Kan man välja lycka?

Nja, svår fråga. Visst kan man påverka mycket, även sitt eget sätt att vara och reagera på saker. På lång sikt, absolut, men svårare på kort sikt. 

Det beror väl lite på ens egen livssituation. Vissa saker är svårt att ta sig ur, om man ex. skapat ett familjeliv som inte gör en lycklig. Svårt att överge sina egna barn eller andra nära släktingar som ev. kan tynga ner ens liv.
En make som gör en olycklig kan man åtminstone skilja sig från. Kroniska sjukdomar kan också försvåra ens liv. 

Ett olyckligt jobb kan man säga upp sig ifrån och söka ett nytt eller möjligen börja plugga.

Själv är jag fri från alla ovannämnda exempel men kan ändå känna mig nere ibland. Försöker då att måna lite extra mycket om min fysiska hälsa. Köra lite konditionsträning för att trigga endorfiner, äta en god och näringsrik kost och undvika produkter som kan göra nedstämdheten värre, ex. raffinerat socker. 

Umgås med positiva människor som lyfter ens humör och undvika toxiska personer med negativa sinnen. Göra saker som piggar upp, ex se en bra film, gå ut i naturen, köpa lite fina kläder eller nåt annat som vanligen boostar humöret.

I värsta fall så finns det hjälp på medicinsk väg med antidepressiva. En sista utväg för min egen del, om jag skulle vara ledsen på ett sätt som inte går att bota med någon annan metod. 

Att välja lycka handlar om att man alltid har ett val att förändra och förbättra sitt liv. Och att man då har ett ansvar för sin egen lycka. 

Att välja lycka handlar inte om att nöja sig som så många tror utan tvärtom inse att vägen till lycka handlar om konsekvenser vs handlingar.  Jag blir inte lycklig i ett kasst äktenskap men jag kan förändra min framtida lycka genom att inse att jag måste skilja mig. 

Tack för era tankar! Intressant att ta del av.

Jag håller med!
Och det är inte en naiv och barnslig inställning till livet där allt liksom bara löser sig om man ser glad ut eller där man tar precis allt med en klackspark. Det är inte det. För den approachen kan jag ha svårt för, där man inte riktigt vill låtsas om hur det faktiskt ligger till. Men det kanske är en helt annan problematik

Däremot att tänka att livet inte är över för att xx har hänt, att ta ett steg tillbaka, reflektera, rådgöra med andra, försöka se positivt på saker istället för att instinktivt se det sämsta i allt. Det är mer det jag tänker är skillnaden.

Jag har en son som är mitt i det där nu där ALLT är skit. Vi har bestämt något som inte blir av, då är dagen förstörd. Det är drama drama drama och man får liksom jobba med positiviteten. 

Jo, på sätt och vis tror jag att man kan det om man vill. Det är ett aktivt val att gå vidare eller inte i en relation, på ett jobb, med vänner, studier. Vissa saker kan man dock inte rå över, men man kan ändå försöka göra det bästa av situationen.

" Hur man tar det "   Är definitivt sant. Är själv övertygat om att en flyktig känsla som "Lycka" aldrig kan vara ett permanent tillstånd att sträva emot (Det går helt enkelt inte då det bara ÄR ett känslotillstånd)

För mig är "lycka" eller "förnöjsamhet" ett val av den anledningen att jag kan faktiskt påverka mina tankebanor och välja bort negativa och destruktiva tankar som inte leder någon vart.
Det som blir kvar är tillståndet av att befinna sig närvarande och nyfiken istället för dömande och pessimistisk
Det kan alla lära sig med lite övning

Jag tror inte att man kan välja att vara lycklig. Enligt min mening så blir du lycklig (eller olycklig) beroende på de val du aktivt gör i livet, som t ex vilken partner du väljer att leva tillsammans med, eller vilken karriär du gör relaterat till arbete.

Att vara rik gör dig inte lycklig, men att vara fattig gör dig olycklig.

Det beror ofta på omständigheterna. Det är svårt att vara glad och lycklig när det mesta går en emot, Jättelätt att vara glad och lycklig när man har medgång i livet.  Men att lära sig vara tacksam för det man faktiskt har, istället för att gnälla över allt man inte har och beklaga sig över hur orättvist livet är, är en bra början.

Och en klyscha - att tänka på att det finns de som har det långt värre. Jag har på senare tid börjat öva på att uppskatta det jag har, hälsa, mat för dagen, hyfsad levnadsstandard m.m.

Ja. Det är ett val att vara lycklig. Om t ex närstående går bort så känner man naturligtvis sorg och saknad men efter ett tag så accepterar man det. Saknaden kan finnas där ändå. 

Till skillnad från somliga i samma exempel som känner en sorg och saknad och aldrig accepterar rådande livssituation. Personen kan då identifiera sig som en olycklig person och väljer då det scenariot för resten av livet.

Att vara tacksam för det man har betyder inte att man är lycklig per automatik .

Folk förväxlar tacksamhet med lycka och det förvirrar. 

Däremot kan tacksamhet ge en knuff i rätt riktning mot att hitta lyckan. 

Ja inom rimliga gränser

Jag tror man kan det, om man är fullt frisk och inte har några andra sjukdomar, då kan man välja att utföra aktiviteter som gör en lycklig. Gå och häng med kompisar i flera dagar liksom -- vem blir inte glad och lycklig av det?

Ja man kan välja lycka. Det är absolut ett val hur man väljer att se saker. 
Livet är inte enbart något som händer dig. Självklart kan jag inte påverka om jag får en sjukdom eller liknande om det inte är så att man rökt hela livet och sen får KOL eller lungcancer. Då kanske man själv bär det ansvaret men oftast är det ju inget man kan påverka. Däremot kan du påverka hur du väljer att hantera det. Du blir sjuk och väljer att tycka synd om dig själv och gräver ner dig i orättvisan. Ja då kommer man knappast vara lycklig men väljer man att acceptera att så är situationen och göra det bästa av det och fortsätta leva och vara lycklig, DET är ett val. Jag har en vän som vart aktiv hela livet och dansat och gått på konserter och åkt skidor och vart i skogen och tränat på gym osv osv. Hennes kropp gav upp då hon har en sjukdom så gör hennes senor känsliga och lätt går av. Hon stänger inte in sig. Hon behöver sitta i rullstol ibland om något gått av under läkningsprocessen sen är hon på benen igen tills nästa del går sönder osv. Men oavsett rullstol eller inte så umgås hon med vänner, går på konsert och roar sig. Hon tränar varje dag hemma det hon kan. Hon är ett stort exempel på en person som väljer att vara lycklig trots sjukdom.

Vad det gäller andra aspekter är det väl lite, som man bäddar får man ligga. 
I Sverige har vi stor makt att påverka vårt eget liv. Man kan lämna en dålig relation, man kan träna om man vill komma i form, man kan byta jobb, man kan utbilda sig. Det är bara några exempel. 

Du kan skapa det livet du själv vill ha. Alla är olika men att träna på att välja lycka kan alla göra. 

Min man blev av med sitt jobb men istället för att gräva ner sig för det sökte han nytt och såg det som en möjlighet. När gud stänger en dörr öppnar han ett fönster osv. Vi såg det som en möjlighet att byta bana och få göra något nytt. Någon annan kanske hade legat hemma på soffan och tyckt synd om sig själv. 
Man väljer själv om man drar på sig offerkoftan. 

Så din inställning och ditt val att välja att vara lycklig ligger helt hos dig. Självklart har man dippar och kan inte vara lycklig jämt men man kan ändå välja det större delen av tiden.

När det mesta går emot kan man ändå välja hur man hanterar det och huruvida man låter utomstående omständigheter avgöra din lycka. 
Blir jag av med jobbet på grund av arbetsbrist är det inget jag kunde påverka men jag kan välja om jag vill gräva ner mig och tycka synd om mig själv eller se det som en möjlighet att få skola om mig eller bara få chansen att testa ett nytt jobb. 

Och bor man i Sverige ska man nog inte klaga alls om att livet är orättvist. Hade man fötts som flicka ute på landsbygden i Afghanistan ja då kanske livet hade vart orättvist. Men i Sverige? Knappast. Här har vi alla möjligheter att förändra våra liv. 

Finns många många människor som lever med massa olika sjukdomar men ändå är lyckliga. Dom gör saker trots sina sjukdomar och väljer att inte låta det avgöra deras lycka. Man kan inte skylla sin lycka på saker utanför ens kontroll. 

Livet består både av aktiva val och det som sker av slumpen.

Jag tror att man har maximerat sin lycka om man lyckats göra aktiva val som leder till större lycka i livet och kan vila sig mot dem, när skiten som sker av slumpen kommer. Det är helt enkelt lättare att hantera en hemsk sak om allt annat i ditt liv fungerar bra och ger dig tillfredsställelse, än om det mesta redan skaver och så kom detta ovanpå det.

Förmågan att ta medvetna positiva beslut för en själv föder också en självkänsla och inre grundtrygghet som gör att man kan hitta positiva vägar genom skiten, som flera tidigare har nämnt. En skilsmässa är nästan alltid en kris när den sker, men för vissa fortsätter de negativa effekterna av den för resten av livet och andra tar det i stället som starten på ett nytt och bättre liv, hur hemskt det kanske ändå var i stunden.

Så ja, lycka är något man väljer - åtminstone till stor del. Men det är också något som kräver övning. Och alla prövas inte lika mycket.