Herregud jag är oplanerat gravid! Vad göra?

Oj vad sånthär är jobbigt. Jag förstår hur du känner. Känner lite lika. Är dock 35 år.

Men jag födde vårt andra barn för 3 månader sedan efter en väldigt jobbig graviditet. Förlossningen va hemsk och slutade i grad 4 bristning för mig. Har nu plussat igen och är helt kluven. Jag vill behålla, maken inte, men samtidigt Känner jag att går det? Kommer kroppen palla? Kommer psyket palla? Jag vet inte.

Oavsett så är det tidigt för oss båda, så vi hinner ju känna efter lite till. Känn i hjärtat. Vad säger ditt hjärta?

Ja gå på känslan. Behåll barnet om ni vill, det kommer ni inte att ångra. Barnet kommer kanske bli jättelätt, det vet man ju inte. Ni kommer ta er igenom alla stunder, svåra som lätta. Detta är väl "sista chansen", tycker ni ska ta den om ni vill! Är ngt fel så ser ni ju det på ultraljud. Jag tror att de barnen som kommer till oss är meningen. Men man har alltid ett fritt val att göra det som är rätt!

Åh va fina svar ni ger mig.

Ja usch så svårt!

Fattar inte hur vi kunde tänka så naivt?

Men inom mig, djupt inom mig är jag glad.

Jag känner hur detta är en flicka... så märkligt ? Antagligen bara inbillning.

Vi får se hur det blir...Som du säger, allt är ännu tidigt....

Jag tror nog du vill ha barnet, behåll det då och låt lyckan växa i dig. Oavsett hinder och svårigheter så tar ni er förbi det. Om man inte vill så ska man känna det till 100%, inte känna glädje o lycka över det, tror jag iaf :) då vet man att det är ett nej! Känner man ett Ja inom sig även om det är väldigt djupt inne så är det ändå ett Ja, intuitionen :)

Nästan allt löser sig med tiden och oplanerade barn är ni varken den första eller sista att få.   Jag känner jättemånga som fått barn vid 41 och långt senare också och det har gått bra. Inkl. mig själv. Ska man se det rent krasst är era äldsta snart utflugna så det blir ju inte 4 barn hemma under lång tid. Och tänk så roligt med ett lillsyskon. 

Jag är i samma sits, fast mina tre barn är lite yngre, plus att jag har en 19-åring som också bor hemma.

Vi skulle absolut inte ha fler barn. Jag har precis kommit in på högskolan och vi bor trångt som det är.

Jag är också 41 och det kom som en chock, tog ett par veckor innan jag vågade testa. Symptomen var dock så tydliga att jag visste vad testet skulle visa...

Har varit mycket blandade känslor, från att detta kommer INTE att gå till att jag ändå känt små lyckorus.

Abort kändes inte riktigt som ett alternativ, särskilt inte efter att jag gjorde tidigt ultraljud i vecka 6+ och allt såg fint ut.

Har valt att bara berätta för ett fåtal ännu, och de har inte reagerat positivt tyvärr.

Jag är nu i vecka 11 och ska snart göra NIPT test.

Gratttistilldig<3 jag är så ledsen att höra att inte alla omkring dig har reagerat positivt

Är emot abort men vill varna dig, två täta graviditeter är ett helvete och du kommer behöva mycket hjälp och vila. Speciellt med den bristningen du fick så låter det inte som en bra idé med ett barn till just nu. Är själv 22 och födde barn vid 21 är i vecka 33 nu, fick minimalt med bristningar men underlivet har ändå tagit stryk av att bära ett till barn så tätt ( har knipit sen jag va 8 och efter min förlossning så sa barnmorskan att jag hade det starkaste knipet hon känt) skulle inte kunna tänka mig hur hemskt det skulle vara att bära ett barn efter en grad 4 du har ju inte ens läkt än

Tack så mycket! :)

En välsignelse! Grattis till er! Självklart ska ni behålla det lilla livet :)

Grattis! Låter som att du är glad, om man förbiser chocken :)

Jag fick också förlossningsskada med första barnet, skrev självremiss till Bäckenbottencentrum för tydlig utredning och de rekommenderade planerat snitt. Det gick jättebra, och jag vill bara peppa dig att det finns alternativ efter en sfinxterruptur :)

Det löser ju iallefall hur man ska föda barnet, men det ska ju också bäras i 9 månader

Ofta oroar man sig i onödan. Det blir sällan så dåligt som man tror. Då ni har bra förutsättningar att ge barnet ett bra liv tycker Jag att ni ska vara glada. 

det är ju inte erat första barn. Personligen är jag inte så positivt inställd till abort.  Det finns givetvis situationer där abort är en lämplig lösning. Men gläd er och se det som en gåva. 

Tråden är från 2021, det har nog löst sig nu......