• Anonym (Mike)

    Är jag känslolös för att jag accepterade min mans otrohet?

    Jag skulle inte kalla det känslolös. Däremot verkar du inte ha någon större passion för din man. Vem vet, du hade säkert känt så för en annan man, men det verkar kännas viktigare för dig med annat.

     Jag hade nog känt mig lite oviktig och ledsen om min kvinna inte brydde sig om jag skaffa en annan. Hur skulle du känna om han inte brydde sig om du var otrogen?

  • Anonym (Mike)

    Kan det bero på att du tycker det är skönt att mannen inte är så sexintresserad? Är det en möjlig faktor till din känsla, att du inte har hög sexdrift?

  • Anonym (Mike)
    Anonym (Acceptans) skrev 2025-03-23 22:35:12 följande:

    Intressant att så många verkar vara så upptagna av ett mellanslag att de helt glömmer frågan jag ställer. 

    Vet inte riktigt hur jag ska tolka detta, men kanske är det så att de inte är intresserade av annat än just stavning, meningsbyggnad och mellanslag.

    Jag trodde i min enfald att jag skulle få reaktioner på min fråga.

    Jag kommer framgent inte att besvara några frågor angående detta mellanslag.

    Både jag och min man har yrken där vi umgås med andra människor och vi är båda duktiga människokännare. Men som några av er säkert vet så känner man ibland inte sig själva så bra som man tror. 

    Så när jag började fundera på detta med otroheten så blev jag lite förundrad över varför jag reagerade som jag gjorde. Nu tror jag inte att min reaktion är så ovanlig men jag vet ju inte.

    Kanske är jag känslokall och beräknande som antog att min man ändå skulle välja sin familj. Men ärligt talat det har han ju inte behövt göra. 


    Du som jobbat som sjuksköterska borde ha sett att folk reagerar olika under chock. Att folk reagerar olika på dödsfall och begravningar. Man är ingen kallhamrad cyniker för att man reagerar på ett visst sätt?


    Vad jag tror om detta, är att du bär på svaret själv?
    Du har inte varit passionerat förälskad. Din man är din vän och innerst inne har du kanske haft på känn att han kan göra snedsteg. Ni hade slutat ha sex, och han saknade väl passion och känslor för att känna sig bekräftad.

    Jag tenderar inte heller bry mig så mycket om en kvinna, som jag inte har särskilt starka känslor för.

  • Anonym (Mike)
    Anonym (Acceptans) skrev 2025-03-24 13:45:36 följande:
    Tror väl inte att relationen har utvecklats pga otroheten men den utvecklas och fördjupas för varje år vi lever tillsammans. Att min man fick vara med om en riktig förälskelse kan nog ha förändrat honom till att vara mindre dömande.

    Jag syftade på att vid känslomässiga reaktioner reagerar folk olika. Bara för att klargöra, att jag inte menade att du var chockad. 


    Det jag reagerar på är att du verkar glad att din man fått vara med om en riktig förälskelse. Menar du att han inte var förälskad i dig? Jag hade naturligtvis kunnat unna min kvinna en förälskelse, men bara om vi gått vidare med andra. Men jag erkänner mig rikt förälskad i min kvinna, och vill därmed att hon ska känna så för mig. Inte för andra.

  • Anonym (Mike)
    Anonym (Acceptans) skrev 2025-03-25 09:53:55 följande:
    Helt säker på att han inte varit förälskad i mig kan jag ju inte vara men när han berättar om sin upplevelse så är det i termer av att han aldrig varit med om det förut.  

    Naturligtvis blev jag inte glad när det hände.  Men så här i efterhand kan jag känna tacksamhet över att min man fick vara med om en förälskelse och att vi klarade av den. 

    Inser att det låter konstigt att min man och jag aldrig varit riktigt passionerat förälskade u varandra. Men vi var unga när vi gifte oss och bildade familj. Jag tror att det är vanligare än man tror, i alla fall i min generation.  Mänga i vår bekantskapskrets är idag skilda. 

    Jag har ingenting mot skilsmässa. Om jag en dag skulle känna att vår relation inte är positiv skulle jag inte tveka att ta upp skilsmässa med min man.  Vi har alltid haft lätt att tala med varandra och är väldigt öppna inför varandra. Kanske är det därför vi klarade av hans förälskelse.

    Med denna information, så kan jag mer förstå mig på din reaktion. Ni var unga och  med tiden har det gått över till djup vänskap.

    Vi män är ofta lite bekväma av oss. Man vet vad man har, men inte vad man får.
    En djup vänskap kan för vissa trumfa en förälskelse. Min gissning är att förälskelsen svalnade, och då vann er vänskap. 


    Om båda är nöjda med livet finns ingen anledning att bryta upp. 

  • Anonym (Mike)

    Tycker inte att du ska lägga så mycket vikt på att det är fel på dig. Utifrån det du skrivit ser jag inga konstigheter.


    Jag tycker mer synd om dig, och hoppas du får uppleva djup förälskelse någon gång i livet. Viktigast är först att du mår bra och trivs.

Svar på tråden Är jag känslolös för att jag accepterade min mans otrohet?