Hjälp mig att tänka lite positivare om att ha ett barn. Har fått reda på att vi i princip inte kan få fler barn och nu poppar all tankarna upp om hur synd det kommer bli om vårt barn. Hen kommer bli ensam med allt när vi är gamla och dör osv och få ta allt. Det här ger mig sån ångest.
Behöver tänka lite positivt om det här.
Helt utan inbördes ordning lägger jag fram tankar som vi haft, vi var lite i samma läge:
Syskonskap är ingen garanti för en bra relation mellan två människor. Ett barn kan träffa en själsfrände eller vän för livet på dagis/i skolan/senare i livet -en person som kan bli minst lika viktig som ett syskon potentiellt skulle kunna vara.
Många egenskaper är medfödda/nedärvda - att säga att alla ensambarn blir kalla egoister är elakt.
Som enbarnsförälder får man mer tid och engagemang att lägga på det barnet. Att ge av sin tid anser inte vi är att skämma bort. Det är inga problem för en av oss att hänga med på träningar etc. eftersom vi inte har fler barn som kräver samma sak.
Man kanske har större möjligheter att ta med sig en kompis till barnet vid resor och utflykter på ett annat sätt. Dels för att man själv bara har ett barn men också att familjer med många barn inte har plats eller råd. Vårt barn får gärna ta med en kompis.
Man har alla möjligheter att knyta tät kontakt med släkt och jämnåriga kusiner om sådana finns. Då vi bara har ett barn har den typen av nätverk blivit viktigare för mig, att hen känner som en del av något större och inte att vår lilla familj är en isolerad ö.
Man har kanske bättre förutsättningar att stötta barnet längre fram, det är inte fler som ska dela på sparkapital och så småningom arv.
Sen kan jag verkligen rekommendera att du försöker landa i det faktum som är. Att det var så här det blev. Ni rådde inte över det och rent praktiskt finns det inget ni kan göra. Det är inte lätt att skifta mindset men det gjorde i alla fall för mig att jag fick lättare att skaka av mig som jag uppfattade elaka kommentarer.
Med reservation för att även den som väljer att ha ett barn självklart inte heller ska ta åt sig eller behöva försvara sig. Alla gör precis som de vill när det gäller familjebildning och antal barn. Men jag menar att för den som önskat fler barn och sen inte får det, så kan det behövas en del arbete med sig själv för att landa och får man då samtidigt elaka kommentarer och gliringar så kan det upplevas än tuffare.
Hjälp mig att tänka lite positivare om att ha ett barn. Har fått reda på att vi i princip inte kan få fler barn och nu poppar all tankarna upp om hur synd det kommer bli om vårt barn. Hen kommer bli ensam med allt när vi är gamla och dör osv och få ta allt. Det här ger mig sån ångest.
Behöver tänka lite positivt om det här.
Vi har också bara ett barn och kommer inte få fler. Jag är själv nöjd med det men hade gärna gett mitt barn ett syskon.
Jag har min mamma som exempel. Hon är endabarnet men är inte ensam. Hon har ju skaffat en egen familj med barn, hon har kusiner som hon har kontakt med, pappas syskon och släkt, nu har hon också mig och min syster och våra familjer, barnbarn, en väninna som hon följt genom livet och fortfarande är hennes bästa vän, osv. Så nej man blir inte automatiskt ensam när man är enda barnet. När vi föräldrar är gamla har barnet förhoppningsvis skaffat ett eget liv, egen familj och egna vänner. Det hänger ju inte enbart på ett syskon. Vore ju hemskt om en enda människa skulle uppfylla alla de behoven.
Bra synpunkt om ordvalet, vi säger inte heller ensambarn utan hellre endabarn.
Jag har 1 barn för att jag valt att inte skaffa fler, steriliserade mig när mitt barn var 7 år. Mycket för att jag inte orkar med fler småbarn och inte skulle vara en bra förälder till fler barn, men det är absolut inget jag ångrar.
Jag ser enbart fördelar med detta. Har vänner som har flera barn som snarast verkar bedriva ett företag och inte ha ett skönt liv.
Men bara några av fördelarna:
- Lättare att resa och hitta på saker med bara 1 barn
- Mer tid till det barnet man skaffat
- Kan lägga mer pengar på att hitta på saker eller aktiviteter med barnet då det inte blir lika dyrt
- Lättare för barnet att få ta med kompisar på saker än om man har syskon som då också vill ta med en vän på aktiviteter
- Enklare att få barnvakt till 1 barn än fler
Det är dessutom ingen garanti att barnen kommer överens och får en nära relation bara för att de är syskon. Jag har 3 syskon men umgås bara med 1 av dem, förutom någon gång per år. Har inget gemensamt med de 2 andra. Nu är de några år äldre, men ändå.
Har ett barn.
Fördelar i mitt liv:
Hjälp mig att tänka lite positivare om att ha ett barn. Har fått reda på att vi i princip inte kan få fler barn och nu poppar all tankarna upp om hur synd det kommer bli om vårt barn. Hen kommer bli ensam med allt när vi är gamla och dör osv och få ta allt. Det här ger mig sån ångest.
Behöver tänka lite positivt om det här.
Vi försökte få en till men jag insåg rätt snabbt att jag bara vill ha ett barn. Jag kan lägga mitt fokus där, behöver inte fördela min tid och uppmärksamhet, lättare att få egentid. Nu när hen är några år gammal är det så mycket lättsammare vad man än gör, från att åka till affären eller på resor till att bara ha fler lugna stunder i vardagen.
Du sparar tid, energi, uppmärksamhet, massor med pengar, sinnesfrid på att ha ett barn.
Endabarn blir dessutom mer självständiga, ofta lugnare och mognare. Det finns många fördelar.