Äntligen bestämt mig - jag ska lyckas amma tvåan. Era bästa råd behövs!

Jag jobbar tillsammans med en erfaren barnmorska och hon har lärt mig att amma. Det viktigaste: Låt inte bäbisen ta grepp i början om den inte gapar ordentligt. Det är lätt att man efter förlossningen vid första amningstillfället låter den slösnutta lite som den vill, det är ingen bra idé.

En annan sak som hjälpte mig massor va att det är aldrig för sent att ta upp amningen. Om det krånglar i början och du behöver tilläggsmata så kan du alltid stimulera igång mjölkproduktionen senare. Så stressa inte, du kan amma!

Tack för alla tips! Jag kommer absolut läsa på ordentligt den här gången och hoppas att jag kanske lärde mig något av misstagen förra gången så att jag åtminstone inte behöver upprepa en massa av dem.
Hade aldrig slagit mig att man skulle kunna ta upp amningen redan före förlossningen och få det skrivet till personalen på bb. Det måste jag testa. Förra gången var de aldrig inne och kollade. Det var personalbyte just efter att dottern fötts och den riktigt mysiga barnmorskan som var med då hon föddes byttes mot en ny som inte alls verkade särskilt intresserad. Hon frågade om hon "ätit bra" och jag sa att jag nog trodde det för ätit lite hade hon nog gjort, men somnat ganska direkt. Efter det var det ingen som visade intresse i hur eller om hon åt.
Hoppas på att det blir lättare att stå på sig lite nu när man har lite mer koll själv. Förra gången var ju precis allting nytt och det känns som att man inte hade någon chans att sortera mellan bra och mindre bra råd.

Lär dig vad som är bebisens signaler på att den vill snutta och låt den snutta så fort den visar det!

Köp en bra vårtsalva att ta med till BB. Purelan använde jag.

Var beredd på att det kommer att göra ont i början, väldigt ont, men det går över!!

Läs på amningshjälpen om hur du lägger barnet till bröstet och hur taget ska vara. Ta gärna kontakt med en hjälpmamma där också.

Lycka till, det kommer gå toppen! :)

Första barnet lyckades jag inte amma utan jag sinade totalt. Jag tror att det berodde på att jag var i dåligt skick efter förlossningen. Oj, vad jag kämpade, grät och prövade allt. Av BVC-sköterskan fick jag veta att det sällan blir likadant med nästa barn. Det kändes avlägset, så det var ingen tröst just då. Men - hon hade rätt.

Andra förlossningen gick bättre, och amningen fungerade perfekt! Jag har inte hört talas om någon i bekantskapskretsen som inte kunnat amma varken första eller andra barnet, så du har statistiken på din sida. Räkna med att det går bra!

Visst gör det ont i början, men använd amningsnapp. Det tog flera månader innan jag kunde sluta med nappen (eftersom dottern blivit beroende av den) - men det gick av sig själv när hon blev större och starkare.

Lycka till! 

Amningspump, finns begagnade elektriska för en billig peng. Pumpa efter varje amning, var tredje timme bör man pumpa. Om barnet suger ordentligt behöver du inte pumpa.

Jag ammade 1:a i 3-4 veckor och 2:a i ca 5 veckor. Bestämde mig att jag skulle klara att amma 3:an mycket längre.
De två första ville jag också amma länge, frågade jätte mycket om hjälp på BB och bvc hur jag kunde göra osv. Kände till slut att det blev för mycket.

Med 3an så sket jag i att rådfråga bb och bvc. Jag körde på utan att känna mig bevakad om hur jag skulle göra.
Jag sa att jag säger till om jag börjar med ersättning. inget annat. Och nu är 3an 4,5 månad och helammas utan problem. Jag tror att det gick mycket lättare denna gång då jag inte blandade in massa folk i hur/när jag ammade. tycker bara det är stressigt.
På bb var jag tvungen att vara kvar 2 dygn extra pga ökad blödningsbenägenhet hos mig. Jag ville hem, mådde prima efter förlossningen.
På bb så ammade jag så fort barnet vaknade. Han fick ligga där och äta och även snutta mycket. Artt sitta i lugn och ro för mig och upptäcka HUR det fungerar bäst för mig och barnet var  nog nyckeln till att dt gått så bra.

usch för att ha en bm över axeln och glo så barnet suger rätt, det var stressande med de första barnen. "gör si gör så" och detfick mig att känna mig "dålig" på att amma. och kritiserad.
Äsch, nu har jag upptäckt själv vad som gick bäst. Man får pröva sig fram, och gör det i lugn och ro.

Vill säga detta t dig, de funkade inte för mig med ettan heller upplevde samma som du typ!

Men bestämde mig att denna gång ska de funka. De tog 2 månader för mig innan den funkade, de gjorde ont, de fanns inte tillräckligt i början och hon grät hela tiden. Ja e så glad att jag höll ut! De funkade perfekt sen. Så mitt råd t dig om du verkligen vill amma så håll ut!

Sen vägde första 3045 och va mycknt slö, andra vägde 3465 och va mycket piggare. De hjälpte till mycket hon ville äta hela tiden och hade ett bra sug! Lycka till

Viktigast: Läs på om amning i förväg! Läs inne på Amningshjälpens hemsida för att där så finns det massor utav information som är mycket bra: www.amningshjalpen.se

Sen så är det oxå jätteviktigt att du ser till så att din bebis tar rätt tag ifrån början. Om taget är fel så kan det bli många problem som onda såriga bröstvårtor, mjölkstockning, bebis som inte får i sig tillräckligt, minskad mjölkproduktion osv. Rätt tag är JÄTTEVIKTIGT!

Om du får problem med amningen så vänta inte utan ring till Amningshjälpen eller sjukhusets amningsmottagning direkt så att du får bra hjälp. På BVC så är det inte alltid som amningskunskapen är så bra tyvärr.

Viktigt är oxå att du ammar helt fritt och ger bröstet direkt såfort som du märker att din bebis signalerar att den vill suga. Det är helt normalt att små bebisar vill typ bo vid bröstet och amma två-tre gånger i timmen ibland medans dom är vakna.

Två andra råd som oxå är mycket viktiga: Ge inte napp eller flaska eftersom att det kan störa amningen. Och ge inte ersättning heller om det inte är medicinskt nödvändigt.

Vill bara lägga till ett TACK! Alla råd här och erfarenheter från förra gången gjorde en enorm skillnad.
Min lille kille (eller ganska stor var han faktiskt) kom i maj och han var mycket piggare och mer intresserad av amningen än storasyster. Han är nu snart fem månader och helammas. Nästan helt utan problem har det gått. Jätteskönt och supersmidigt! Trodde inte att jag skulle gilla att amma så mycket som jag gör faktiskt, de där problemen som jag förknippade med det har liksom inte infunnit sig.
Så tack för råden alltihop!

Härligt. Grattis. Även här ammas min marsbäbis helt problemfritt. Amning är ju praktiskt o mysigt.

Känner helt igen mig i det du berättar, idag ammar jag barn nummer två fortfarande och han blir två om en vecka :) så denna gång blev det helt åt andra hållet.

Jag bestämde mig att gå all in denna gång och läste på ordentligt om amning och ap. Man måste acceptera att amning är mycket mer än bara mat, man måste stå ut med att ibland behöva amma större delen av dygnet, att det gör ont, att man kan behöva ha bröstet framme hela nätterna. Var avslappnad och hamna aldrig i tanken " åh är hen hungrig nu igen, suck" tänk mer, " åh nu vakna hen vad mysigt, jag provar att ge bröstet". Bli inte uppriven om bebisen inte går upp hur mycket som helst, om bebis kanske går ner från sin kurva, alla har nämligen inte grädde i brösten och tillslut hittar barnet sin kurva om än det blir under medel, bröstmjölken är lika nyttig om den är tjock som marsansås som om den är lätt som spökvatten. Och framför allt skäms inte över att behöva amma över allt, behöver bebis äta mitt på Lindex så släng fram brösten ( ha en sjal att lägga över om du tycker det är jobbigt att visa). Försök inte att dra på amningen tills det är " passande" för barnet är det passande exakt precis då barnet blir sugen/ hungrig. Och försök att erbjuda så ofta att barnet inte behöver skrika efter bröstet. Såriga blödande vårtor med blåsor och bröst med stockning är vardagsmat i början.