Funderingar kring planering av syskon

Om jag var i din sits så hade jag försökt med barn nr 2.

Vill ni verkligen ha fler barn så kanske ni ska köra på med tanke på din ålder. Men tvekar ni så hade jag valt att börja jobba efter FL och sen tagit det som det kommer. För jag personligen hade inte pallat att inte få göra något annat emellan. Men där är man olika. 

Jag hade börjat försöka.

Väntat. Jag ville ha minst tre år mellan mina, aldrig att en 1;5 åring ska behöva stå tillbaka pga en bebis.

Anotherone - Ja alltså är inte stensäker på att jag vill ha fler barn, men det lutar mer åt det än att det inte blir några fler. Min sambo vill väldigt gärna ha en till och gärna så snart som möjligt..

Gällande jobb känner jag mig redan stressad över att behöva börja söka jobb igen och det ger mig nästan ångest. Vore skönt att få en längre paus att lista ut vad jag egentligen vill syssla med osv. Så jag skulle inte ha problem med att vara borta från arbetslivet lite längre. 

Försök direkt. Du vet inte hur lång tid det tar och åldern finns ju där och spökar.
Och om du blir gravid nu (innan barnet blir två typ) får du ju behålla samma SGI till nästa barn-läs mer om försäkringskassans regler för jag minns ej exakt vilken tidsgränsen är.
(Behöver du studera nåt för att bredda dig inför nytt jobbsökande så gör det i höst innan du har två barn.)

Jag tror personligen att jag hade väntat, men det är svårt att säga när jag inte är i samma sits som dig rent åldersmässigt. Däremot kan jag väl dra paralleller till jobbsituationer. Nu blev jag förvisso inte uppsagd under graviditeten, men jag blev otroligt illa behandlad och var därför fast besluten vid att inte gå tillbaka till samma arbetsplats efter föräldraledigheten. Jag har haft ångest länge över tanken på att måsta bestämma mig för vad jag vill jobba med och att faktiskt ta tag i att söka jobb. Jag tror inte du kommer känna dig mer redo eller sugen på att ta tag i jobbsökandet efter ännu en föräldraledighet, så jag tror inte du kan förvänta dig att andan kommer falla på av sig själv. 

Med tanke på att du blev uppsagd under din graviditet antar jag att du har en lägre SGI än om du hade jobbat. Om jag var i dina skor tror jag att jag hade velat jobba och vänta lite med barn, dels för att jobba upp en bättre SGI men även för att barnet ni har nu ska få vara i centrum och inte behöva tumma på uppmärksamhet och utveckling en tid framöver. Att ni inte känner er jättesugna på ett barn nu talar också för att vänta, tycker jag. 

Med det sagt är det lätt att sitta på sidan av och resonera. Jag hoppas ni landar i ett beslut ni känner passar er och er familj bäst. Jag önskar er ALL lycka till! ❤️