• Anonym (Hjälp)

    Saknar min dotter så att jag går sönder

    Hej. Jag har verkligen hamnat i en kris som jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Min dotter är 6 år gammal och jag å pappan till dottern hade från början växelvist boende. Men jag har märkt att hon far illa av det eftersom hon verkar så förvirrad å splittrad. Under en period så ville hon bara vara hos mig å då gallskrek hon så fort hon skulle till sin pappa å var helt förtvivlad å då försökte jag prata med pappan om att det kanske är bäst att hon får vara hos mig mer å han varannan helg men det gick han inte med på å det blev vårdnads tvist men det slutade med att hon fick vara hos mig mer under en period men sen testade vi varannan vecka igen för att han saknade henne väldigt mycket så vi försökte. Men helt plötsligt så vill hon bara vara hos sin pappa å gallskriker å frågar hela tiden efter sin pappa, räknar dagarna när hon ska dit å sa till å med att hon vill att hennes bonusmamm ska vara hennes mamma. Jag tycker så synd om henne så jag lät henne vara där mera nu å det gick pappan med på. Jag tänker bara på hennes bästa å älskar henne över allt annat å saknaden efter henne är enorm, jag sover inte på nätterna å bara tänker på henne hela tiden. Vill ha min dotter hos mig mer. Vet inte hur jag ska ta mig ur denna situation. Känns som jag håller på att gå sönder sen att min dotter inte vill vara hos mig gör bara saken värre. Snälla hjälp mig någon, vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Saknar min dotter så att jag går sönder
  • Jättekul

    Hon är bara 6 år. Dock tycker jag inte att ni ska låta henne bestämma så mycket själv. Lär henne acceptera att nu är det mamma-vecka och nu är det pappa-vecka. Det blir mycket bättre när hon börjar skolan och får träffa kamrater som lever som henne.

  • Anonym

    Jag tycker det är så starkt av dig att tänka på din dotter och låta henne vara mer hos sin pappa! Sedan kan jag lugnt förstå att saknaden är hemsk. Fast jag tror (och hoppas) att det lugnar ner sig för henne och er så att hon hittar balans.

    Av det jag kan utläsa ur ts så tror jag att er relation kommer klara detta fint, du visar att du respekterar din dotter och det är starkt. Även om hon bara är sex år. Vet inte om man borde bestämma mer som föräldrar och att du då skulle ha henne halva tiden trots hennes protester men i mina öron låter det helfel. Och jag har själv en sexårig dotter så jag tycker jag vet vad jag talar om

  • Anonym

    Varför vill hon att bonusmamman vill vara hennes mamma? Finns det styv eller halvsyskon med i bilden? Tänkte på att hon kanske även saknar sina syskon och känner dig utanför? Hoppas det löser sig!

  • Anonym

    pappan har väl påverkat henne, kanske mutat henne med något till och med för att hon ska säga till dig
    att hon vill vara mer hos dig. Har hört sånt här förut.
    Ni föräldrar ska bestämma här tycker jag. Hon har rätt till båda sina föräldrar. Om ni bestämmer blir hon trygg.
    En 6-åring ska inte bestämma sådant. Hon kan få bestämma ex vilka kläder hon ska ha på sig eller
    veckans matlista (önskemål om vilken mat man ska äta) men inte stora beslut som handlar om vårdnad, boende, umgänge. Inte när hon är så liten, tycker jag i alla fall. Ring familjerätten för rådgivning annars, är mitt tips.

  • Anonym
    Anonym skrev 2013-03-05 18:32:00 följande:
    pappan har väl påverkat henne, kanske mutat henne med något till och med för att hon ska säga till dig
    att hon vill vara mer hos dig. Har hört sånt här förut.
    Ni föräldrar ska bestämma här tycker jag. Hon har rätt till båda sina föräldrar. Om ni bestämmer blir hon trygg.
    En 6-åring ska inte bestämma sådant. Hon kan få bestämma ex vilka kläder hon ska ha på sig eller
    veckans matlista (önskemål om vilken mat man ska äta) men inte stora beslut som handlar om vårdnad, boende, umgänge. Inte när hon är så liten, tycker jag i alla fall. Ring familjerätten för rådgivning annars, är mitt tips.
    För att hon ska vilja vara mer hos honom! (skrev fel)
  • Foxtrott

    Ibland behöver barn en av föräldrarna mer i perioder och då är det naturligtvis bra att de får mer tid med den föräldern.

    Ibland, och det är skitjobbigt för alla inblandade, testar de hur långt en av föräldrarnas kärlek når. De tar alltså avstånd från den förälder de testar och ser om den släpper taget.

    Nu har ju du som är ditt barns förälder naturligtvis mycket bättre känsla för var din dotters beteende egentligen grundar sig i än vad någon annan rimligtvis kan ha och förmodligen har du gjort helt rätt som, en period- kanske helt kortvarigt- släpper lite på ditt umgänge med ditt barn.

    Men med vad du skriver om förvirring hos ditt barn och att hon tidigare vägrat umgås med pappan, men sedan då han vägrade släppa henne så att säga vände helt till att bara vilja umgås med pappan kan det ju möjligtvis vara så att hon nu testar om du också finns kvar fast hon gör dig ledsen på alla sätt hon kan. Barn är i ett oändligt behov av bekräftelse och kan gå hur långt som helst på det mest bakvända sätt för att få den.

Svar på tråden Saknar min dotter så att jag går sönder