Rättvisa om ärvd sommarstuga
Jag går ofta och tänker på min nu avdöde gammelmormors sommarstuga. Hon gick bort för en 7-8 år sen och stugan gick vidare till nästa generation. Det är en sommarstuga där jag har spenderat mina barndoms somrar vid och har fantastiska minnen därifrån. Mina föräldrar såg till att stugan var i någorlunda skick med underhåll av fönster, målning, byggande av farstutrapper, utbyte av köksgolv och rensning av ogräs mm när jag var barn. Det var inga andra reparationer på den. När jag blev äldre åkte jag ut dit med min pojkvän på somrarna och såg till att göra rätt för mig genom att också underhålla fönster, kratta, måla, rensa ogräs mm. När min gammelmormor gick bort fick min mors syskon ett stort intresse i stugan. Min mor ville dock ge bort sin del till mig. (Det ska sägas att alla i generation emellan gammelmormor och min mor är bortgångna.) Detta motsatte sig min mors systrar det kraftigaste och "förbjöd" min mor att göra även om hon har juridisk rätt till detta. De sa dock att hon kunde få en betänketid på 3 år efter att hon blivit utköpt att hon kunde få del i den igen. När 3 år gått sa min mor att hon gärna ville vara del av stugan för sina barns skull. Det fick hon veta att det kunde hon inte längre och att den 3-årlga betänketiden inte längre gällde. För att bevara denna goda syskontonen har min mor valt att inte gå vidare juridiskt med det.
Så det slutade med att min mors syskon disponerar över stugan och säger att vi kan få låna den. Det är dock ofta deras barn är där ute och det är svårt att ha koll på när den är ledig. De säger ofta att sommarstugan är till för deras generation och att inga kusiner ska vara där imedans deras barn är där ofta (kusiner). Min morbror har köpt en annan sommarstuga och i praktiken använder han den inte riktigt mer men hans barn gör (hans veckor). Jag blev trött på hela situationen och har inte lånat den och har försökt förtränga allt.
Har nu fått egna barn och önskar att de ska få uppleva samma somrar som jag gjorde som barn. I och med att man får höra budskapet "den är inte till för kusiner, men ni kan få låna den" (dock inte så lätt att komma till som sagt) så har jag uppfattat det som inte så välkomnande och har därför först hyrt en stuga vid sidan av och nästa gång lånade jag en stuga av min syssling som också har en stuga vid sidan av (som är väldigt snäll och förstående).
Min mor frågade sina syskon vad de tycker ska hända med stugan när de blir äldre och svaret är att då säljs den för kusinerna kommer inte klara att hantera den menar de. Min moster tycker inte jag ska belamra min syssling med att fråga om jag kan låna deras stuga och säger att jag ska tänka på dom även om sysslingen sagt att jag mer än gärna får göra det och instämmer i att det är en speciell situation.
Jag är klar på att ställa upp på arbetshelger och har en god ekonomi så jag har även möjlighet att ta ut hantverkare om nödvändigt. Använder nu stora belopp på att åka på chartersemester med familjen på sommaren och skulle kunna få dit många snickare för dessa belopp. Har fått stillat mitt resebehov och vill hellre vara i Sverige om sommaren. Jag bor 40
mil bort och det är därför ännu viktigare för mig att kunna komma "hem". Men mina mostrar motsätter sig allt och har satt sig för att jag inte ska blanda mig för mycket. Kontroll är A och O för dem.De har aldrig gett mig något klart svar på varför jag inte kan vara del i den. Det känns som att det går att komma med 100 olika lösningsförslag men de vill se problem i allt och är väldigt uppsatta på att ha kontroll. Jag är 35 och har 2 barn men blir fortfarande behandlad som att jag är 18.
Detta är en ganska stor sorg för mig att inte vara del i den.
Mina funderingar är:
- Vari ligger rättvisan i detta? Är det jag som överreagerar?
-Verkar inte som att det går att tala dem till förnuft men kan jag ha glömt några självklara resonemang till att vara del i stugan?
-Generella synpunkter om situationen mottas gärna.
Har planer på att köpa en stuga i området om det blir någon ledig men det sker tyvärr väldigt sällan som ju kunde vara en lösning på det om än dock inte optimal.
Så utöver delen i sommarstugan är det också relationen till min moster som har försämrats.
Hur ska jag kunna få en lika bra relation till speciellt den ena mostern igen som var otroligt snäll och omhändertagande mot mig när jag var yngre men som är som en helt annan person när sommarstugan kommer på tal. Jag har försökt ändra min tankegång om henne och vara förlåtande men det är svårt. Hon försöker låtsas som ingenting när vi talad vid och nämner inte stugan så mycket. Vet att min gammelmormor och mormor hade önskat att alla barn hade lika stor del i den och möjlighet att vara där och att ingen skulle bli nedprioriterad.
