Less is more

Sat 27 May 2023 18:58

26 svar

Separera om 7 år

Vi har barn och hade kunnat gifta oss - men så kommer det inte bli.

Jag har insett att det tyvärr inte är någon ide att jobba för vårt förhållande.

Han klarar inte av att höra någon åsikt från mig. Ingen åsikt alls.

Han har inte klippt sig på ett halvår, byxorna hänger men är trasiga nertill. Han ser ut som skit.

När han oljar in uteplatsen låter han stora klumpar ligga kvar. Jag har sagt att det måste torkas upp eller slätas ut.

Likadant när han målade ett rum. Bara klaffsade ut en massa färg. Han måste ha sett hur fel det blev, men han brydde sig inte.

Till slut var det jag som fick fixa till rummet själv. Utvecklingsstörd ? Nej, det finns inget annat att skylla på än dålig attityd.

Han lägger grejer över allt.

Men att separera är inte att tänka på. Vi har inte råd att fixa hyggliga boenden var och en - vi måste ändå samarbeta och fixa kring barnen.

Så jag håller tyst. Alternativet är försöka säga nåt men då får jag en utskällning för att jag bara gnäller.

Men om 7 år är barnen tillräckligt stora och kanske utflyttade.

Måste finnas fler skeva par än vi därute ?

Less is more

Sun 28 May 2023 07:45

#11

Anonym (Hmm) skrev 2023-05-27 20:02:53 följande:

Men ansök om socialbidrag då om lönen inte ens täcker en normal hyra.

Man måste inte bo i Sthlmsförorterna, det finns andra alternativ, och dessutom bättre förorter utan att bo i "hooden".

INGEN kommer tacka dig för att du vägrar ta tag i situationen och istället planerar att lida i flera år till. Du vill inte krångla, barnen har det så etablerat osv osv. Det är väl ingen som säger att de måste byta hobbies eller skola osv för det? Går både tunnelbana och tåg i de där trakterna såvitt jag vet. I värsta fall får de väl bo kvar hos pappan där ni är nu.

Ja, du tror det, och du har fel. Barnen vet mycket väl vad som pågår mellan er vuxna, att ni inte har någon bra relation. De är inte så dumma som man kan tro.

Du kommer inte hitta kärleken så länge du sitter fast med den där karln i alla fall. Måste säga att det är väldigt negativ inställning att tro att man i din ålder inte kommer att ha fler relationer. Det är inte alls för sent!

Kort sagt: det finns lösningar, om man vill hitta dem!

Jag känner inte att jag lider - men vi är lite olika.

Socialbidrag ell bostadsbidrag kan man ju inte få om man har en genomsnittlig inkomst. Men jag skulle behöva ju en bostad som barnen ryms i. I ett område där jag trivs. Det räcker inte pengarna till.

Jag har faktiskt tagit upp separation tidigare ett par gånger. Men då landar han direkt i att jag har fel och han skäller ut mig, eller så blir det en monolog på en timma som aldrig tar slut. Det vill jag inte att våra barn ska lyssna på. Tyvärr vill han inte gå i parterapi. Jag har frågat.

Hur som helst är det inte så illa att vi behöver separera ännu. Han har bra sidor också. Han har aldrig sagt något dumt till mig, och är ingen våldsam person. Men han vill bestämma allt. Han har t.ex bestämt hela semestern...som han brukar. Jag kände bara att det rann över lite igår och att jag behövde skriva av mig lite.

Less is more

Sun 28 May 2023 07:47

#12

Jag skrev fel, jag har tagit upp detta med parterapi ett par gånger tidigare, men han vill inte.

Less is more

Sun 28 May 2023 08:01

#13

Anonym (S) skrev 2023-05-27 23:31:55 följande:

Ni har inte testat prterapi? Ni måste kunna prata om ni ska kunna bo tillsammans i 7 år till. Annars sök eget, räcker inte pengarna till hyra så ansök om bostadsbidrag. Sådär kan ni inte ha det. Kasta inte bort 7 år av ditt liv på något du inte vill satsa på.

för övrigt låter du väldigt bitter. Hur pratar du med honom? Är du lyhörd för hans åsikter eller mer bestämmande? Sen låter det som små bagateller du hakat upp dig på vad spelar det för roll om han inte klippt sig? Om han inte gör saker ordentligt enligt dig, varför gör ni inte tillsammans eller att ni nyter sysslor?

Hur som helst måste du ju prata med honom om att du vill lämna i framtiden. Är vldigt oärligt att hålla inne på det. Fr han veta det s kanske han vill lämna.

Parterapi hade varit bra tänker jag. Jag har föreslagit det tidigare, men han vill inte. Det är synd, man ska kunna ha levande och bra samtal där man funderar tillsammans, kan prata om vad man längtar efter i livet eller bara lösa praktiska problem. En dialog. Men om jag tänker på ett annat sätt än honom - så är han inte nyfiken på det - utan menar att jag är dominant. Så fel, jag är inte dominant utan en vanlig vuxen som tänker precis som honom.

Men för att undvika evighetsmonologer från honom så är jag mer tyst nu och låter honom bestämma det mesta. Men om jag verkligen anser att han har fel så säger jag det och förklarar varför.

Bostadsbidrag kan man inte få om man har en genomsnittlig inkomst. Därför är det inget alternativ om jag letar bostad.

Anonym (Hon som fes)

Sun 28 May 2023 08:37

#14

Det är bara att bita ihop

Anonym (Hmm)

Sun 28 May 2023 10:50

#15

Less is more skrev 2023-05-28 07:45:15 följande:

Jag känner inte att jag lider - men vi är lite olika.

Socialbidrag ell bostadsbidrag kan man ju inte få om man har en genomsnittlig inkomst. Men jag skulle behöva ju en bostad som barnen ryms i. I ett område där jag trivs. Det räcker inte pengarna till.

Jag har faktiskt tagit upp separation tidigare ett par gånger. Men då landar han direkt i att jag har fel och han skäller ut mig, eller så blir det en monolog på en timma som aldrig tar slut. Det vill jag inte att våra barn ska lyssna på. Tyvärr vill han inte gå i parterapi. Jag har frågat.

Hur som helst är det inte så illa att vi behöver separera ännu. Han har bra sidor också. Han har aldrig sagt något dumt till mig, och är ingen våldsam person. Men han vill bestämma allt. Han har t.ex bestämt hela semestern...som han brukar. Jag kände bara att det rann över lite igår och att jag behövde skriva av mig lite.

Och du tänker öht inte på barnens bästa i det här. Bara ditt. Det du fortfarande inte fattar är att de påverkas negativt av det här. Du behöver inte "ta upp" separation - du informerar om ATT ni ska separera. Sånt tar man så klart inte när barnen är hemma! Vägra lyssna på sådant och gå därifrån om han sätter igång.

Har man barn så finns det stor chans att man får bostadsbidrag, dessutom finns csn/barnbidrag och om barnen bor mest hos dig kan pappan betala lite i underhåll.

Anonym (Suck)

Sun 28 May 2023 11:03

#16

Du som föreslog socialbidrag, varför ska skattebetalare betala för att TS inte trivs med sin partner längre och absolut måste bo kvar i det dyra område som TS bor i? TS får vackert flytta till en gangsterförort som hen kallar det om det är det enda hen har råd med. Inte vill jag betala för att TS ska kunna bo kvar i lyx.

Innan du skaffar flera barn, se till att du själv har inkomst nog att bo kvar i det område som barnen växer upp i, om det är viktigt att bo kvar vid eventuell separation.

Gör man sig beroende av en partners inkomst så får man skylla sig själv.

Anonym (D)

Sun 28 May 2023 11:18

#17

Du har SÅ fel i att era barn inte märker något.

Less is more

Sun 28 May 2023 12:06

#18

Nej, så klart jag inte söker socialbidrag
eller bostadsbidrag. Det kan jag givetvis inte få eftersom jag tjänar för bra för det.

Jag och min sambo/barnens pappa har 50/50 av ekonomin kan man säga. Så vi tar båda ansvar i familjeekonomin.

Vi får kämpa på. Kanske lossnar det här och det bra. Vi når kanske varandra till.slut

Skulle vara skönt stt känna att hela hjärtat var med i relationen. Nu känns som en sorg, ett slags sår i magen och hjärtatvsom skaver. När man inte når varandra helt. Ibland ger jag bra råd och förslag som han borde lyssna på - men nej.

Less is more

Sun 28 May 2023 12:15

#19

Anonym (D) skrev 2023-05-28 11:18:50 följande:

Du har SÅ fel i att era barn inte märker något.

De kanske märker nåt ibland - men livet med separerade föräldrar i mindre bostäder och svagare ekonomi än innan - är inte heller roligt.

Anonym (Hmm)

Sun 28 May 2023 12:18

#20

Less is more skrev 2023-05-28 12:15:18 följande:

De kanske märker nåt ibland - men livet med separerade föräldrar i mindre bostäder och svagare ekonomi än innan - är inte heller roligt.

Det är bättre att slippa bo som ni har det nu i vilket fall. Om du tror att det materiella är viktigast så kan jag bara skaka på huvudet. Du är flerbarnsförälder med rätt gamla barn och du fattar inte mer än så på alla dessa år? Dessutom tänker du inte på hur detta påverkar barnens bild av hur relationer ska vara. Vill du att de ska ha det likadant när de blir äldre...? För de tar efter ert mönster även om de inte förstår det själva. Man skulle vilja bättre för sina barn, skulle man tro.

Anonym (Hmm)

Sun 28 May 2023 12:23

#21

Sedan att du skriver att de märker det "ibland", du fattar inte att detta "ibland" skapar en helhetsbild av hur hemmet är även om det inte är varje dag, men däremot påverkas de varje dag av hur det är, oavsett om något händer eller inte.

Anonym (Wilma)

Sun 28 May 2023 12:28

#22

Jag tycker inte att det nödvändigtvis är ett dåligt val. Du väljer, med öppna ögon, att satsa på en heltidsfamilj, istället för en varannan-veckas-familj. Det förekommer inga direkta destruktiva beteenden mellan er, eller? Ni har ett fungerande liv och ett gemensamt intresse i er familj? Kunde ha varit betydligt värre.

Se bara till att du faktiskt satsar på det liv du väljer. Ha ambitioner och drömmar för dessa viktiga år av era barns barndom och för dig själv. Du väljer att stanna och det ger dig ett ansvar att inte bara att få det att fungera, men att göra dessa år bra. Du har bara ett liv.

Anonym (snart...)

Sun 28 May 2023 12:56

#23

här är en till som bara väntar på the right moment.. är så trött på familjelivet att jag snart dör inombords.

men barnen har inte fyllt 10 än.

tänker som du.. man måste ändå samarbeta med pappan till barnen.. och det blir bara ökade kostnader och meck om vi skulle ha separata boenden. ser det som ett straff, jag valde att skaffa barn med en röv och nu får jag tjäna av straffet.

jag har älskare vid sidan av för att orka.

jag väntar tills Kidsen kommit ur lekfasen och kan åka buss själv och så..

sen stänger jag dörren till detta skitliv och flyttar..

Less is more

Sun 28 May 2023 13:32

#24

Anonym (snart...) skrev 2023-05-28 12:56:46 följande:

här är en till som bara väntar på the right moment.. är så trött på familjelivet att jag snart dör inombords.

men barnen har inte fyllt 10 än.

tänker som du.. man måste ändå samarbeta med pappan till barnen.. och det blir bara ökade kostnader och meck om vi skulle ha separata boenden. ser det som ett straff, jag valde att skaffa barn med en röv och nu får jag tjäna av straffet.

jag har älskare vid sidan av för att orka.

jag väntar tills Kidsen kommit ur lekfasen och kan åka buss själv och så..

sen stänger jag dörren till detta skitliv och flyttar..

Jag förstår, lycka till med allt!

Anonym (Samma)

Mon 29 May 2023 20:46

#25

Jag har det ungefär likadant.
Vet precis hur du tänker. Vissa relationer går bara inte att ta sig ur när man väger in alla aspekter.
Man kan trots att man i vardagen funkar tillsammans, vilja lämna mer än något annat.
Konstigt att det är så svårt att ta in för en del.
Som att allt är svart eller vitt.
Föredrar egentligen att prata vidare om det över PM eller liknande.
Så om du vill ha någon att älta lite med är det bara att säga till, så sätter jag upp en mailadress så ingen av oss behöver outa oss.

Less is more

Mon 29 May 2023 23:41

#26

Anonym (Samma) skrev 2023-05-29 20:46:12 följande:

Jag har det ungefär likadant.
Vet precis hur du tänker. Vissa relationer går bara inte att ta sig ur när man väger in alla aspekter.
Man kan trots att man i vardagen funkar tillsammans, vilja lämna mer än något annat.
Konstigt att det är så svårt att ta in för en del.
Som att allt är svart eller vitt.
Föredrar egentligen att prata vidare om det över PM eller liknande.
Så om du vill ha någon att älta lite med är det bara att säga till, så sätter jag upp en mailadress så ingen av oss behöver outa oss.

Tack för dina tankar. Nej, saker och ting är verkligen inte svart eller vitt. Man behöver väga saker mot varandra och titta ovanifrån med helikopterblicken.

Jag har skrivit av mig som det känns
nu. Situationen är som fastklistrad. Det är nog meningen att vi ska leva ihoo ett tag till. Som att vi inte är färdiga riktigt.

Jag förstår att vi är några stycken so

m inte har det helt lätt. Kanske någon annan på familjeliv vill fortsätta dialogen mer privat som du föreslår. Önskar dig all lycka till med allt ditt. Ta hand om dig!

Separera om 7 år

INNEHÅLL