• Sommars

    Bonus mamma, inte alltid lätt

    Nu kommer jag med all säkerhet att irritera någon med detta inlägg. Kommentarer som... Men guuuudd Hur tänker du, det är ju bara ett barn! Jag är bonus mamma till en pojk på 8 år.. Har varit det sedan han var 4,5 år. Han bor hos oss nästintill jämt förutom varannan helg då han är hos sin mamma. Hans mamma saknar enligt mig flera hjärnceller då hon väljer att ha sin son varannan helg bara. Jag gör allt vardagliga med pojken.... läxor, skjutsar till kompisar, läser godnatt saga, hittar på roliga saker, köper kläder m.m. Allt som hans riktiga mamma ska göra..... Nu till saken..... Han avgudar allt som hans riktiga mamma gör, en godis påse som han har fått av henne är woooow. Ett par skor som hon köpt åt honom för 2 gången sedan han är 4,5 år är också wooow. Jag retar ihjäl mig på att allt som hon gör är gör honom värt allt medans jag kämpar på varje dag för att göra tillvaron så bra som möjligt för honom. Ibland får jag bita mig i tungan för att inte säga ngt om hans mamma!! Jag vet.... han förstår inte...det är ju hans mamma.... Men ibland kan även bonus föräldrar bli trötta på bonus barn!

  • Svar på tråden Bonus mamma, inte alltid lätt
  • Lena

    Borde inte pappan göra allt det där du skriver du gör?

    Sen klart att han blir extra glad av något han får från sin mamma då han sällan får saker av henne.

  • blomman 2

    Ja,det blir Wow för att han så sällan får något av sin biologiska mamma. Tur att han har DIG som visar vägen,finns där för honom och gör hans dagar betydelsefulla med alla kärleksfulla handlingar. Han är för liten för att uppskatta det du gör idag,men vänta bara,han kommer att ge dig uppskattning senare i livet.

  • heltnormaltju

    Det du beskriver av sonens reaktioner är ju snarare ett kvitto på att mamman ÄR mindre närvarande än du och pappan. Beviset på att han är tryggare med er. I vanlig ordning kommer på köpet att han tar er mer för givet också, men försök att inte se det som något negativt. Ju äldre han blir desto mer medveten blir han själv av vad tryggheten hos er betyder i jämförelse med en godispåse från mamma som inte är där...

  • Litet My

    Det är fullt normalt att barn gör så. Min egen son var djupt imponerad och tacksam över att hans pappa satte sig bebis honom när de åt och frågade hur det var... då usel är deras kontakt. Själv sitter jag brevid honom och äter i stort sett varje dag- dock utan att det är någon grej. Tror också barn med föräldrar som inte bryr sig ändå har en förhoppning att bli älskade och sedda av den föräldern- därför blir en present/lite uppmärksamhet en jättegrej. Medan kärleken de får från de som de är trygga med är villkorslös och de är trygga med att alltid ha den.

  • Sommars

    Tack för bra tankar och ord. Jag vet ju innerst inne att det är så men ibland kan känslorna svämma över och irritationen över att han tar mig då lätt som grejja med honom från morgon till kväll. Jag märker att han har mkt funderingar om det här med mamman. Varför är inte jag varannan vecka som de flesta andra osv? När är det läge att berätta hur situationen är?? Det är faktiskt både mamman o pappan i detta fall som har bestämt att det ska vara på det här viset med varannan helg. Känns som att han tror att det är pappa som bestämmer att han inte får åka till mamman mer än varannan helg. I själva verket är det hon som tycker att det räcker med varannan helg... Kan tillägga att denna person har ett jobb, andra barn med andra män och är till synes normal men saker som ni förstår en stor skruv i huvudet som väljer bort sitt eget barn för att kunna göta andra saker...

  • KlunsSmurfen
    Sommars skrev 2017-05-15 10:13:25 följande:

    Tack för bra tankar och ord. Jag vet ju innerst inne att det är så men ibland kan känslorna svämma över och irritationen över att han tar mig då lätt som grejja med honom från morgon till kväll. Jag märker att han har mkt funderingar om det här med mamman. Varför är inte jag varannan vecka som de flesta andra osv? När är det läge att berätta hur situationen är?? Det är faktiskt både mamman o pappan i detta fall som har bestämt att det ska vara på det här viset med varannan helg. Känns som att han tror att det är pappa som bestämmer att han inte får åka till mamman mer än varannan helg. I själva verket är det hon som tycker att det räcker med varannan helg... Kan tillägga att denna person har ett jobb, andra barn med andra män och är till synes normal men saker som ni förstår en stor skruv i huvudet som väljer bort sitt eget barn för att kunna göta andra saker...


    Barn är barn, de är inte alltid logiska. Det kan verka som att personen som alltid finns nära blir tagen för given men jag tror att barnet tar för givet att den ska vara nära och det är där trygghet och annat roligt finns. Svårt för en 8-åring att förstå hur värdefullt det är.

    En förälder som sätter sej själv före klarar antagligen inte av mer ansvar än varannan helg men det är svårt att förklara det för en 8-åring.
  • margareta80

    Kan säga att jag känner så väl igen mig i din situation...Försök tänk att det är du som får kramarna på kvällen...

    Tror ändå att när han blir äldre så kommer du att ha en bättre relation med honom än vad hans biologiska mamma kommer att ha. Jag lever i den förhoppningen ????.

    Skickar med en styrke kram från en som vet att det är tufft ibland..

  • Sommars

    Hur ser din situation ut med barn osv? Mmm... ibland får man verkligen bita sig i tungan. Nångång kan det ju bara roligt att höra att min bonus mamma säger så eller tycker så. Alltid får jag göra att detta är mammas favvo låt och mamma gör si och mamma gör så. Men jag då.... allt som jag gör för honom. Åker på olika aktiviteter....köper saker. men ändå är det bara mamma som är bäst!? Så irriterande så jag exploderar snart..... men som ni alla skriver i tråden.... Man kan inte förklara situationen för en 8 åring. Han kommer inte förstå att hans mamma tycker livet är alldeles fantastiskt när man bara behöver bry sig varannan helg och ringa varje kväll och säga: jag saknar dig 20 ggr.

  • Sommars
    KlunsSmurfen skrev 2017-05-15 17:27:56 följande:

    Barn är barn, de är inte alltid logiska. Det kan verka som att personen som alltid finns nära blir tagen för given men jag tror att barnet tar för givet att den ska vara nära och det är där trygghet och annat roligt finns. Svårt för en 8-åring att förstå hur värdefullt det är.

    En förälder som sätter sej själv före klarar antagligen inte av mer ansvar än varannan helg men det är svårt att förklara det för en 8-åring.


    Ja det fattar ju inte en 8 åring som du skriver. Just för stunden är mamma bäst i hela världen. Rätt ledsamt samt irriterande att höra då både jag o pappan är dom som ställer upp på allt för honom!
  • Sommars
    heltnormaltju skrev 2017-05-15 00:43:11 följande:

    Det du beskriver av sonens reaktioner är ju snarare ett kvitto på att mamman ÄR mindre närvarande än du och pappan. Beviset på att han är tryggare med er. I vanlig ordning kommer på köpet att han tar er mer för givet också, men försök att inte se det som något negativt. Ju äldre han blir desto mer medveten blir han själv av vad tryggheten hos er betyder i jämförelse med en godispåse från mamma som inte är där...


    bra ord! tack! Hur ska man agera mot honom? Ska man säga ngt Hur situationen är eller ska man helt enkelt vara tyst och låta pappan o mamman sköta det???? Han frågar ju mig mkt... Jag är ju inte psykolog....
  • KlunsSmurfen
    Sommars skrev 2017-06-07 21:24:58 följande:
    bra ord! tack! Hur ska man agera mot honom? Ska man säga ngt Hur situationen är eller ska man helt enkelt vara tyst och låta pappan o mamman sköta det???? Han frågar ju mig mkt... Jag är ju inte psykolog....
    Svårt att hitta en bra balans om man inte i förväg är medveten om hur grabben kommer att hantera det.

    Tror att samtalskontakt bup eller liknande kan vara bra så att ni får råd.

    Han avgudar sin mamma men verkar också vara lite splittrad med tanke på hans funderingar och det kan bli värre med tiden ju mer han förstår.
    Det verkar naturligt att värdesätta tid och saker från den som är mindre närvarande med högre men barn har också en tendens att ta på sej skulden om de märker eller misstänker att en förälder inte bryr sej. Tro att det blir en inre konflikt där man ser någons sämre sidor, tar på sej en del av skulden och samtidigt projicerar det och det dåliga hos mamman på boende föräldern man känner sej trygg med. Ibland är det bonusmamman som blir hatad. Det är nog många föräldrar i den situationen som får skit av barnet för att den andre föräldern inte kan visa intresse och ta ansvar.
  • Sommars
    KlunsSmurfen skrev 2017-06-08 00:04:14 följande:

    Svårt att hitta en bra balans om man inte i förväg är medveten om hur grabben kommer att hantera det.

    Tror att samtalskontakt bup eller liknande kan vara bra så att ni får råd.

    Han avgudar sin mamma men verkar också vara lite splittrad med tanke på hans funderingar och det kan bli värre med tiden ju mer han förstår.

    Det verkar naturligt att värdesätta tid och saker från den som är mindre närvarande med högre men barn har också en tendens att ta på sej skulden om de märker eller misstänker att en förälder inte bryr sej. Tro att det blir en inre konflikt där man ser någons sämre sidor, tar på sej en del av skulden och samtidigt projicerar det och det dåliga hos mamman på boende föräldern man känner sej trygg med. Ibland är det bonusmamman som blir hatad. Det är nog många föräldrar i den situationen som får skit av barnet för att den andre föräldern inte kan visa intresse och ta ansvar.


    Tror inte han tar på sig skulden. Eller hur märker man sånt? Jag märker att han plötsligt blivit mer mammig sista tiden. Verkar som att han förstår lite mer nu Hur situationen ser ut och jag får en känsla av att mamman säger att pappa vill att det ska vara såhär. Jag vill ha dig mer men pappa sätter stopp typ..... Han pratade med mig om det nyligen och jag förklarade att det var båda som bestämt detta. Tycker synd om pappan i detta så det känns som pojken gör honom till boven som gör så att han inte får träffa pappa. Men som många skriver ovan så märker han nog av att mamman inte är så närvarande så han själv tar kontakt och vill att det ska vara så...
  • Sommars
    KlunsSmurfen skrev 2017-06-08 00:04:14 följande:

    Svårt att hitta en bra balans om man inte i förväg är medveten om hur grabben kommer att hantera det.

    Tror att samtalskontakt bup eller liknande kan vara bra så att ni får råd.

    Han avgudar sin mamma men verkar också vara lite splittrad med tanke på hans funderingar och det kan bli värre med tiden ju mer han förstår.

    Det verkar naturligt att värdesätta tid och saker från den som är mindre närvarande med högre men barn har också en tendens att ta på sej skulden om de märker eller misstänker att en förälder inte bryr sej. Tro att det blir en inre konflikt där man ser någons sämre sidor, tar på sej en del av skulden och samtidigt projicerar det och det dåliga hos mamman på boende föräldern man känner sej trygg med. Ibland är det bonusmamman som blir hatad. Det är nog många föräldrar i den situationen som får skit av barnet för att den andre föräldern inte kan visa intresse och ta ansvar.


    Tror inte han tar på sig skulden. Eller hur märker man sånt? Jag märker att han plötsligt blivit mer mammig sista tiden. Verkar som att han förstår lite mer nu Hur situationen ser ut och jag får en känsla av att mamman säger att pappa vill att det ska vara såhär. Jag vill ha dig mer men pappa sätter stopp typ..... Han pratade med mig om det nyligen och jag förklarade att det var båda som bestämt detta. Tycker synd om pappan i detta så det känns som pojken gör honom till boven som gör så att han inte får träffa pappa. Men som många skriver ovan så märker han nog av att mamman inte är så närvarande så han själv tar kontakt och vill att det ska vara så...
Svar på tråden Bonus mamma, inte alltid lätt