Jag och min man slutade med preventivmedel januari 2008. I mars 2009 började vi prata om att det kanske var något fel. När vi hade samlat tillräckligt med mod för att ringa Sophiahemme meddelade de att de var fullbokade före sommaren men att vi kunde ringa 18 maj och boka tid. Vi ringde då och fick tid för utredning den 1 september 2009. Visade sig då att det blodprov jag lämnat var normalt medan makens soldater var lite få och lite slöa. Han fick lämna nytt prov, och jag fick göra ultraljud och spolning av äggledarna så länge. Återigen var mina prover normala och makens avvikande. Fick då tid för IVF med mickroinjektion.
IVF 1 2009 : Långa metoden Synarela och Gonal-f
ÄP 25/11: 14 äggblåsor, 12 ägg
26/11: 7 ägg mogna, men endast 1 befruktat. Delade sig fint.
27/11 : ET med ett sex-celligt.
Mens 10/12
TD 11/12, testade minus
IVF 2: 2010: Långa metoden Synarela och Gonal-f
ÄP 17/3: 8 äggblåsor (Dr tog endast de stora), 7 ägg
18/3: 4 befruktade, 3 delade sig fint
19/3: ET med 2 embryon, båda fyr-celliga. Det ena lite bättre kvalité, snudd på topp
Blödning 30/3
TD 3/4, testade plus
Minus 4/4 och 5/4
Blodprov och konstaterat minus 5/4
IVF 3: 2010: Korta metoden Gonal-f
ÄP 6/9: 12 blåsor, 12 ägg
7/9: 9 ägg mogna, 3 befruktade. Samtliga delade sig, 1 med toppkvalité
8/9: ET med 2 embryon, 1 topp, 1 sex-celligt
18/9 (kväll): Tjuvtestar svagt plus med CB
19/9 (morgon): Tjuvtestar svagt plus med CB
20/9 (morgon): Tjuvtestar Gravid 1-2 v. med CB Digital
21/9 (morgon): Tjuvtestar plus med ACO Preg
22/9: Återbesök på Sophiehmmet. Bekräftat gravid. Tid för Ultraljud 6/10.
6/10: VUL. H*n var precis lagom stor, satt på exakt rätt ställe och hade tydlig hjärtaktivitet. Kunde inte varit bättre! Ren lycka, och någon glädjetår!
20/10: Inskrivning hos BM Susanne. Allt ser bra ut. Järn = 115, Socker = 5,2
18/11: KUBB. En helt perfekt liten mini-mumin dyker upp på UL. Vi ser den vända sig, nicka och vifta på armar och ben. Stoppar handen i munnen också, så gulligt! Precis lagom stor för vårt BF. Risk för DS: 1/ 9515, de andra kromosomen 1/20 000. Kunde inte varit bättre, nu ska vi berätta för hela världen!!
24/11: Besök hos BM. Vi fick höra på hjärtljuden - så häftigt!! Och sedan gick vi igenom svaren från Kubb och UL och allt såg strålande ut, så nu håller vi tummarna. Dessutom hade jag ökat på mitt järnvärde, vilket tydligen är svårt (det måste vara all blodpudding och spenat!) så jag fick massor av beröm. Blodtrycket var lågt och bra. Järn = 123. SN = 11 cm.
28/12: RUL. Allt ser perfekt ut. Det är en liten PRINS därinne!
2011
4/1: Besök hos BM. Vi fick höra hjärtljuden igen, de var jättelätta att hitta den här gången, så skönt! Sen bekräftade hon att allt såg bra ut på UL. Och så fick vi massor av information om olika föräldrautbildningar och profylax. Det enda som inte var bra var mitt blodsocker, som stigit till 7,8. Vi behöver dock inte göra annat än tänka på vad jag äter. Blodtrycket lågt och bra. Hon var väldigt positiv till magen och tyckte den var fin. SN= 18 cm.
14/1: Extrabesök hos bm pga svullna anklar: Blodsocker 5,4, Järn 110. Blodtryck lågt och bra. rekommenderas stödstrumpor, motion och järntabletter. Hjärljuden helt normala, puls 145-155. Vi hör att han rör sig, men det känns fortfarande ingenting.
3/2: Besök hos BM. Allt mycket normalt och bra. Dock inte lika tydliga hjärtljud, men det var bara som han låg. En ordentlig kick på hennes mätapparat, han gillar inte att bli lyssnad på. Blodtryck 110/70. Socker: 6,0. Järn: 113. SN = 23 cm, något över normalkurvan (som dock inte börjat gälla ännu)
2/3: Besök hos BM. Mini-mumin fick åter beröm. SN = 28 cm, precis på kurvan. Järn: 121 (beröm till mamma). Socker dock åter högt 7,8. Ska försöka tänka mer på kosten. Blodtryck 110/70. Hjärtljuden starka och fina, puls 142-148.
16/3: besök hos BM: Allt ser bra ut. SN= 29 cm. BM trodde han varit 1 cm falsk stor sist, nu låg han bättre och det var lättare att mäta. Han ligger då lite under mitten-kurvan, men långt innanför det normala. Blodtryck: 100/70. Järn: 121. Socker 4,6 (fastevärde), sko fortfarnade tänka på vad jag äter. Hjärtljuden starka och fina, puls runt 150. Han har vänt sig och ligger nu med huvudet nedåt, men är fullt rörlig.
24/3: Extrabesök hos Bm pga att jag tycker det är förändrade fosterrörelser. Vi blir skickade vidare till Mama Mia för CTG och extra UL. Allt ser perfekt ut! Det enda de upptäckte var något förstorade njurbäcken (där urinen samlas innan den åker ner i urinblåsan tydligen). Om de fortfarnade är stora på vårt UL v. 33 så kommer barnläkare att kolla extra på det efter förlossnignen, och ev. sätta in antibiotika. Men det var absolut inget farligt sa bm och är tydligen vanligt på killar. Dessutom har jag urinvägsinfektioner i familjen, så kanske kommer det från mig. Men det var så skönt att få papper med sig där han ligger mitt på kurvan, och det står att hjärtljud, fosterrörelser, andningsrörelser och fostervattenmängd är normalt. De brydde sig inte ens om att kolla flödet i navelsträngen (vilket de vanligen gör vid extra kontroller) eftersom allt såg så bra ut. . Fortfarande huvudet nedåt, vilket han ska ha.
29/3: Besök hos BM Susanne. Allt ser verkligen helt perfekt ut med mini. Man kan knappt inte tro att det är sant. Och mina värden bra också. Sedan fick vi höra hjärtljud. SF = 30 cm (precis på kurvan/överkant på normalkurvan. Skönt, då finns det marginal!). Socker: 6,6 (efter frukost). Järn: behövde inte ta då det varit så bra värden. Puls: 140-145. Som vanligt kickade han lite när hon kände på honom, han verkar vara en bestämd liten typ. . Blodtryck 105/65. Huvudet nedåt, fullt rörlig.
5/4: UL. Något mindre än normalkurvan, -7,2 % (dock väl inom marginalen). Annars var allting perfekt. Njurbäckenet nere på helt normala nivåer, så det var toppen Lite svårt att se något, nu när allt blivit så stort. Men han var fortfarnade världens fianste. Och kickade förstås efter hennes apparat. Han ligger med huvudet nedåt och tittar uppåt.
12/4 Besök hos BM: Socker: 6.6 (efter frukost). Järn: 122. Blodtryck 105/75 (lite upp, men fortfarande lågt). Sedan lyssnade vi på hjärtljuden. Hon hittade fina slag där navelsträngen inte hördes. Först lite hög puls, runt 158, men efter en stund lugnade han sig och kom ner på 150. SF= 32 cm, strax över huvudkurvan. Nu är han bara ruckbar, inte rörlig längre. Vi är så glada och stolta, tänk att vi fått en bebis som sköter sig så bra i magen. Får nypa sig i armen och peppar peppar....
18/4: Extrabesök hos BM pga svullna anklar. Allt var precis som det skulle med mini-mumin, så skönt. Och mina svullna vrister och händer tyckte hon inte var något att prata om. Det är ju så det blir så här i slutet. Hon tog lite mått också: Blodtryck 130/60( det är tydligen det lägre som är viktigt, så det är bra), SN = 33 cm (en hel cm upp ifrån förra tisdagen, han följer sin egen kurva finfint).
26/4: Besök hos BM. Allt ser bra ut, han har växt 2 cm från förra måndagen (!). Men hon trodde att han kanske låg och sträckte på sig. Vi tyckte hjärtljuden var svagare och långsammare än vanligt, men det sa BM att de inte alls var. Eventuellt har jag en urinvägsinfektion, ska lämna prov imorgon. SN= 35 cm, Järn: 119, Socker: 4,4 (fastevärde), puls: 150. Han är nu fixerad med huvudet neråt i bäckenet.
5/5: Besök hos BM. allt fortfarnade bara bra (peppar peppar).
11/5:Besök hos BM. Visade mina fötter och en doktor tittade. Eftersom blodtrycket stigit ordentligt ville de ta prover. Annars såg allt bra ut. Socker: 4,6 (efter frukost), Järn: 116 (ska öka dosen järntabletter), puls: 148. SN=36, alltså inte ökat sedan förra veckan, men hon tyckte inte gjorde något. Blodtryck: 120/80. Sedan iväg till Danderyd för att ta prover. Fick ta blodprov, sedan lämna urinprov. De körde en CTG-kurva på mini-mumin. Allt såg bra ut. jag såg på skärmen att pulsen varierade mellan 138 och 162. Lite lite sammandragningar, men inte farligt. Sedan fick jag träffa en doktor. Alla värden såg helt normala ut, och hon tyckte svullnaden verkade okej också. Så de tär bara att hålla koll på att jag int eökar kraftigt i vikt snabbt och så ska jag ta lite extra blodtryck hos bm. Sedan fick vi gå hem. Hon tyckte dock vi skulle göra ett extra TUL, då blodtrycket stigit och vi gjort IVF. får se vad Bm säger.
26/5: Besök hos BM Susanne. Allt ser glimrande ut. SF: 37 (drygt)cm, så han har växt en cm sedan förra veckan. Plus att han antagligen sjunkit ner eftersom halsbrännan är så mycket bättre. Hon tog inget järn, men blodsockret bättre: 6,4. Fina lugna jämna hjärtslag fick vi höra, puls 146. Mitt blodtryck: 110/80.
30/5: Extra UL. Allt ser bra ut, mini precis på genomsnittskurvan, -0.1 % = 5 g. Puls: 143.
1/6: Besök på Obstretisk öppenmottagning på DS. Vi fick först göra en CTG-kurva, sedan träffa en läkare. Hon sa att kurvan såg perfekt (!) ut. Peppar peppar och allt sådant. Sedan kände hon på livmodertappen. Den är inte helt omogen, utan jag är öppen 1 cm. Men den är fortfarnade ganska lång. Hon tyckte mot bakgrund av resultaten inte att det var bråttom att sätta igång mig, de har tydligen ändrat reglerna att man sätter igång alla IVF efter 1 vecka. Så vi fick ny tid för kontroll på onsdag kl 8.00. Så nu är vi hemma och väntar igen.
IVF 1 2009 : Långa metoden Synarela och Gonal-f
ÄP 25/11: 14 äggblåsor, 12 ägg
26/11: 7 ägg mogna, men endast 1 befruktat. Delade sig fint.
27/11 : ET med ett sex-celligt.
Mens 10/12
TD 11/12, testade minus
IVF 2: 2010: Långa metoden Synarela och Gonal-f
ÄP 17/3: 8 äggblåsor (Dr tog endast de stora), 7 ägg
18/3: 4 befruktade, 3 delade sig fint
19/3: ET med 2 embryon, båda fyr-celliga. Det ena lite bättre kvalité, snudd på topp
Blödning 30/3
TD 3/4, testade plus
Minus 4/4 och 5/4
Blodprov och konstaterat minus 5/4
IVF 3: 2010: Korta metoden Gonal-f
ÄP 6/9: 12 blåsor, 12 ägg
7/9: 9 ägg mogna, 3 befruktade. Samtliga delade sig, 1 med toppkvalité
8/9: ET med 2 embryon, 1 topp, 1 sex-celligt
18/9 (kväll): Tjuvtestar svagt plus med CB
19/9 (morgon): Tjuvtestar svagt plus med CB
20/9 (morgon): Tjuvtestar Gravid 1-2 v. med CB Digital
21/9 (morgon): Tjuvtestar plus med ACO Preg
22/9: Återbesök på Sophiehmmet. Bekräftat gravid. Tid för Ultraljud 6/10.
6/10: VUL. H*n var precis lagom stor, satt på exakt rätt ställe och hade tydlig hjärtaktivitet. Kunde inte varit bättre! Ren lycka, och någon glädjetår!
20/10: Inskrivning hos BM Susanne. Allt ser bra ut. Järn = 115, Socker = 5,2
18/11: KUBB. En helt perfekt liten mini-mumin dyker upp på UL. Vi ser den vända sig, nicka och vifta på armar och ben. Stoppar handen i munnen också, så gulligt! Precis lagom stor för vårt BF. Risk för DS: 1/ 9515, de andra kromosomen 1/20 000. Kunde inte varit bättre, nu ska vi berätta för hela världen!!
24/11: Besök hos BM. Vi fick höra på hjärtljuden - så häftigt!! Och sedan gick vi igenom svaren från Kubb och UL och allt såg strålande ut, så nu håller vi tummarna. Dessutom hade jag ökat på mitt järnvärde, vilket tydligen är svårt (det måste vara all blodpudding och spenat!) så jag fick massor av beröm. Blodtrycket var lågt och bra. Järn = 123. SN = 11 cm.
28/12: RUL. Allt ser perfekt ut. Det är en liten PRINS därinne!
2011
4/1: Besök hos BM. Vi fick höra hjärtljuden igen, de var jättelätta att hitta den här gången, så skönt! Sen bekräftade hon att allt såg bra ut på UL. Och så fick vi massor av information om olika föräldrautbildningar och profylax. Det enda som inte var bra var mitt blodsocker, som stigit till 7,8. Vi behöver dock inte göra annat än tänka på vad jag äter. Blodtrycket lågt och bra. Hon var väldigt positiv till magen och tyckte den var fin. SN= 18 cm.
14/1: Extrabesök hos bm pga svullna anklar: Blodsocker 5,4, Järn 110. Blodtryck lågt och bra. rekommenderas stödstrumpor, motion och järntabletter. Hjärljuden helt normala, puls 145-155. Vi hör att han rör sig, men det känns fortfarande ingenting.
3/2: Besök hos BM. Allt mycket normalt och bra. Dock inte lika tydliga hjärtljud, men det var bara som han låg. En ordentlig kick på hennes mätapparat, han gillar inte att bli lyssnad på. Blodtryck 110/70. Socker: 6,0. Järn: 113. SN = 23 cm, något över normalkurvan (som dock inte börjat gälla ännu)
2/3: Besök hos BM. Mini-mumin fick åter beröm. SN = 28 cm, precis på kurvan. Järn: 121 (beröm till mamma). Socker dock åter högt 7,8. Ska försöka tänka mer på kosten. Blodtryck 110/70. Hjärtljuden starka och fina, puls 142-148.
16/3: besök hos BM: Allt ser bra ut. SN= 29 cm. BM trodde han varit 1 cm falsk stor sist, nu låg han bättre och det var lättare att mäta. Han ligger då lite under mitten-kurvan, men långt innanför det normala. Blodtryck: 100/70. Järn: 121. Socker 4,6 (fastevärde), sko fortfarnade tänka på vad jag äter. Hjärtljuden starka och fina, puls runt 150. Han har vänt sig och ligger nu med huvudet nedåt, men är fullt rörlig.
24/3: Extrabesök hos Bm pga att jag tycker det är förändrade fosterrörelser. Vi blir skickade vidare till Mama Mia för CTG och extra UL. Allt ser perfekt ut! Det enda de upptäckte var något förstorade njurbäcken (där urinen samlas innan den åker ner i urinblåsan tydligen). Om de fortfarnade är stora på vårt UL v. 33 så kommer barnläkare att kolla extra på det efter förlossnignen, och ev. sätta in antibiotika. Men det var absolut inget farligt sa bm och är tydligen vanligt på killar. Dessutom har jag urinvägsinfektioner i familjen, så kanske kommer det från mig. Men det var så skönt att få papper med sig där han ligger mitt på kurvan, och det står att hjärtljud, fosterrörelser, andningsrörelser och fostervattenmängd är normalt. De brydde sig inte ens om att kolla flödet i navelsträngen (vilket de vanligen gör vid extra kontroller) eftersom allt såg så bra ut. . Fortfarande huvudet nedåt, vilket han ska ha.
29/3: Besök hos BM Susanne. Allt ser verkligen helt perfekt ut med mini. Man kan knappt inte tro att det är sant. Och mina värden bra också. Sedan fick vi höra hjärtljud. SF = 30 cm (precis på kurvan/överkant på normalkurvan. Skönt, då finns det marginal!). Socker: 6,6 (efter frukost). Järn: behövde inte ta då det varit så bra värden. Puls: 140-145. Som vanligt kickade han lite när hon kände på honom, han verkar vara en bestämd liten typ. . Blodtryck 105/65. Huvudet nedåt, fullt rörlig.
5/4: UL. Något mindre än normalkurvan, -7,2 % (dock väl inom marginalen). Annars var allting perfekt. Njurbäckenet nere på helt normala nivåer, så det var toppen Lite svårt att se något, nu när allt blivit så stort. Men han var fortfarnade världens fianste. Och kickade förstås efter hennes apparat. Han ligger med huvudet nedåt och tittar uppåt.
12/4 Besök hos BM: Socker: 6.6 (efter frukost). Järn: 122. Blodtryck 105/75 (lite upp, men fortfarande lågt). Sedan lyssnade vi på hjärtljuden. Hon hittade fina slag där navelsträngen inte hördes. Först lite hög puls, runt 158, men efter en stund lugnade han sig och kom ner på 150. SF= 32 cm, strax över huvudkurvan. Nu är han bara ruckbar, inte rörlig längre. Vi är så glada och stolta, tänk att vi fått en bebis som sköter sig så bra i magen. Får nypa sig i armen och peppar peppar....
18/4: Extrabesök hos BM pga svullna anklar. Allt var precis som det skulle med mini-mumin, så skönt. Och mina svullna vrister och händer tyckte hon inte var något att prata om. Det är ju så det blir så här i slutet. Hon tog lite mått också: Blodtryck 130/60( det är tydligen det lägre som är viktigt, så det är bra), SN = 33 cm (en hel cm upp ifrån förra tisdagen, han följer sin egen kurva finfint).
26/4: Besök hos BM. Allt ser bra ut, han har växt 2 cm från förra måndagen (!). Men hon trodde att han kanske låg och sträckte på sig. Vi tyckte hjärtljuden var svagare och långsammare än vanligt, men det sa BM att de inte alls var. Eventuellt har jag en urinvägsinfektion, ska lämna prov imorgon. SN= 35 cm, Järn: 119, Socker: 4,4 (fastevärde), puls: 150. Han är nu fixerad med huvudet neråt i bäckenet.
5/5: Besök hos BM. allt fortfarnade bara bra (peppar peppar).
11/5:Besök hos BM. Visade mina fötter och en doktor tittade. Eftersom blodtrycket stigit ordentligt ville de ta prover. Annars såg allt bra ut. Socker: 4,6 (efter frukost), Järn: 116 (ska öka dosen järntabletter), puls: 148. SN=36, alltså inte ökat sedan förra veckan, men hon tyckte inte gjorde något. Blodtryck: 120/80. Sedan iväg till Danderyd för att ta prover. Fick ta blodprov, sedan lämna urinprov. De körde en CTG-kurva på mini-mumin. Allt såg bra ut. jag såg på skärmen att pulsen varierade mellan 138 och 162. Lite lite sammandragningar, men inte farligt. Sedan fick jag träffa en doktor. Alla värden såg helt normala ut, och hon tyckte svullnaden verkade okej också. Så de tär bara att hålla koll på att jag int eökar kraftigt i vikt snabbt och så ska jag ta lite extra blodtryck hos bm. Sedan fick vi gå hem. Hon tyckte dock vi skulle göra ett extra TUL, då blodtrycket stigit och vi gjort IVF. får se vad Bm säger.
26/5: Besök hos BM Susanne. Allt ser glimrande ut. SF: 37 (drygt)cm, så han har växt en cm sedan förra veckan. Plus att han antagligen sjunkit ner eftersom halsbrännan är så mycket bättre. Hon tog inget järn, men blodsockret bättre: 6,4. Fina lugna jämna hjärtslag fick vi höra, puls 146. Mitt blodtryck: 110/80.
30/5: Extra UL. Allt ser bra ut, mini precis på genomsnittskurvan, -0.1 % = 5 g. Puls: 143.
1/6: Besök på Obstretisk öppenmottagning på DS. Vi fick först göra en CTG-kurva, sedan träffa en läkare. Hon sa att kurvan såg perfekt (!) ut. Peppar peppar och allt sådant. Sedan kände hon på livmodertappen. Den är inte helt omogen, utan jag är öppen 1 cm. Men den är fortfarnade ganska lång. Hon tyckte mot bakgrund av resultaten inte att det var bråttom att sätta igång mig, de har tydligen ändrat reglerna att man sätter igång alla IVF efter 1 vecka. Så vi fick ny tid för kontroll på onsdag kl 8.00. Så nu är vi hemma och väntar igen.
Ålder
49 år
Civilstatus
Gift
Personlighet
Duracellkanin
Fåfäng
Glad
Nattuggla
Nyfiken
Omtänksam
Pedantisk
Social
Intressen
Heminredning
Historia
Litteratur
Politik
Resor
Sex/samlevnad
Sport
Träning
Husdjur
Katt