Hej! Min sambo borstar inte tänderna mer än en gång på ett dygn, och under ledighet ibland inte på en hel helg. Hans andedräkt luktar ibland vedervärdigt, så pass att vi inte kan ha ett samtal eller sova bredvid varandra utan att jag klöks. Jag har lyft detta med sambon mer än fem gånger över en period, men han säger att han hör och förstår mig men inget förändras. Nu är min fråga till er, vad mer kan jag göra?? Det går INTE att ha det som det är nu...
Vad säger hans tandläkare? Tandhygienisten? Det han praktiserar kommer att resultera I tandsten och kanske tandlossning. Tandimplantat är dyrt. Varje kväll inför sänggåendet följer du med in i badrummet och övervakar borstningen. Det är inte bara en fråga om att det görs, det måste göras på rätt sätt med plackers och mellanrumsborstar. Ge honom en eltandborste, present. Strejk i sovrummet om han inte klarar detta. Påpeka att han sparar pengar om han sköter sina tänder.
Han är alltså en liter barn? Ungefär samma diskussion jag har med mina barn (alla under 5 år). Mysigt.. Not.
Vad säger hans tandläkare? Tandhygienisten? Det han praktiserar kommer att resultera I tandsten och kanske tandlossning. Tandimplantat är dyrt. Varje kväll inför sänggåendet följer du med in i badrummet och övervakar borstningen. Det är inte bara en fråga om att det görs, det måste göras på rätt sätt med plackers och mellanrumsborstar. Ge honom en eltandborste, present. Strejk i sovrummet om han inte klarar detta. Påpeka att han sparar pengar om han sköter sina tänder.
Är det kanske fråga om en kulturkrock? Att jag undrar beror på mina erfarenheter från Tyskland, 70-tal. I den krets jag rörde mig, arbetarklass och lägre tjänstemän, hade i princip alla över 40, i varje fall över 50, löständer. Det var så tydligt, ofta var tänderna alldeles för stora, hästtänder, och onaturligt vita. Ingen, ingen bland alla tyskar jag kom i närmre kontakt med borstade tänderna på kvällen. I stället fick de en chokladbit som långsamt smälte under insomnandet. Jag ansågs rubbad och alldeles för intresserad av mitt utseende som borstade på kvällen och jag tog alldeles för lång tid på mig i badrummet. Det var alltså en fråga om fåfänga att borsta tänderna och inte tandhälsa. Min ex-svärfar hade en andedräkt som en krokodil. Han hade långt framskriden tandlossning och klagade över det formliga blodbad som tandborstningen medförde. Redan när han stod i hallen vällde de ruttna ångorna in över bostaden. I dag tror jag att de flesta tyskar kommit på bättre tankar, men ytterst var detta en klassfråga förr I tiden. Bland utbildade tyskar var tandstatusen högre och bland dem skyllde man inte på världskriget som låg 25 år bort.
Klart att man måste borsta tänderna åtminstone morgon och kväll, det bör varje vuxen både förstå och för respekt av sin omgivning göra. Givet att en del av tandvårdsbidrag går på skattsedeln så borde det ju vara lagstadgat (ja, nu tog jag kanske i, men typ)!!!
Ytterligare en aspekt, ska man inte göra allt för att få snuskpellen att inse problemet? Tänk på arbetskamrater, släktingar och vänner! Alla lider av detta, han kommer snart att bli en social parias. Det är inte bara för TS skull som en förbättring måste ske utan främst för hans egen.