Mamma första valet

Tror du borde jobba på att försöka släppa din ?svartsjuka? och fokusera på din relation med honom. Gör roliga saker med honom under dina veckor, prata med honom om grejer som pågår i hans liv och var intresserad av allt han pratar om samt gör. 

Allt du kan göra är att vara den bästa pappan till honom så kommer han uppskatta det och komma till dig när han behöver det. Du är den enda pappan han har och är viktig i hans liv, underskatta inte det. Ett barn har naturligt olika relationer till sin mamma och sin pappa då de fyller olika funktioner i barnets liv, men båda är lika viktiga. Han kanske alltid bara kommer ringa till sin mamma för att säga godnatt men det kommer finnas andra saker han bara kommer komma till dig med. Men låt honom själv bestämma när han behöver dig, det kommer tids nog.

Det är i viss mån normalt att barn föredrar den ena eller den andra föräldern i perioder under uppväxten. Och många gånger är det mamman som står för den känslomässiga omsorgen och blir därmed den person barnen vänder sig till med såna saker. pappan kan istället vara mer av en lekpappa, skjutsa till träningen-pappa eller annat. 

Men för att ändra om det blivit så för dig så kan du börja att erbjuda mer av känslomässigt intresse och stöd. Kanske du ska börja ringa eller sms:a din son med ett godnatt varje kväll (när han är hos mamman)? Och lite frågor om hur dagen varit, och inte bara då om han varit i skolan, utan lite djupare. Och när han är hos dig kan du göra det till en rutin att ni pratar en stund på kvällen och kommer varann lite närmare.

Man sluta ofta "natta" lite större barn för man tänker att de kan som a själva, men de kan ha minst lika stort behov av den där stunden för samvaro och det bygger en stark relation inför tonåren sen. 

Det är aldrig för sent att bygga en bättre relation, så börja på en gång! Och visa inte din son att du blir ledsen att han ringer mamman, fokusera istället på att visa honom att även du finns där och att han kan prata och få tröst och kärlek av dig också.

Brukar du höra av dig till honom på mammaveckorna? Det gör säkert hans mamma.
Brukar du skicka sms med kärleksfulla. uppmuntrande små kommentarer och berätta att du saknar honom?
Du är den vuxna och du måste föregå med gott exempel om du vill att din son ska bete sig så mot dig.

Det är nog vanligt, vad jag har upplevt. Alltså jag menar pappor som inte har ett problem med att barnen tyr sig mer mot mamman, för "det är ju naturligt" (dvs. det är bekvämt för pappan för det betyder mindre jobb för dem), och som sedan efter separationen gnäller att barnet har en närmare relation till mamman.

Alltså nu vet jag ju inte hur det sett ut eller ser ut hos er, men det är ju väldigt vanligt att mamman är den som tar det känslomässiga ansvaret för barnen och därmed också blir den förälder barnen sen tyr sig till. 

Är också separerad med två barn, och det är oftare barnen tar upp saker med mig än med pappan. Men det är ju för att jag jobbat på det, att finnas för barnen och pratat med barnen gett dem tid och utrymme att prata om känslomässiga saker. Nu vet jag inte hur det ser ut hos pappan numera, men när vi bodde ihop var det främst jag som gjorde detta. Jag tror också att det hos honom är bonusmamman som tar mycket utav detta numera åtminstone med yngsta, för som hon pratar hos mig låter det som att det är bonusmamman hon tyr sig till mer. Vilket jag kan känna är både positivt och sorgligt. Och det vore ju hemskt om den relationen tog slut. 

Som någon tog upp är ju nattningen en stor grej. Det är ett av de få tillfällen jag har att verkligen sitta med barnen både tillsammans och var för sig och verkligen prata med dem, de vill ju inte alltid prata om saker när den andra hör. Vi har fortfarande en lässtund först och sen en stund var för sig, och det tänker jag göra så länge de vill det. Det är en så viktig stund för närhet och samtal. Det är så mycket tid som försvinner till att bara få vardagen att rulla på så de tillfällen som finns för varandra och skapa en familjekänsla blir desto viktigare. Att äta middag tillsammans där man diskuterar dagen, vad man vill göra imorgon vad som varit roligt osv. Mysstunderna med film på helgen är heliga hos oss. 

Tack för era tips och råd!  Ska göra mitt bästa .

Hur närvarande har du varit under dessa 11 år?