• Anonym (Jag är nöjd)

    Vad är din första tanke när du får höra att en frånskild mor bor i en 2:a?

    Om ni får höra att en frånskild mor bor i en 2:a med sin 4-åring, vad tänker ni egentligen då?


    Anledningen till att jag frågar är för att jag för ett år sedan separerade från min man och flyttade tillbaka till den storstad jag är uppvuxen i. På grund av den rådande bostadsbristen så har jag många, många gånger fått frågan hur länge jag fick stå i bostadskö innan jag fick tag i min hyreslägenhet. Faktum är att jag hade vansinnig tur: i ett sämre område så får man stå 5-7 år i kö. Jag lyckades hitta en privat hyresvärd och fick min lägenhet efter 3 månaders intensivt letande och den ligger dessutom hyfsat centralt. Följdfrågan blir alltid hur många rum jag har och reaktionen blir alltid tröstande när jag säger att jag bor i en 2:a. Folk verkar tycka genuint synd om mig och kommer med alla möjliga tröstande ord, råd eller pepp kring att jag så småningom säkert kommer att hitta något större., och hur jag ska gå tillväga för att göra det.


    Men jag har inget behov av att flytta och börjar bli riktigt irriterad! Jag bor i 2 rum och kök och är helt nöjd med det. Min lägenhet är på alla vis helt fantastisk: fin, stor (70 m2) fräsch, ljus och med perfekt planlösning och så småningom kommer jag säkert att med någon innovativ lösning kunna skapa ett rum till när mitt barn kräver det. Jag har ingen tanke på att flytta därifrån. Ändå är det precis vad folk tror att jag vill göra, och jag har egentligen ingen lust att berätta hur jäkla fin min lägenhet är för alla som undrar hur stort jag bor.


    Varför är det så? Varför tycker man synd om en person som bor med ett barn i en 2:a? Och vad är det för tankar som rör sig i huvudet på den som får den typen av information av någon annan? Många som bor i hyresrätt idag har ju faktiskt nyrenoverade fina lägenheter.

  • Svar på tråden Vad är din första tanke när du får höra att en frånskild mor bor i en 2:a?
  • Rudbeckius

    Verkar ju helt OK. Inga konstigheter alls. Du verkar umgås med lite ytligt bortskämda personer, verkar det som.

    Bli inte irriterad utan svara vänligt att det går utmärkt. En vacker dag löser du behovet med två sovrum när barnet blir större.

    Jag tror att det finns forskning på att sociala förmågor ökar om man delar rum, samsover osv - som syskon eller föräldrar med små barn.

  • Anonym (Biobonus)

    De tar väl för givet att du så småningom kommer att vilja ha ett sovrum till när ditt barn blivit äldre.

    Jag tycker det verkar jättebra, med 70 kvadrat har ni ju dessutom troligtvis möjlighet att dela av till ett sovrum till om ni trivs där. Många bor ju fler än två på 70 m2 utan problem.

  • Anonym (K)

    Jag tänker inget alls! Fullt normalt och rimligt!

    Förmodligen bara priviligierade människor som fötts med silversked i mun som reagerar.

  • nnnnnnnn

    Tänker att det låter väldigt normalt, men att du säkert lätt kan bli av med alla "åh-vad-synd-om-dej"-kommentarerna om du börjar säga:
    "Jag bor i en stor 2:a"
    Gärna med betoning på STOR.

    Många tänker nog automatiskt att 1:a och 2: är är små, 20-40 kvm. Och att man måste komma upp i 2,5-4 r.o.k. för att hamna runt 70 kvm.

    Om jag hade sagt att jag bor i en etta om du frågat mej, vad hade du trott då? Hade du ställt följdfrågor? Eller antagit att den är liten? Det är ju möjligt att min etta är 60 kvm och att jag flyttade dit från en trea på 55 kvm.

  • Anonym (Z)

    1. Hon bor i en storstad

    2. Hon bor i ett bra område

  • Anonym (ace)

    Jag tänker mest "vem fan bryr sig!!!".

  • Anonym (MIMMI)

    Om jag ens tänker något så är det "stackarn har skiljt sig ifrån/blivit lämnad av en modeeeern man som tycker att kvinnor minsann får klara sig själva" och som inte kan tänka sig till att bidra till en bättre levnadsstandard. 

    Men generellt inget. Dömer inte modern eller så. Tänker kanske att jag hoppas att hon har en liten vrå i hemmet som är hennes egen.

  • BossHoss
    Anonym (Jag är nöjd) skrev 2018-06-17 22:53:25 följande:

    Om ni får höra att en frånskild mor bor i en 2:a med sin 4-åring, vad tänker ni egentligen då?


    JAHA!?
  • Anonym (C)

    Jag tycker att det är rätt rimligt. Själv bor jag i en trea med två barn, de har varsitt rum och jag sover i vardagsrummet. En fyra skulle kosta mig flera tusen mer i månaden, pengar jag hellre lägger på annat.

  • Anonym (Ensamma mamman)

    Tänker att hon har det som jag typ.

    Är frånskild och bor med två större barn i en tvåa på 49 kvm. Vi har allt vi behöver så det är verkligen inte synd om oss.

Svar på tråden Vad är din första tanke när du får höra att en frånskild mor bor i en 2:a?