Beter man sig så här?

Vilka löjliga diskussioner det blev här.

Alla ni som klagar på att det inte stod klädkod eller att ts svarat att champagna alltid är gott på frågan om present, är det någon av er som hade dykt upp på ett bröllop i jeans och kofta utan present?

Såklart man fattar att man klär upp sig till ett bröllop. Sedan kanske man inte klär upp sig till tänderna och köper nytt om det inte står klädkod. Men något fint från garderoben är det klart man plockar fram. Och köper med en flaska champange om de fått antydan att det uppskattas som present på frågan.

Till och med jag som är värdelös på sociala regler och att läsa mellan raderna fattar att det är uppenbart.

Det verkar som om det finns en historia bakom och man skulle kunna tro att klädvalet och avsaknaden av present var högst medvetet.

Om din mans syskon inte bjöd sina egna föräldrar på sitt bröllop så hade syskonet antagligen väldigt goda skäl. Det är ytterst få som inte skulle bjuda sina föräldrar på en sådan viktig dag. 

Jag misstänker att din man undviker frågan eftersom han dels skäms, dels är ledsen över deras beteende.

Älta inte detta med din man. Om det finns en historia bakom så gör det antagligen ont att tänka på för honom. 

Har svårt att släppa trots det gått flera månader.
Sambo sedan 10 år och bestämde oss för att gifta oss 13 dags afton. Bjöd våra föräldrar. Skickade inbjudan kyrkbröllop med datum och tid samt att vi bjöd på middag på restaurang efter. Bjöd sen in till efterfest med vänner m.m. lite senare på kvällen. Kom från mannens sida frågor om vi ville ha något och vi svarade bara att champagne är ju alltid gott. Dagen kom och brudens föräldrar kom uppklädda och med presenter.  Brudgummens sida kom i vardagskläder och utan något. Är det normalt?  Hur hade ni tänkt här. Besviken, arg, försökt gå vidare?

Du har säkert märkt att hans familj inte har studerat Magdalena Ribbings vett och etikettråd under årens lopp som du har känt dem?

De betedde sig illa, men verkar inte ha en susning om hur deras beteende uppfattas.

Jag skulle personligen släppa det, det tjänar inget till att reta upp sig på saker som a: redan har hänt och b: inte går att reparera i efterhand

Mtp att din man uppfostrats av dessa föräldrar, har du inte märkt något konstigt med hans beteende? Bheöver han "uppfostras" eller få "hintar"? Eller har du märkt att han visat bristande förståelse för dig och dina  behov? Det skulle jag oroa mig för, du vet redan att hans föräldrar är minst sagt "off" och troligen bortom räddning.