En spara och en slösa blir sambos

Tja, risken är att hon låter bli att betala av, sätter sprätt på pengarna på annat och drar på sig nya skulder. Vad gör du då?
Eller så håller hon sig till planen i ett år, men går sedan tillbaka till gamla vanor. Eventuellt mörkar det för dig. Vad gör du då?

Svår sits. Men absolut, ta ett snack med henne och förklara hur du ser på saken. Kom med ett förslag och se hur hon reagerar. Men var då noga med att följa upp det varje månad, så att hon verkligen betalar av sina skulder och inte lurar dig. 

Jag tycker inte du ska börja med det erbjudandet. Hon måste vilja förändra sin ekonomiska situation själv om det ska leda någonstans. Du har inte beskrivit något om att hon faktiskt vill ändra något. Börja med att prata med henne om ekonomi och framtiden och se hur det går. 

Ditt (väldigt generösa) upplägg hade kanske funkat om han var i en svår ekenomisk sits som hon behövde lösa, men som du skriver så är det inte problemet. Problemet (för dig, inte för henne) är att hon har en annan syn på ekonomi och hur man ska leva. Eftersom hon inte vill förändra sig så är chansen minimal att hon kommer att göra det.

Om du vill leva med henne så tror jag snarare att er lösning är strikt åtskild ekonomi. Ni delar alla hushållsutgifter rakt av, och sen är era pengar helt och hållet era egna. Du får hushålla och spara så som det passar dig, och hon får sätta sprätt på sina som hon vill. 

Säger som ovan. Är inte helt säker på att jag skulle slänga upp det erbjudandet, eller "ultimatumet" på bordet pang bom...

Jag tolkar det som att ni nyligen har flyttat ihop, och därmed blivit sambos. Bra att du säkrat upp din bostad. Bra att ni har pratat om ekonomi.

Men utifrån det du nu ser och upplever. Så skulle jag fortsätta att prata ekonomi framåt. Dvs, vad vill ni göra om tre månader? Vill ni resa någonstans exempelvis? Och hur ska ni då se kring ekonomin kring en sådan resa? Ja, nu vet vi att din sambo köper resan "på kredit" (på avbetalning). Du gör inte det (!). Och jag tycker att du resonerar klokt. Vissa saker köper man inte på kredit så enkelt är det. Då är det bättre att börja spara och sätta ett mål för framtiden.

Tycker nog snarare att det är där du bör börja. Visst, det låter fint av dig att stå för alla löpande utgifter (boende, mat, bil etc) för att ge henne en chans att bli av med gamla skulder. Men varför liksom? Skulle tro att det vore bättre att tugga i sig elefanten i små bitar... Börja ändra hennes beteende for the long run... Att inte bränna alla pengar de första dagarna i månaden. Att inte köpa fler saker, prylar, resor, you name it på kredit. Utan att börja spara om så en "500-ing" i månaden...

Börja beta av de "sämsta avbetalningarna". Kanske ha målet att vara skuldfri om 24mån istället...

För jag tror inte att hon kommer att klara av att pynta av 24lax i månaden, och sedan ha 2lax kvar att "leva för"... Det kan ta längre tid att ändra en "livsstil"... och risken är att hon ledsnar, att ni börjar tjafsa, och vips så har du pyntat en massa, hon har blivit av med "en del skulder", men så går ni isär och...

Fortsätt prata ekonomi, men nu utifrån att ni är sambos och förhoppningsvis ser ett liv tillsammans framåt...

Nej, det vore en galen plan. Hon har inte ens försökt att ändra sitt beteende.

Jag tycker också du ska fundera på hur du vill att din framtid ser ut och prata med henne om vad hon vill. Skaffa barn, villa osv? Finns det en chans för er att kunna göra dessa saker tillsammans om hon inte vill ändra sitt beteende? Vill du bygga på er relation om hon inte vill ändra sig? Inser hon att allt hon vill köpa måste hon betala fullt pris plus extra kostnader för när hon kör avbetalningar? Inser hon hur mycket pengar hon lägger varje månad på all avbetalningar? En del verkar inte förstå att 200 kr i 12 månader är mer än 2200 nu?

Jag skulle vilja fatta om det finns något trauma som gör att hon tänker som att varje dag är den sista- har hon en massa släktingar som dött unga eller en nära vän som dog tidigt? Eller är det bara grundläggande ångest över livet som hon botar genom shopping för att få några timmars endorfinlycka?

Om man kan undanröja sådana mekanismer så kommer beteendeändringen att komma naturligt, annars tror jag inte hon kommer att kunna ändra sig ens hälften så mycket som du förväntar dig.

Jag har en vän vars pappa dog vid 59 och flera släktingar också före 60, och det drev honom att jobba som en slav för att kunna sluta jobba för lön vid 50. Så han skulle ha några goda år kvar i livet att göra det han ville.

Det är otroligt starkt jobbat givetvis, men jag hade inte velat ha ångestnivån som driver det beteendet, och att man jobbar trots starka smärtstillande och misshandlar sin kropp, så att den nu har betydligt mer problem än andra jämnåriga. 

Människor med en slösaktig livsstil har en tendens att dra in personer i sin omgivning genom att låna pengar, eller att partner lånar pengar för att betala av skulder osv.

Mitt råd är att dra dig ur detta medan du kan.

Skulle råda dig att hålla så separat ekonomi som möjligt med henne. Jag har också bott med en slösa, vi Är nu särbos. Som någon skrev, hon måste själv Vilja förändra sin situation. Eftersom hon har ett beteende som hon inte verkar vilja förändra ? Är det stor risk att hon fortsätter köpa saker på avbetalning istället för att amortera som du föreslagit. Då är det inte särskilt kul för dig som har stått för alla löpande utgifter. Hon måste ta eget ansvar, du ska inte rädda henne.