min son vill inte prata engelska med mig

Jag hade nog pratat svenska med honom, och tagit upp engelskan med jämna mellanrum. Min syster var gift med en fransman och hon alternerade mellan franskan och svenskan. Båda talar svenska och franska idag (de är vuxna nu). De skildes när barnen var 5-6 år och de träffade pappan med längre mellanrum. Även efter skilsmässan så alternerade syrran mellan språken. Detta innebar att de var lite sena med båda språken, men när de väl kunde dom så var de helt tvåspråkiga.

Min man har en engelsk mamma. Hans syster gillade att prata engelska när hon var liten. Men han vägrade. Han tyckte engelska var ett konstigt språk som ju ingen i Sverige talade. Det var inte så mycket att göra. Föräldrarna slutade prata engelska med honom. I dag är han dock jättebra på engelska. De reste ju ofta till England när han var liten och hälsade på släkt.

Om du pratar svenska med honom men låter honom se program/filmer som är engelsktalande så underhåller han engelskan ändå.

tack för svaren! jo, jag kanske inte skall oroa mig för det...hoppas att det kommer mer frivilligt från honom när han blir äldre.. han har ju inget emot när hans pappa och farmor o farfar o släkt i england pratar engelska..

Min son är likadan! Han är snart tre och vägrar prata engelska med någon som han vet pratar svenska.
Men så fort han pratar med sin pappa eller någon annan "engelsk" så pratar han engelska!

Han fattar väl helt enkelt inte varför han ska prata engelska med dig som han vet pratar svenska?

Det är helt som det ska vara.

Vi är också en tvåspråkig familj. Vår son som är 3 år pratar engelska med sin pappa och svenska med mig och han visar alltid tydligt att det är svenska som gäller när han och jag pratar.

När sonen var liten kallade jag alltid hans pappa "daddy", men det senaste året har sonen själv ändrat detta när vi pratar med varandra och kallar alltid sin pappa för just "Pappa" på svenska när vi nämner honom i våra samtal. På samma sätt säger han "mamma" när han kallar på eller tilltalar mig, men säger "mummy" när han talar om mig med sin pappa.

Jag växde upp med en engelskspråkig mor o en svensk far, sedan vi flyttat till Sverige o min mor lärde sig svenska vägrade jag som liten att tala engelska med henne, men det växe bort. Så länge du tilltalar honom regelbundet på engelska o låter honom själv välja på vilket språk han ska tilltala dig så kommer han nog inte att känna sig pressad, men ändå underhålla språket.

hej igen! tack för svaren! så skönt o höra att andra känner igen sig och att det är normalt =)

Nu kan man inte helt fullt ut jämföra "mitt fall" med ditt, TS, men jag är uppväxt på ett ställe där man pratar ett mål som inte är så lätt att förstå för personer utifrån.

Jag lärde mig målet innan jag började skolan och i skolan fick vi inte prata mål men jag kunde ju inte svenska...

När jag gick i 2:an började vi flytta runt, gud så det där lät då! Vad jag menar är att vi flyttat till några olika ställen, bland annat Karlstad, Helsingborg och Falun. Under de åren pratade jag ju bara mål med mina föräldrar och när jag pratade med personer från min släkt.

Jag kan inte prata mål med en person som pratar svenska med mig och jag kan inte prata svenska med en person som jag är van att prata mål med. Det går bara inte.

Jag växlar direkt mellan svenska och mål beroende på vem jag pratar med. Känner mig riktigt hemsk om det är personer med som inte kan mål och brukar försöka be om ursäkt över att jag inte kan prata svenska t ex med mina kusiner när andra är med.

Det kanske är så att din son tycker att det är svenkan som är förknippad med dig och engelska är pappa.
Brukar han prata med pappa i telefon eller så? Har du märkt att han "tappar" engelskan?
Skaffa sagor och sånger på engelska eller filmer med engelskt tal så han kan lyssna/titta på det.

Vi har även mycket filmer och böcker på engelska hemma så att han underhåller engelskan även när hans pappa inte är här. Vår son älskar alla cbeebies-program så de är att rekommendera att köpa på DVD och ha hemma.

När vi pratar så brukar jag ofta fråga honom om han vet vad sakerna heter på engelska och det vet han oftast, annars berättar jag för honom vad det heter.

Han säger att det heter "mammas bil" och "daddys car" till exempel.