Barn som tyr sig till okända.

Jag tycker det är konstigt att en nyinflyttad granne inte låser dörren om sig. Jag tycker även det är konstigt att grannen inte pratar med föräldrarna, eller säger åt barnen att de måste be föräldrarna kontakta dig. 

Problemet löser du enkelt genom att ha din ytterdörr låst.

Var ihärdig. Säg till att de inte får gå in till dig eller in på din altan. Se till att de går ut och gå absolut inte ut och var rolig med dem i samband med det utan gå in till dig igen. Tydlig och bestämd men inte otrevlig. 

Om de inte lägger av så sätt fast ett myggnät längs dörrens överkant som du fäster med snören eller kardborreband eller nåt längs sidorna. En sån barriär borde vara en tydlig signal som de förstår. Eller sätt lås på grinden. 

Ja, det var nog inte så taktiskt. Då har de lärt sig att det blir kul om de travar in hos dig. 

Håller med om att det är lite oroväckande med barn som tar så mycket kontakt med främlingar. Det behöver dock inte vara något knas i hemmiljön. Jag vet två barn som betett sig så - det ena diagnosticerades som tonåring med adhd. Hen är jättesocial och har lite dåligt med impulskontroll. Den andra hade tyvärr ingen stabil vuxen hemma och sökte desperat efter någon att hitta trygghet hos. 

Jag har ett spnt extremt socialt barn, som alltid vill prata med alla. Jag älskar den egenskapen hos honom, men som förälder ger det mig två bekymmer: för det första att han ska råka ut för fel människor, för det andra att han ska störa eller besvära andra. Jag försöker verkligen lära honom att fråga om lov och att känna in om hans sällskap är uppskattat, men det är ju jättesvårt för en sjuåring (och yngre, det här har pågått hela hans liv). Vi har också en granne på första våningen med altan som han hälsar på, och som bjuder honom på glass. Jag har tydligt sagt att han inte får gå in till henne, så han väntar utanför altanen. Det här är vad jag hade önskat av grannen: att hon är tydlig med mig om sina gränser så jag vet vad som är ok och inte ok att mitt barn gör, och att jag får en chans att veta vem hon är. Så mitt råd till dig är att du pratar med föräldrarna, förklarar att du uppskattar barnen och hur, när och vad som är ok för dig. Berätta att barnen gärna får komma när du är ute, men att du inte vill att de bara går in till dig. Då vet föräldrarna och kan sätta rätt gränser för barnen (förutsett att de är vettiga föräldrar). 

TS, du har alltså bott på flera olika ställen och överallt har dina grannbarn hängt på dig (även om de inte kände dig än) och gått hem till dig utan att bli bjuden?
Detta låter som ett påhitt. Har du tråkig?