Är det mig det är fel på?

Nu vet jag inte om jag på tråden i rätt ämne så hoppas det är ok ändå..

Lång historia kort, februari 2014 var jag i Korea och blev våldtagen,, hela 14 månader efter händelsen så hade jag tillräckligt med mod att berätta för min mamma,,jag fick inget svar av henne utan hon blockade mig över allt och bröt kontakten..8månader efteråt så fick jag kontakt med henne igen dock via Facebook..jag frågade henne varför hon inte svarade och bara sket i mig, fick då svar 'Vi tar de sen'... 1år senare så har hon inte berättat brf hon ignorerar mig.. det gör så ont, trodde min egna mamma skulle finnas där för mig speciellt efter ngt sådant.. är det mig det är fel på? Jag kanske förtjänar hur hon behandlar sin Enda dotter? .. hon har aldrig uppmuntrat mig i hela mitt liv..jaghar aldrig varit sådär smal som modeller..jag har alltid haft liten mage..är de mitt fel att min egna mamma behandlar mig som skit?..första gången ja fick mens så hade jag ont i magen, trodde jag skulle dö då de va mkt blod. Mamma kom och frågade , 'va är det ?' Jag svarade då 'min mage gör jätte ont' jag grät till och med!! Hon svarade då "jaha och va fan har du gjort nu då!?".. alla barndomsminnen är bara negativa från henne..pappa är den enda som fanns där för mig. En dotter ska se upp till sin mamma, inte bli behandlad som skit..eller förtjänade jag allt detta?..

Man stack och lämnade oss för en annan gubbe, hon älskade inte pappa mer så hon. Sen dess har hon inte hört av sig eller pratat med mig, inte ens sagt Hej!! Jag har en lillebror 5år nu , dealen mellan mamma och pappa va att hon ska ha min bror varannan helg (hon jobbar och e ledig varannan helg och pappa e sjukskriven) men inom 1år så har hon bara haft min bror i hela 3v enbart!!! hon e upptagen med fester jobbarkompisar m.m.. jag har brutit kontakten med henne helt, hon är inte ,in mamma längre..min mamma brydde sig om oss fram tills hon började hemtjänst flera år sen.. hon skiter i mig och min lillebror på 5år, men mina andra 2 bröder pratar hon med, 22år och 26år..

Ber om ursäkt för all text, ville skriva av mig, gör så ont inombords, gråter varenda dag efter feb 2014.. par djupa andetag fungerar för att lätta smärtan men då och då brister det..men jag lever hellre med smärtan än att låta min pappa få reda på våldtäckten,,han har blivit sårad tillräckligt.. tack för att ni tog er tid att läsa..

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-12-02 11:38
Mamma stack och lämnade oss för en annan gubbe**

LFF

Äldre 2 Dec 11:45

#1

Men söta du! Det är INTE dig det är fel på! Och det är inte ditt fel att din mamma är knäpp! Om du går i skolan, kontakta skolsköterskan och be om hjälp, eller ungdomsmottagningen, annars vårdcentralen. Du behöver få en samtalskontakt, någon som kan hjälpa dig att bearbeta det som hänt.

Ta hand om dig!

Plopparna

Äldre 2 Dec 13:44

#2

Det känns som mitt fel då mamma sa en gång att hon inte bryr sig om mitt liv.. jag går tyvärr inte i skolan längre, är 24 år..april 2016 i år så åkte jag utomlands , hon sa "hej" och betedde sig som om hon e bättre än mig, i den stilen, om du förstår hur jag menar?, det så hon dagen innan jag åkte, sen dess har ja inte hört ngt , hade jag haft en dotter så skulle ja aldrig behandlat henne såhär, speciellt inte efter en våldtäckt, jag tror inte jag har kommit över händelsen,, visst e jag glad och skrattar och allt, men närjag är hemma på mitt rum så brister de, varenda del och händelsekommer upp i huvudet och tårarna kommer,, jag vet inte hur länge jag klarar ha dei nnombords, ibland önskar ja att ja kunde dö, så ont gör det..ska se om jag kan få tid hos någon och prata om de, men vet inte om jag riktigt klarar av de ,,tog 14månader att berätta för min egna mamma och hon besvärade det med att ignorera mig totalt som om ja inte är hennes dotter alls..

LFF

Äldre 2 Dec 14:16

#3

Plopparna skrev 2016-12-02 13:44:29 följande:

Det känns som mitt fel då mamma sa en gång att hon inte bryr sig om mitt liv.. jag går tyvärr inte i skolan längre, är 24 år..april 2016 i år så åkte jag utomlands , hon sa "hej" och betedde sig som om hon e bättre än mig, i den stilen, om du förstår hur jag menar?, det så hon dagen innan jag åkte, sen dess har ja inte hört ngt , hade jag haft en dotter så skulle ja aldrig behandlat henne såhär, speciellt inte efter en våldtäckt, jag tror inte jag har kommit över händelsen,, visst e jag glad och skrattar och allt, men närjag är hemma på mitt rum så brister de, varenda del och händelsekommer upp i huvudet och tårarna kommer,, jag vet inte hur länge jag klarar ha dei nnombords, ibland önskar ja att ja kunde dö, så ont gör det..ska se om jag kan få tid hos någon och prata om de, men vet inte om jag riktigt klarar av de ,,tog 14månader att berätta för min egna mamma och hon besvärade det med att ignorera mig totalt som om ja inte är hennes dotter alls..

Ursäkta det hårda ordvalet nu men: Din mamma är ett riktigt jävla svin som inte förtjänar din kärlek eller den minsta lilla av dina tankar!

Din mamma är inte normal. Normala föräldrar beter sig inte som din mamma har gjort, inte på långa vägar. Din mamma är ett riktigt exempel på någon som aldrig borde ha fått barn. Det betyder inte att du och dina syskon är värdelösa utan bara att hon är det som förälder.

Du behöver inte börja med att prata om våldtäkten. Bara dina känslor gällande din mammas beteende är värt att gå till någon och prata om.

Har du någon nära vän som du litar på och som du kan prata om det hela med? Eller någon äldre släkting?

Plopparna

Äldre 2 Dec 23:45

#4

#3 jag har pratat med pappa om mamma och han säger samma sak, men jag märker på han att han är sårad varje gång jag nämner henne :/ hon sa att hon vill leva sitt liv som hon vill, men de e hennes jobbarkompisar som så att pappa inte förtjänar henne och sen hitta hon en annan kille.. för tår sedan så berättade hon för pappa att jobbarkompisarna försökte övertala henne att skilja sig. Bara för natt pappa inte har jobb då han e långtidssjukskriven. Men de e inte hans fel.. hon behåller även barnbidraget för att kunna betala sina räkningar men pappa ska ha hela bidraget men får bara hälften..min åsikt är att jag inte vill ha ngt med henne att göra längre oavsett vad.

Ska se om jag kan få tid att prata om detta.. tack för att du tog dig tid :)

Är det mig det är fel på?

INNEHÅLL