Barnets efternamn?

Klart. Så slipper ni allt detta tjafs. Så dumt, och vilken onödig sak för barnet att dras in i. 
Antingen det eller som nämndes ovan att barnet får bestämma själv. Finns säkerligen bättre saker att fightas om.

5 år. Men då hade ju du en koppling till en av av dina föräldrar. Barnet har ju ingen koppling till någon, även om mamman tar tillbaka sitt som ogift... Eftersom pappan har bytt och barnet hade hans innan.

Med tanke på att modern är gift, så gissar jag att barnet har några år på nacken, och då har det ju helt klart en koppling till efternamnet, nämligen sin identitet. Så då är det inte mer än rätt att det skulle få bestämma själv.

Om inte mamman bryr sig om barnets vilja då?

Det har hen ju. Det är väl farfars eller farmors namn. 
Ego för att ni ska ta en skitsak som detta till tingsrätten vilket knappast är bra för barnet. Har ni inte viktigare saker för er än att tjafsa om sånt här? 

Visst hade jag det, så det var ju ett "enklare" val. Men samtidigt så är ju barnet stort nog att ha en åsikt och det ska ju egentligen inte behöva välja mellan sina föräldrar och barnet kanske ändå blir jätte ledset om nån väljer "fel" efternamn åt honom. Så varför behöver ni byta nu? Frågar barnet om sitt namn? Eller han kanske är nöjd som det är?

Barnet vill heta som pappa, vara som pappa, göra som pappa. Pappan är en väldigt stor förebild för barnet. Barnet brukar säga hela sitt namn med förnamn, mellan namn och efternamn. Sedan pappan bytte har barnet börja säga pappans nya efternamn istället.

Då skulle jag skarpt ifrågasätta moderns sätt att se till sitt barn. Det är en sak att ignorera en vilja till att äta godis till frukost varje dag, men när det gäller namn och identitet så bör hon stötta, istället för att kränka barnets integritet.

Kan ni inte mötas på vägen och ge barnet dubbelnamn?

Ingen av er blir helt nöjd = kompromiss.

Har f.ö. svårt att tänka mig att tingrätten skulle ta upp ett sådant här fall.

Tingsrätten kan inte besluta att barnet ska få ett efternamn som någon av föräldrarna inte vill att barnet ska ha. Resultatet blir att namnlagen gäller och barnet behåller det efternamn som barnet har idag.

Jag antar att det finns en släkt i bakgrunden, döda eller levande? Så någon betydelse har ju namnet. 
Det finns ingen rimlighet i att byta barnets befintliga namn till en annan människas som inte ens är släkt från början. Det är ju i så fall "bara för att" och "bara för att" är aldrig för barnets bästa, bara ego.  

Mamman är väldigt, väldigt duktig att ignorera vad barnet vill, i allt! Hon bryr sig inte, ska jävlas med pappan även fast det går utöver barnet...

Pappans nya namn är från släkt exakt som det han hade innan! Ego när barnet vill själv byta? Stackars dina barn om du har.

Nu menar jag ju att barnet har ett band till namnet den har idag, inte till mammans nya mans efternamn ( som väl trådstarten gäller ). Samt att barnet väl inte vill byta till nya mannens namn.

Jag är alltså på din sida.