Anonym (frustrerad)

Fri 17 Jan 14:55

108 svar

Unna barnen saker... på hennes vecka?

Jag vill inte ha kommentarer om styv-föräldrar vs bio-föräldrar, så jag specificerar inte rollerna utan använder "förnamn" på vuxna när det går, och kallar barn för barn. Ok?

Vi är två hem. barnen bor halvtid, Boendeföräldern har fått igenom (eftersom umgängesföräldern ville blidka i början) extra högt underhåll, och behåller hela barnbidraget trots att barnen bor 6/14 dagar hos umgängesföräldern. Notera också att när barnen var 11 och 13 ville de bo varannan vecka i samtal med kommunens rådgivare, men domaren ville ändå att föräldrarna skulle "kompromissa" - medling var väldigt uppskruvat då.

Visserligen tjänar umgängesföräldern snäppet mera, men ändå. Boendeföräldern fick igenom att han skulle hjälpa till även med hennes boendekostander "eftersom hon måste bo såhär stort, med två barn". Att barnen efter en viss tid krävde egna rum även hos umgängesförädern (i början 4-5 dagar per 14) ändrar ingenting, tydligen.

Det jobbiga var att Boendeföräldern under hela barnens uppväxt och trots att hon fick udnerhåll (på flera tusen) och barnbidraget, vägrade skicka med kläder och annan utrustning. Nej, det fick umgängesföräldern sköta själv! Trots att hen påpekade att det ju ingick i uträkningen för udnerhållet, att hon skulle sköta kläder osv. Icke sa nicke! Det fanns också annat umgängessabotage in play, men itne helt relevant för frågan...

Nu är barnen i tonåren. De har sina favoritkläder och har lyckats få igenom att de tar med sig kläder från Boendeföräldern. De verkar iaf inte bli aktivt stoppades (men vissa extra fina saker får de säkert fortfarande inte ta med sig till umgängesföräldern).

Nu till frågan... Barnen får mycket presenter. Även från styvföräldrar och styvföräldrars familjer. På umgängesförälderns sida har man sagt att presenter stannar i det hemmet, punkt. Den andra föräldern har fått mycket pengar, och BORDE DESSUTOM stå för det mesta som barnen nu fått i presenter/julklappar/spontaninköp. Dock vill vuxna i det hushållet inte att barnen tar saker därifrån och tar med till Boendeföräldern. Av flera andledningar, men främst för att Boendeföräldern då slipper köpa dessa saker, och då stoppar underhållet i sin egna ficka. Det känns inte rätt. Särskilt itne när hen umgenessaboterade och vägrade skicka med saker i så många år. Ska man bara bortse från det eftersom hen NU inser att barnen fattar vad som pågår, och barnen packar sina egna väskor?

Barnen vill ju såklart använda sina saker närhelst de vill. Om de t.ex. fått en "setting spray" eller vad de nu kan vara, vill de givetvis ha den i båda hemmen. men det tar emot, för den som betalar udnerhåll OCH massa extra utöver genom alla år, på grund av tvång.

Vad kan ni ge för råd? En "hård" väg att ta är kanske att sluta ge barnen saker, och berätta hur underhåll är tänkt att fungera? (Den föräldern får just nu ca 5000kr per barn, utöver barnbidraget). Hobbyerna kostar kanske 1500kr? Resten ska vara till allt barnen behöver - kläder, smink, bio etc.

Hur löser man denna situation?

Jemp

Fri 24 Jan 11:43

#91

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 11:20:23 följande:

Tonåringar som inte tjänar egna pengar, har inte heller 'egna saker' på det sättet som vuxna har. De har saker som vuxna tillåter dem att ha, och vuxna kan också begränsa användningen av dem (t.ex. Playstation bara mellan vissa klockslag).

Jag tror ni här hycklar ganska mycket. Era tonåringar behandlas knappats som de kungar som ni försöker få det att låta som - eller så hör ni till den curlande generationen, som uppfostrar barn som inte ens kan gå på arbetsintervjuer utan sin mamma...

Vilken sorglig syn på familjemedlemmar.

Anonym (stack)

Fri 24 Jan 11:44

#92

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 11:20:23 följande:

Tonåringar som inte tjänar egna pengar, har inte heller 'egna saker' på det sättet som vuxna har. De har saker som vuxna tillåter dem att ha, och vuxna kan också begränsa användningen av dem (t.ex. Playstation bara mellan vissa klockslag).

Jag tror ni här hycklar ganska mycket. Era tonåringar behandlas knappats som de kungar som ni försöker få det att låta som - eller så hör ni till den curlande generationen, som uppfostrar barn som inte ens kan gå på arbetsintervjuer utan sin mamma...

Jo, tonåringar kan absolut ha saker som de äger och disponerar fritt.

Vad har du överhuvudtaget för belägg för något av det du påstår här. Famlar du så i detta att du måste slänga fritt omkring dig för att försöka hitta några argument?

Jemp

Fri 24 Jan 11:49

#93

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 11:29:11 följande:

Vi tycker inte att de kostar för mycket, men vi tycker att vi redan sponsrar deras mammas lyxliv, och vi vill verkligen inte göra det. Helst skulle vi vilja att barnen får upp ögonen för att mammans cigaretter osv är pengar som hon visst kan använda på dem - att det egentligen är hennes skyldighet.

Istället för att det ska ställas ännu mera krav på oss, och vi blir "the bad guys" om vi inte öppnar plånboken?

Inget av det här har någonsin varit ett problem tidigare, förrän nu när ena tonåringen börjar säga att vi "inte kan bestämma".

Därför har min frågeställning varit: Hur förklarar man udnerhåll för barnen, så de förstår? UTAn att skada dem, så måste de ju ändå få förstå vem det är som kan ge dem mer veckopeng, mer kläder osv?

Och om de har "rätt" i att "de bestämmer om sina saker", så visst, då får vi backa om den punkten. Men det får den naturliga konsekvensen att generositeten vi kännt i alla år (som sagt i TS, även från styv-familjens håll) kommer sina.

I mina ögon låter det lite otacksamt att inte respektera önskemål från gåvogivaren - och man kan inte KRÄVA presenter - att få bestämma över.

men jag har också insett att detta inte är ett balanserat forum, utan folk vill tjafsa :) Men jag har kommit till ro iom att ingen här kan formulera vilken "skada" barnen får genom att behålla vissa saker i vårt hem, så jag har väl indirekt fått det svar jag behövt

Om du ger en present till en vän, bestämmer du hur hon får använda den också? Får bara använda tröjan på helgerna, eller boken får inte följa med på
semester?
Nej, det är ingen naturlig konsekvens att dra in presenter. Ni kan såklart bestämma själva vad ni ger, men väljer att sjunka till mammans nivå.

Varför ska barnen vändas emot mammans rökande?
Bevisligen har det varit ett stort problem hela tiden. Det är ju det ni nu använder barnen till att straffa mamman för.

Läser du inte svaren du fått om hur det skadar?

Anonym (Valentina)

Fri 24 Jan 12:17

#94

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 10:51:44 följande:

Vadå "ta ut det på barnen"?

Vi ger barnen fina presenter! Gråt liksom?

Sluta få det att låta som att vi piskar dem varje onsdagsförmiddag! Det blir så otroligt svårt att ta er på allvar när ni itne ens kan formulera vad den faktiska skadan / konsekvensen för barnen är?

Saker vi köper för att ge dem guldkant på pappaveckorna, jag tycker det är rimligt att de sakerna stannar här.

Alternativet är ju att vi blir illa till mods, och inte köper flera saker till barnen. (och vad ska ni på familjeliv säga då? Är det också barnmisshandel, att inte köpa presenter (åt barn som redan har allt de egentlgen behöver)?

Klart ni tar ut det på barnen just för att ni sätter orimliga regler på dem, istället för att lösa situationen med underhållet.

Bara för att ni ger barnen presenter och saker betyder ju inte att ni faktiskt behandlar dem bra eller att de får en bra barndom.

Konsekvensen, som många har redan påpekat gång, på gång, på gång... mental. Det kan ju mycket väl resultera i psykisk ohälsa att få leva i ett hem där man inte har ägodelar, allt är "lånesaker", även sånt som började som en present till en själv, visade sig komma med restriktioner och inget man faktiskt fick alls.

Det är ju rent kränkande att mena att barn och unga inte ens kan äga saker, om de inte jobbar och betalar för det själv.

Anonym (frustrerad) Trådstartaren

Fri 24 Jan 15:09

#95

Anonym (stack) skrev 2025-01-24 11:42:22 följande:

Och det är ju det ni måste gå på då - mammans lyxliv på er bekostnad.

Men nej, det vill ni inte, så då går ni på barnen istället. Fegt och oansvarigt av er som är vuxna.

Och varför ska tonåringarna inte få bestämma över sina egna saker? Och dessutom betala av i efterhand för att ni länge känt att ni betalat för mycket. Det är inte barnens problem, det är ert problem.

Otacksamt att använda sina egna saker som man vill? Varför ska givaren bestämma hur det används? Antingen är det presenter = mottagaren blir ägare till saken, eller så är det ett lån = mottagaren äger inte saken.

Det är ingen på det härforumet som tjafsar, utan det är rimliga ifrågasättande av det du skriver.

Vill inte? VI HAR FÖRSÖKT! I FLERA ÅR! Hundratals email och sms. Smaarbetssamtal och turer i tingsrätten. testat att vara generös mot henne. Testat att vara hårdare. DET GÅR INTE

Anonym (frustrerad) Trådstartaren

Fri 24 Jan 15:13

#96

Anonym (stack) skrev 2025-01-24 11:44:39 följande:

Jo, tonåringar kan absolut ha saker som de äger och disponerar fritt.

Vad har du överhuvudtaget för belägg för något av det du påstår här. Famlar du så i detta att du måste slänga fritt omkring dig för att försöka hitta några argument?

Jag har inte sagt att de inte KAN ha saker som de disponerar fritt. men jag säger att det inte är en "rättighet". Vi har också rätt att säga nej. De kan inte kräva att få en dyr luv-tröja eller parfym, för att flytta hem till sin mamma (där den stannar, för att mamman kontrollerar deras packning).

Att påstå något annat (som vadå, att vi är skyldiga att köpa allt vad barnen vill ha?) är att famla - tycker jag.

Men du vill uppenbart missförstå med flit bara för att driva tjafs

Anonym (stack)

Fri 24 Jan 15:13

#97

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 15:09:18 följande:

Vill inte? VI HAR FÖRSÖKT! I FLERA ÅR! Hundratals email och sms. Smaarbetssamtal och turer i tingsrätten. testat att vara generös mot henne. Testat att vara hårdare. DET GÅR INTE

Men det går att ge sig på barnen och begränsa deras tillgång till sina egna saker.... Slött och oansvarigt föräldraskap. Men snart är ungarna vuxna, så slipper de stå i mitten av era pengakonflikter.

Anonym (stack)

Fri 24 Jan 15:16

#98

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 15:13:07 följande:

Jag har inte sagt att de inte KAN ha saker som de disponerar fritt. men jag säger att det inte är en "rättighet". Vi har också rätt att säga nej. De kan inte kräva att få en dyr luv-tröja eller parfym, för att flytta hem till sin mamma (där den stannar, för att mamman kontrollerar deras packning).

Att påstå något annat (som vadå, att vi är skyldiga att köpa allt vad barnen vill ha?) är att famla - tycker jag.

Men du vill uppenbart missförstå med flit bara för att driva tjafs

Du sitter och hittar på.

Ingen har sagt att ni måste köpa allt som tonåringarna vill ha.

Men att det ni köper och ger till dem, är sedan deras egna saker som de själva får disponera fritt. De tillfaller inte mamman för att barnen använder dem även under mammans vecka, det är fortfarande barnens saker.

Nej, jag missförstår inte, men du verkar ha fått slut på rimliga argument.

Anonym (frustrerad) Trådstartaren

Fri 24 Jan 15:16

#99

Anonym (stack) skrev 2025-01-24 15:13:07 följande:

Men det går att ge sig på barnen och begränsa deras tillgång till sina egna saker.... Slött och oansvarigt föräldraskap. Men snart är ungarna vuxna, så slipper de stå i mitten av era pengakonflikter.

Ordvalen säger allt. "Ge sig på" ? vadå "ge sig på"?

Begränsa deras tillgång? Vi pratar om att säga nej till lyx-saker som de hitills fått som liksom presenter i vardagen. De har velat ha något, och vi har (ofta) köpt det. Att ta bort onödig lyx och förväntningar kring det är knappast barnmisshandel...

Låt oss göra en vag liknelse: Om detta hade varit en kompis som blivit bjuden på restaurang ofta, men som sedan kom och sa att hon vill bara bli bjuden om hon får ta med ytterligare en kompis.... Skulle vi "ge oss på henne" om vi då sa att nej tack, då minskar vi hellre restaurangbesöken! (Men du är fortfarande välkommen hem till oss på middag när du vill såklart!) Blir denna kompis dåligt behandad? Verkligen?

Anonym (frustrerad) Trådstartaren

Fri 24 Jan 15:28

#100

Anonym (stack) skrev 2025-01-24 15:16:38 följande:

Du sitter och hittar på.

Ingen har sagt att ni måste köpa allt som tonåringarna vill ha.

Men att det ni köper och ger till dem, är sedan deras egna saker som de själva får disponera fritt. De tillfaller inte mamman för att barnen använder dem även under mammans vecka, det är fortfarande barnens saker.

Nej, jag missförstår inte, men du verkar ha fått slut på rimliga argument.

Jo, ni verkar påstå att vi måste köpa allt vad tonåringarna vill ha, annars "hamnar de i kläm", eller vi "ger oss på dem". Du verkar inte fatta att det jag frågade i trådstarten inte var ifall vi borde sponsra mer saker till mammaveckorna, utan det stod redan klart för oss att vi inte kommer göra.

Frågan gäller : (1) hur diskuterar man barnbidrag+underhåll med tonåringar? Så de förstår att pappan redan bidragit, även om det är mamman som faktiskt måste införskaffa sakerna de vill ha.

Fråga (2) var lite mer lös, eftersom det redan stod ganska klart för oss att om barnen tänker ta med sina saker hem till mamman, då kommer det inte kännas alls kul att köpa saker längre.. . Det kändes dock lite hårt, denna naturliga konsekvens. Det roliga är dock att eftersom ni alla började överdriva och ropa BARNMISSHANDEL för att vi vill ge färre extrapresenter (??), så känns det beslutet nu ännu mera rätt. Ni har inte kunnat presentera någon annan lösning på problemet, som faktiskt är realistiskt - eller tar våra känslor i beaktande. Ingen av er verkar kunna sätta sig in i situationen ordentligt. Antagligen pga styvförälder-hat? Det bara osar om er!

Sedan trodde jag att flera skulle svara att underhållet är för högt vilket skapar dessa spänningar, och att vi borde vara hårdare mot mamman. Till viss del fick jag detta till svar, förutom att alla gastar om att "göra om avtalet", vilket tyvärr itne går. Hårdare mot mamman går bara att vara genom att tvinga henne att följa avtalet, genom att inte längre gå med på hennes utpressningsmetoder. Dock så är det svårt att göra utan att barnen märker det (= tillbaka till fråga 1!).

Anonym (frustrerad) Trådstartaren

Fri 24 Jan 15:32

#101

Anonym (stack) skrev 2025-01-24 15:16:38 följande:

Du sitter och hittar på.

Ingen har sagt att ni måste köpa allt som tonåringarna vill ha.

Men att det ni köper och ger till dem, är sedan deras egna saker som de själva får disponera fritt. De tillfaller inte mamman för att barnen använder dem även under mammans vecka, det är fortfarande barnens saker.

Nej, jag missförstår inte, men du verkar ha fått slut på rimliga argument.

Jag har inte heller sagt att de "tillfaller mamman" - men har du fattat att mamman sparar in pengarna? Om vi köper luvtröjan, då köper hon INTE luvtröjan, och stoppar de pengarna i egen ficka.

Vilket i den här logiken är det du inte förstår? För det är ganska enkel mattematik!

1) Vi ger henne 1000kr till kläder
2) Sedan köper VI kläderna ändå, eftersom barnen klagfar att de inte fått några kläder
= Vi går back totalt 2000kr!
= Mamman tjänar 1000kr att lägga på annat (vilket enligt vad vi sett inte går till barnen)

Och ni påstår att detta är något ni alla bara skulle acceptera? Pytt heller...

Anonym (stack)

Fri 24 Jan 15:33

#102

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 15:16:46 följande:

Ordvalen säger allt. "Ge sig på" ? vadå "ge sig på"?

Begränsa deras tillgång? Vi pratar om att säga nej till lyx-saker som de hitills fått som liksom presenter i vardagen. De har velat ha något, och vi har (ofta) köpt det. Att ta bort onödig lyx och förväntningar kring det är knappast barnmisshandel...

Låt oss göra en vag liknelse: Om detta hade varit en kompis som blivit bjuden på restaurang ofta, men som sedan kom och sa att hon vill bara bli bjuden om hon får ta med ytterligare en kompis.... Skulle vi "ge oss på henne" om vi då sa att nej tack, då minskar vi hellre restaurangbesöken! (Men du är fortfarande välkommen hem till oss på middag när du vill såklart!) Blir denna kompis dåligt behandad? Verkligen?

Ja, ni tycker att det inte går att ta konflikten med mamman, så då lägger ni det på barnen istället. Du fastnar i sakerna, jag tycker att du ska lyfta blicken och fundera över vad vuxna ska ta ansvar för och vad barn ska ta ansvar för. Du sparar in på fel personer, du tycker att mamman får för mycket pengar och då spar du in det genom att begränsa vad barnen ska få.

Snedfördelat underhåll = vuxnas ansvar.
Vad vuxna väljer att köpa till barnen = givarens ansvar.
Vad barnen väljer att göra med saker de fått = barnens ansvar.

Din liknelse håller inte.
Istället blir det såhär: du upplever att du bjudit en kompis på restaurang alldeles för mycket och att det har kostat för mycket pengar. Men istället för att säga det till henne, och sluta bjuda henne på restaurang hela tiden, så låter du du bli att bjuda dina barn på middag för att spara pengar.

Anonym (l)

Fri 24 Jan 15:34

#103

Mycket gapande från någon som knappt varit tydlig och babblade på om saker som självklart följer med med exemplet settingspray haha

Nu ska tråden få fart till helgen verkar det som för nu går TS på som ett ånglok. Jadu. Vi vet.

Anonym (frustrerad) Trådstartaren

Fri 24 Jan 15:36

#104

Anonym (Valentina) skrev 2025-01-24 12:17:51 följande:

Klart ni tar ut det på barnen just för att ni sätter orimliga regler på dem, istället för att lösa situationen med underhållet.

Bara för att ni ger barnen presenter och saker betyder ju inte att ni faktiskt behandlar dem bra eller att de får en bra barndom.

Konsekvensen, som många har redan påpekat gång, på gång, på gång... mental. Det kan ju mycket väl resultera i psykisk ohälsa att få leva i ett hem där man inte har ägodelar, allt är "lånesaker", även sånt som började som en present till en själv, visade sig komma med restriktioner och inget man faktiskt fick alls.

Det är ju rent kränkande att mena att barn och unga inte ens kan äga saker, om de inte jobbar och betalar för det själv.

Tack och lov så finns andra fundament i vårt hem, som itne är pryl-beroende...

Ni måtte ha verkligt bortskämda barn.

Pratade just med en kollega som sa att hennes barn inte får ha på sig sin nya jacka till skolan, fast hon vill det. Barnmisshandel detta också? :) Nä, just det... Vuxna sätter restriktioner hela tiden.

Anonym (l)

Fri 24 Jan 15:36

#105

Och barn som inte får ta med sig sina egna sminkprodukter används som spel i vad som är ett vuxet spel de inte valt att spela

Anonym (Lollo3)

Fri 24 Jan 15:41

#106

Räknar barnen med att det ska finnas dubbla uppsättningar av allting? Om inte, så måste de saker som fattas köpas, även om det är något som egentligen inte är så viktigt? Om det är så, gäller det även kläder?

Anonym (stack)

Fri 24 Jan 15:49

#107

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 15:36:32 följande:

Tack och lov så finns andra fundament i vårt hem, som itne är pryl-beroende...

Ni måtte ha verkligt bortskämda barn.

Pratade just med en kollega som sa att hennes barn inte får ha på sig sin nya jacka till skolan, fast hon vill det. Barnmisshandel detta också? :) Nä, just det... Vuxna sätter restriktioner hela tiden.

Alltså, vad snackar du om? Vad har du för anledning att påstå något om våra eventuella barn?

Och att ha en jacka man inte får ha till skolan. Ja, det känns verkligen inte vettigt, skulle det vara ett argument för din sak menar du? Tycker jag inte.

Ja, man får ju hoppas att det finns positiva aspekter av ert föräldraskap också, så att inte den här penga-konflikten mellan er vuxna genomsyrar hela barnens uppväxt.

Jemp

Fri 24 Jan 21:18

#108

Anonym (frustrerad) skrev 2025-01-24 15:28:21 följande:

Jo, ni verkar påstå att vi måste köpa allt vad tonåringarna vill ha, annars "hamnar de i kläm", eller vi "ger oss på dem". Du verkar inte fatta att det jag frågade i trådstarten inte var ifall vi borde sponsra mer saker till mammaveckorna, utan det stod redan klart för oss att vi inte kommer göra.

Frågan gäller : (1) hur diskuterar man barnbidrag+underhåll med tonåringar? Så de förstår att pappan redan bidragit, även om det är mamman som faktiskt måste införskaffa sakerna de vill ha.

Fråga (2) var lite mer lös, eftersom det redan stod ganska klart för oss att om barnen tänker ta med sina saker hem till mamman, då kommer det inte kännas alls kul att köpa saker längre.. . Det kändes dock lite hårt, denna naturliga konsekvens. Det roliga är dock att eftersom ni alla började överdriva och ropa BARNMISSHANDEL för att vi vill ge färre extrapresenter (??), så känns det beslutet nu ännu mera rätt. Ni har inte kunnat presentera någon annan lösning på problemet, som faktiskt är realistiskt - eller tar våra känslor i beaktande. Ingen av er verkar kunna sätta sig in i situationen ordentligt. Antagligen pga styvförälder-hat? Det bara osar om er!

Sedan trodde jag att flera skulle svara att underhållet är för högt vilket skapar dessa spänningar, och att vi borde vara hårdare mot mamman. Till viss del fick jag detta till svar, förutom att alla gastar om att "göra om avtalet", vilket tyvärr itne går. Hårdare mot mamman går bara att vara genom att tvinga henne att följa avtalet, genom att inte längre gå med på hennes utpressningsmetoder. Dock så är det svårt att göra utan att barnen märker det (= tillbaka till fråga 1!).

Nope. Ingen har sagt barnmisshandel eller att ni ska köpa allt se pekar på. Det du får mothugg om är att låta barnen ta striden istället.

Unna barnen saker... på hennes vecka?

INNEHÅLL