Stress gör att man tappar kontakten med kroppen

Ja låter som panikångest, ptsd eller när man "går in i väggen"

Ja, jag känner igen mig.. jag har haft ett mycket stressigt liv under de senaste två åren (insåg jag nyligen..) där jag ändå tyckt att jag funnit så mycket glädje i. För några månader sedan tog det tvärstopp, kroppen slog i från helt. Gjorde inte mycket mer än att sova/vila, fick jätte mycket ångest och panikångest kom från ingenstans. Sjukskrevs i november för utmattning och ingenting har egentligen förbättras sedan dess. Så jag vill bara säga att det är dags att sätta stopp, pausa och satsa på återhämtning på allvar. 

Absolut. Många avslappningsövningar går ut på att få kontakt med kroppen igen. 

I kris stängs ju mycket av. Man är inte hungrig längre till exempel (väldigt dum funktion eftersom det bara blir värre om man inte äter). 

Ja, har funderat på att testa att köra lite avslappningsövningar typ morgon/lunch/kväll.. flr att få kontakt med kroopen och vad som pågår i den. 

kom idag på mig själv att jag är spänd som bara den, går runt helt spänd och totalt omedveten om det.. måste ta grymt mycket energi att gå runt så 24/7. Tror avslsppningsövning kan hjälpa lite kanske?
även mindfulness, för att bli medveten om sig själv och få lite distans till sin egen kropp. 

Nu har jag ju även fått svar på varför jag knsppt känner någon smak när jag äter, eller  lukt ? det lr som kroppen är helt avstängd/spänningarna tar all kraft så kroppen orkar inte ta in och förmedla info Via ens sinnen. Helt sjukt! 

lukaså idag så skrattade jag åt en grej men kunde inte genuint känna känslorna i kroppen ? antagligen för att den är så spänd och fast i nåt kroniskt stress tillstånd 

Men har inte panikångesten lagt sig? Eller hur hanterar du det?
och vad är din plan framåt? Hur ser din återhämtning ut? Vad är planen för det?

Avslappning/mindfulness kan absolut hjälpa, men även träning. Att medvetet spänna musklerna gör att man hittar tillbaka till dem. Att medvetet spänna och sedan slappna av tycker jag brukar funka bäst. 

Nej tyvärr inte, minsta stress och/eller krav på prestation ger mig panikångest. Har samtalskontakt med fokus på stress vilket gett mig många bra tips i framtiden men inget som hjälper just nu. Även samtalsgrupp för utmattade/stressade samt medicinering för sömnen som krånglat en del och ångestdämpande. Sjukskrivning under längre tid utöver det. Hoppas på förbättring snart såklart.. Återhämtningen blir ju att dra ner på alla krav, fokusera på de små sakerna som kan tänkas ge energi. Tex går 10 minuter varje dag som ?läxa? från läkare och psykolog. Bara 10 minuter, i lugnt tempo. Annars triggas kroppen igång och jag får panikångest, vilket tydligen är vanligt vid fysisk aktivitet så därför är det viktigt att känna in kroppen.. Äter också väldigt inrutat och regelbundet eftersom jag lätt struntar i att äta eftersom jag inte känner mig hungrig

För mig hjälper antidepressiva. har du testat ssri? 

Jag har fått testa två olika SSRI men fick då otroligt mycket biverkningar som inte gick över och effekten uteblev så därför fortsatte jag inte med det.

Oj då. Biverkningarna brukar vara övergående. 

Hur länge testade du dom? Och vilka biverkningar försvann inte?

Båda utsättningarna skedde i samråd med läkare efter ca 8 veckor. Ja jag vet att de ska vara övergående men det tog för mycket med biverkningarna. Konstant trötthet, på en helt ny nivå, kände mig typ som att jag vore stupfull och knappt kunde hålla ögonen öppna. Ändå kunde jag inte sova, var vaken flera dygn i sträck.. Ångest, yrsel osv