Jag förstår inte problemet.
1) Med två i övrigt välfungerande föräldrar finns det ju en tidigare överenskommelse kring detta. Följ den.
2) en tonåring som funkar fint med att vara isolerad och är okej med det kan ju också vara ensam hemma hos den andra (friska) föräldern.
Antingen är hen för sjuk att vara själv, eller så funkar Det bra att vara isolerad. Vilket gäller?
Och är barnet så pass sjukt att det finns oro att behöva akutvård ställer givetvis den friska in sina planer.
Inga pengar är inblandade och du som tycker att tält i april är en rimlig lösning, du inser att alla inte ens bor i egna hus va? Somliga bor faktiskt i betongförorter.
Ingen av oss föräldrar har öht varit i den andras lägenhet och så kommer det förbli.
Barnet ligger just nu med 40 graders feber.
Varför tycker du det är egoistiskt av din medförälder om nu din lösning är fullgod?
Jag tycker det är underligt att inte ha en överenskommelse om det här sen innan, och att fortfarande inte se behovet av det nu när det har kört ihop sig.
Jag tycker inte det låter som en bra lösning att tala om för tonåringen att hen riskerar döda dig och isolera henom på sitt rum. Särskilt inte när barnet är för sjukt att ta hand om sig självt, inte vill vara ensam, behöver övervakning och ev sjukhusvård.
Misstänker som sagt dock att det finns en hel del överdrifter här också, vilket hör till det orimliga. Och menar inte att andra föräldern gör mer rätt.