik, hemskt! Nu börjar vi komma tillbaka på banan, men jag är så uttröttad att minsta förkylning slår sig ner djupt i mig. De sover iallfall 6-7 timmar i sträck på natten, så snart bli jag säkert frisk. Ha det bäst allihop, kanske tar det ett tag innan jag kommer tillbaka igen.







Nu är jag trebarnsmor, coolt! Tvillingförlossningen gick jättebra, en vanlig förlossning utan bedövning. Fast eftersom jag blev igångsatt så drog den ut mer på tiden, så det tog ungefär 17 timmar från att gelen sattes, och ungefär 10 timmar från första riktiga värken. Så jag var trött och rejält förbannad på allt och alla när de små älsklingarna tittade ut!

Pojkarna var lite trötta och hade lågt blodsocker när de kom, läkaren sa att det var för att förlossningen som regel är mycket jobbigare för barnen när man är tvilling. Därför fick vi ligga kvar i elva dagar, men det var bara bra.

Amningen funkar jättebra, dubbelammar och enkelammar om vartannat. Myyyysigt när det "klonkar" på två sidor om mig!

Sprack ingenting och har äntligen tappat allt vatten (14 dagar efter förlossningen idag), tycker det tog längre tid än när jag födde dottern. Kanske beror det på igångsättningen, konstgjorda hormoner gör väl ingen kropp glad..







Jag är 30 år, har en underbar flicka på 14,5 månader och väntar två pojkar (förmodligen enäggstvillingar) med BF den 26 augusti 2006. Är i vecka 37 nu och igångsättningen blev senarelagd igår! Det blir inte förrän i vecka 38; den 7/8 (om jag inte kommer igång själv dessförinnan). Detta är för att vi mår så himla bra allihop, så vi är verkligen tacksamma för att de små rackarna trivs där inne. Det känns urknasigt att få vänta fem dagar till, men ..... IIIIAH, vad spännande.

Anledningen till att jag egentligen skulle ha satts igång denna vecka är för att de i Lund "alltid" gör så med enäggstvillingar som delar moderkaka.

Är stolt över min mage, den är fräsig och står ut på ett nästan obscent sätt! Inga bristningar än, bilden visar den i v35+2.

Jag hade läst en del om hur jobbigt det skulle kunna vara att ha två i magen, men jag mår strålande och trivs väldigt bra med att vara tvillinggravid! Känner mig verkligt lyckligt lottad på alla sätt. Fast nu i vecka 37 är magen grymt stor, det blir inga långa promenader för min del precis! Särskilt inte eftersom jag redan är öppen en centimeter, och tappen är utplanad. Men jag tror jag orkar gå till måndag ändå, eftersom jag är hiskeligt envis!!








Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.