9 vanliga tillstånd som orsakar feber hos barn

Dags för vabb igen på grund av feber? Barn har feber när kroppstemperaturen är 38 grader eller högre. Barn får lättare feber än vuxna och det beror ofta på tillfälliga virusinfektioner.

Här listar vi vanliga tillstånd som gör att ditt barn blir febersjuk - och vad du kan göra för att lindra symptomen.

1. Förkylning

Höst- och vinterperioden innebär ofta att förkylningarna avlöser varandra, speciellt om du har små barn. Det är inte ovanligt att ett barn blir förkyld upp till tio gånger på ett år, speciellt upp till åtta års ålder, innan immunförsvaret är fullt utvecklat.

Symptom

Snuva, rinnande näsa, nysningar och hosta är vanliga symptom vid en förkylning. Anledningen till det är att slemhinnorna i hals, näsa och svalg svullnar upp.

Egenvårdsråd

Vila i ett svalt rum och ge vätska till ditt barn, även om aptiten är nedsatt.

Lindra symptomen med paracetamol om feber påverkar barnets allmäntillstånd så pass mycket att det blir svårt att äta och framför allt dricka.

Små barn som har svårt att snyta sig får snor och slem som täpper till luftvägarna. På apoteket kan du få hjälp med nässug och få råd om nässköljning (se även råd under öroninflammation).

Då ska du söka vård:

– Om ditt barn får en feberkramp eller frossa, eller har kraftigt påverkat allmäntillstånd ska du söka vård, och givetvis om barnet är ordentligt smärtpåverkat samt om det exempelvis rinner ur ett öra, säger Krys läkare och infektionsspecialist Annette Alaeus.

2. Vinterkräksjuka

Många blir obekväma och får panik bara av att höra ordet vinterkräksjuka. Oftast går det över på några dagar, men tänk på att den som har insjuknat ska vara symptomfri i minst 48 timmar för att inte sprida smittan vidare.

Symptom

Illamående, kräkningar och diarre kommer oftast plötsligt vid vinterkräksjuka. Ofta tillkommer även symptom som feber, ledvärk och huvudvärk.

Egenvårdsråd

Eftersom vinterkräksjuka är mycket smittsamt är det viktigt med god handhygien. Se till att barnet får i sig vätska, hellre lite och ofta än mycket och sällan.

Om det går, försök att undvika att ditt barn stoppar leksaker eller andra saker i munnen som sedan kan smitta andra.

Då ska du söka vård:

– Om du ser tecken på uttorkning hos ditt barn är det dags att söka vård. Det kan till exempel vara att ditt barn kissar mindre än vanligt och mer allvarliga symptom på vätskebrist ska givetvis också följas upp av vården, exempelvis mörkt urin, yrsel, huvudvärk och stark törst, säger Annette.

Om symptom som kräkningar och/eller diarreer inte går över på ett par dygn med egenvård; är det också bra att kontakta vården, tillägger Annette.

3. Matförgiftning

Förorenat vatten och felaktigt tillagad mat kan ge matförgiftning. De flesta som drabbas av någon form av magsjuka blir friska inom två till tre dagar.

Symptom

Ont i magen, illamående, kräkningar och diarre är vanliga symptom vid matförgiftning.

Egenvårdsråd

Låt ditt barn som har insjuknat ha en egen handduk och var noga med basala hygienrutiner.

Mat i små portioner, vila och vätska kan hjälpa vid kraftigt illamående i samband med magsjuka.

Då ska du söka vård:

– Här gäller samma som för kräksjuka. Om du exempelvis märker att ditt barn inte kissar alls eller mycket mindre än vanligt på 12 timmar kan det vara tecken på uttorkning, säger Annette. I övrigt följ råden som beskrivs vid vinterkräksjuka ovan.

4. Influensa

Influensa smittar vanligtvis under en vecka och smittorisken är som störst i början av insjuknandet.

Symptom

Feber, muskel- och ledvärk, halsont, illamående, huvudvärk och torrhosta är vanliga symptom vid influensa. Det kan vara klurigt att skilja en mild influensa från en kraftig förkylning då små barn kan ha svårt att sätta ord på hur de mår.

Egenvårdsråd

Vid mild influensa kan vila, vätska och febernedsättande mediciner hjälpa till för att ditt barn ska känna sig piggare.

Då ska du söka vård:

– Om febern inte går ner med febernedsättande eller håller sig hög, över 39 grader i flera dagar kan det vara dags att söka vård, alternativt om barnet får andningsbesvär, säger Annette.

Som förälder kan det vara svårt att veta vart du ska vända dig för att få rätt hjälp. Om du behöver kan du alltid få hjälp av en Krys erfarna läkare och sjuksköterskor via Krys app eller kry.se.

5. RS-virus

RS står för respiratoriskt syncytievirus och orsakas av ett virus som sätter sig i luftvägarna. Det är vanligt att barn drabbas av RS-virus under sina första år och det är väldigt smittsamt.

Symptom

Symptom vid RS-virus skiljer sig inte så mycket från en förkylning. Snuva, hosta, segt slem och feber är några vanliga symptom. Barn under sex månader kan ha svårt att amma och blir därför tröttare än vanligt.

Egenvårdsråd

Det vanligaste är att viruset läker ut av sig själv, men en del barn drabbas hårdare och kan behöva läkarvård.

Då ska du söka vård:

– Du ska söka vård direkt om ditt barn får problem med andningen. Andas ditt barn väldigt snabbt och är allmänpåverkad ska du alltid söka vård. Var extra vaksam om ditt barn är under 6 månader, säger Annette.

6. Halsfluss

Halsfluss beror på en infektion i halsmandlarna och kommer från bakterier eller virus. En orsak kan vara en bakterie som kallas streptokock som ibland kan leda till halsböld.

Symptom

De vanligaste symptomen är att få svullnad i halsen och att det smärtar när man sväljer. Feber och svullna lymfkörtlar är också symptom på halsfluss. Små barn som inte kan prata än kan vägra att äta eller dricka på grund av smärtan.

Egenvårdsråd

Många infektioner i halsen läker av sig själv så det behövs sällan antibiotika för att behandla halsfluss. Halstabletter, varma eller kalla drycker kan kännas lenande för halsen. Glass och yoghurt kan även vara lättare att få i sig än annan mat vid halsfluss.

Då ska du söka vård:

– Om du inte får i ditt barn någon vätska ska du söka vård. Ibland gör det så ont i halsen vid halsfluss att ditt barn inte kan svälja, och om smärtstillande inte hjälper är det också dags att söka vård säger Annette.

7. Öroninflammation

Öroninflammation kan drabba både barn och vuxna, men det är vanligare att det drabbar barn. Ofta kommer en öroninflammation i samband med en förkylning.

Symptom

Vanliga symptom för öroninflammation är smärta i örat och en känsla av lock för ena örat eller båda öronen. Feber, nedsatt hörsel och minskad aptit är också symptom som kan uppstå vid öroninflammation. Trumhinnan kan också gå sönder och då kommer det sekretion/vätska ur örat.

Egenvårdsråd

Låt barnet sova med huvudet högt om smärtan ökar när hen ligger ner, det dämpar svullnaden i öronen och minskar därför smärtan. För en del går inflammationen över av sig själv, men en del behöver behandlas med antibiotika.

Nässpray kan verka avsvällande och kan användas under en kortare period på max 10 dagar. Små barn andas oftast endast genom näsan och vid en förkylning med nästäppa kan det bli riktigt besvärligt med allt snor och slem som täpper till luftvägarna. Det kan då vara praktiskt och smidigt att ha en nässug för bebisar hemma för att barnet ska kunna sova och äta utan besvär. Man kan också använda lite saltat vatten och skölja näsan. Det finns mer information och råd på apotek om dessa hjälpmedel.

Då ska du söka vård:

– Rinner det vätska från ditt barns öra eller om det är svullet/rodnat bakom örat är det dags att söka vård. Om barnet har hög feber som inte går ner av febernedsättande eller har smärta som inte minskar med smärtstillande och egenvård bör man också söka vård, säger Annette.

Barn under 1 år med misstänkt öroninflammation bör alltid undersökas fysiskt för säker diagnos, tillägger Annette.

8. Bronkiolit

Ett annat ord för bronkiolit är luftrörskatarr eller obstruktiv bronkit som orsakas av en inflammation i luftrörens slemhinna. Bronkiolit är vanligare hos små barn då deras luftrör är smalare och mjukare än vuxnas luftrör.

Symptom

Hosta, feber, svårigheter att andas ut är vanliga symptom på Bronkiolit. Även ett pipande ljud vid utandning och slemhosta är symptom som kan indikera Bronkiolit.

Egenvårdsråd

Se till att ditt barn får i sig vätska då det hjälper kroppen att lösa upp slemmet. Ge inte läkemedel som dämpar hostan, då det är viktigt att slemmet får komma upp.

Då ska du söka vård:

– Vid andningsbesvär som inte går över av egenvård samt vid kraftigt påverkat allmäntillstånd bör du söka vård, säger Annette.

9. Vattkoppor

Det är en virusinfektion som orsakar vattkoppor och drabbar oftare små barn än vuxna. De röda utslagen som kliar kan sprida sig till hela kroppen, i hårbotten och slemhinnorna i munnen, vid könsorganet och ibland även i ögonen.

Symptom

Vid vattkoppor får man ofta vätskefyllda blåsor och röda utslag som kliar kombinerat med symptom som feber, huvudvärk och trötthet.

Egenvårdsråd

Det är viktigt att hålla huden ren för att undvika att bakterier bildas i vattkopporna. Se till att barnets naglar är kortklippta för att undvika rivsår. Klådan kan lindras med alsollösning eller kylbalsam som går att köpa receptfritt på apoteket. Hög feber som gör barnet allmänpåverkat kan precis som vid andra infektioner dämpas med febernedsättande.

Visste du att det finns vaccin mot vattkoppor? Läs mer här.

Då ska du söka vård:

– Om utslagen blir väldigt infekterade och smetiga samt om egenvården inte hjälper kan det vara dags att söka vård. Har febern gått ner och sen upp igen, särskilt i kombination med att utslagen ser fula ut trots egenvård kan det också vara ett tecken på att det är dags att söka vård, säger Annette.

Ställ dina frågor till infektionsspecialisten

Före två års ålder drabbas barn av ungefär 8-10 förkylningar per år. Det betyder inte att immunförsvaret är svagt, det innebär bara att barn för första gången kommer i kontakt med ett förkylningsvirus. Faktum är att barns immunförsvar inte är fullt utvecklat förrän de är ungefär åtta år. Tills dess kan det kännas som att barn får hosta eller blir förkylda av minsta lilla.

Under september månad kan du ställa dina frågor kring olika infektionssjukdomar och barnsjukdomar till Krys läkare och infektionsspecialist Annette Alaeus. Klicka här för att ställa dina frågor.