Beter man sig såhär?

Det finns få saker som jag kan komma på skulle få mig att ta avstånd från mina barn. Barnpornografi/övergrepp på barn är väl en av dem, nazism är en annan.

Homosexualitet ser jag däremot inte som ett problem. Så länge de hittar nån att vara lyckliga med är det väl bra?

Se finns absolut i gnetig som skulle få mig att ta avstånd från mitt barn. Finns massor av handlingar och åsikter jag starkt skulle ta avstånd ifrån och saker som skulle göra mig djupt bedrövad och få mig att känna mig misslyckad som förälder dock. Sexualitet är inte en av dessa saker.

Klart det finns saker som man verkligen inte kan acceptera så som "mellanmjölkens land skrev" om övergrepp osv men som sagt den sexuella läggningen är ju bara att acceptera för man vill att sina barn ska vara lyckliga.

Njaa.. Jag tror många gånger är det lättare att acceptera homosexualitet på distans men det kan va svårare om en släkting alltså syster/bror eller ens barn är homosexuell.

Jag har en bekant som också skulle kasta ut sitt barn. det är nog bara nåt hon säger, Hon säger så bara för att hon vill bli mormor, hon vill ha en stor familj och därför accepterar hon inte homosexualitet, eller deras eventuella adopterade barn, hon vill ha blodsband. Hon kan acceptera att andra är homosexuella har jag fattat det som, dvs så länge de inte är släkt med henne. :)

Och ja kan acceptera henne, bara för att hon inte är släkt med mig ;)

Självklar skulle jag inte acceptera dessa handlingar. Däremot skulle jag stå stadigt vid min unges sida och se till att han tog ansvar för sina handlingar sökte hjälp etc.

Jag skulle inte ha några problem med det. Det är ju ändå inget jag direkt kan göra åt det i så fall utan då får jag väl stötta och backa upp så gott jag kan.

Nog för att jag gärna skulle se att mina döttrar kom hem med pojkvänner istället för med flickvänner så är det inget jag skulle reagera mer över än om de kom hem med en knasig hårfärg.

Tyvärr vet jag om en gubbjävel som stängde dörren när hans dotter kom hem med en icke-vit adopterad pojkvän. Han var inte välkommen.

Mina barn får bli kära i vem tusan dom vill. Bara dom är lyckliga så är jag det med.

Och om det inte vore någon konstig typ, liksom Torsten Flinck eller så, så hade jag välkomnat dom med öppna armar om jag märker att mina barn är lyckliga.

Njaa.. Jag tror många gånger är det lättare att acceptera homosexualitet på distans men det kan va svårare om en släkting alltså syster/bror eller ens barn är homosexuell.

Jag har en bekant som också skulle kasta ut sitt barn. det är nog bara nåt hon säger, Hon säger så bara för att hon vill bli mormor, hon vill ha en stor familj och därför accepterar hon inte homosexualitet, eller deras eventuella adopterade barn, hon vill ha blodsband. Hon kan acceptera att andra är homosexuella har jag fattat det som, dvs så länge de inte är släkt med henne. :)

Och ja kan acceptera henne, bara för att hon inte är släkt med mig ;)