Tvingas att börja med ersättning

Tack för allt stöd! Känner verkligen att jag behövde lite peppande ord för att orka stå på mig. Nu längtar jag nästan efter att träffa henne nästa gång så att jag kan säga nåt :)

Jag hade svarat varför ska jag ge ersättning när jag alltid har maten med mig.

Fråga varför hon är så på om ersättning, är det så att hon vill mata bäbis?

- Tack för din åsikt - men det har du inte med att göra!

Men herregud, varför vill hon att du ska ge bebisen ersättning?
Om amningen fungerar så bra och bebisen går upp i vikt så finns verkligen ingen anledning att börja ge henne ersättning.
Ersättning är ju just bara en ersättning - för bröstmjölk. Det kan man ge om amningen inte fungerar, eller om man inte vill amma. Men om både mamma och barn vill amma, och det fungerar så börjar man - aldrig - med ersättning.

Jag har aldrig gett vår son ersättning.

Bröstmjölken är trots allt det bästa du kan ge ditt barn eftersom den är anpassad efter barnet. Den innehåller allt barnet behöver. Du har alltid maten med dig, i perfekt ättemperatur. Du behöver inte hålla på och slabba med flaskor, pulver,  uppvärmning och disk. Den är dessutom helt gratis.

Svärmor verkar inte riktigt vettig, ärligt talat.

Som vissa redan påpekat så är bröstmjölken mycket bättre för barnet än ersättning.. "ersättning" är precis vad det heter ersättning för äkta varan "bröstmjölk" om mamman av någon anledning får problem med amningen eller bmjöken tar slut! din svärmor verkar inte lärt sig vad som är bäst för barn

Precis så var det för mej med vårt första barn- ett väldans tjat tills det till slut kom fram att så länge jag ammade så var barnet beroende av mej och då kunde inte farmor passa. Sen blev det att hon inte fått passa efter amningsslut heller, men det är en annan historia..

Ja, jag har fått höra från andra håll att hon vill mata bebisen och kunna vara barnvakt. Vi har en väldigt tuttig bebis så hon blir ganska irriterad över att bebisen ska "ha mat hela tiden", så jag antar att hon vill kunna mata för att bebisen ska vara nöjd hos henne också.

Det värsta är att vi har kommit bra överens hittills men nu orkar jag inte ens åka dit och hälsa på! :/

Skönt att höra att det finns fler som varit i samma sits! Men tråkigt att det ska vara så. Oftast verkar det ju vara tvärt om, att man känner sig tvingad att fortsätta amma.

Amma så länge du vill och kan. Hon har inget med det att göra. Och även om bäbis hade ätit ersättning så är det inte säkert att ni hade velat/behövt ha barnvakt ändå.

Kan inte din man säga ifrån ordentligt en gång?

Eller säg att bäbisen är inte i behov av ersättning då du har originalet i dina bröst :)

Du får nog sätta ner foten ordentligt och säga som det är. Tids nog kommer hon få ha sitt barnbarn hos sig men under det första året kanske det inte är aktuellt för er med barnvakt.

Säg åt henne att du vill att hon slutar tjata, att du är rädd att detta kommer skapa en onödig osämja mellan er och att det skulle vara tråkigt eftersom ni tidigare kommit bra överens.

Stryk tanten lite medhårs men var samtidigt tydlig med att hon inte har något alls att säga till om gällande ditt barn.

Håll käften och back off i värsta fall. Annars kan du ju läsa på och slänga lite vetenskaplig fakta i ansiktet på henne. Det är alltid lika roligt.
Du kan ju också upplysa henne om att något barnvaktande blir det inte om hon inte respekterar er och att amning inte bara är mat.

Min mamma höll på, inte alls som din svårmor, men ändå lite. Hon började undra om det inte var dags att sluta runt fem månader och såg allt som ett tecken på att dottern inte ville mer. Jag konstruerade en liten fin pamflett till henne med vetenskaplig fakta kring amning och långtidsamning. Hänvisningar till hyfsat nya studier. Tvingade henne att läsa den medan jag kollade på och sa sedan "inte ett ord till, okej!". Efter det kommenterade hon mer sällan och det räckte med en arg blick för att hon skulle tystna.

Och man måste självklart inte börja med ersättning. Man kan börja med ersättning om man vill och man kan också bara ge ersättning om man vill, men inga måsten. I större delen av världen är långtidsamning normen.

Säg till tanten att hon kan köpa flaskor ersättning o allt det som hör till så kanske du kan göra det. Varför börja med ersättning liksom? 
Hade en bekant (Äldre dam) som frågade mig hur länge jag skulle amma min nu 2 månaders son och jag sa iallafall att jag ska försöka i ett år eftersom det inte gick förra gången med min dotter som jag fick ge ersättning till från 4 månader.  Det tyckte hon va helt galet att jag inte tänkte ge ersättning från senast 6 månader. Jag tycker att dte är galet att inte vilja amma bara för att det finns ersättning. Hon tyckte ja absolut att man inte ska behöva amma så länge när det finns ersättning som är minst lika bra. 

Men är dom totalt dumma ? Amningen är ju alltid bäst! Så länge bebis går upp bra och det fungerar så kan inte ersättning mäta sig alls.