Högtider med hans ex

Vad BRA att du blivit förälskad i en man som prioriterar sina barns välmående! Hoppas att du kan lägga din osäkerhet åt sidan och glädjas över att dina bonusbarn har flera vuxna i deras liv som kan komma överens och umgås enstaka dagar om året trots separation.

Barnen har inte valt att ha sina föräldrar på halvtid, det valet har de vuxna gjort och barnen får leva med konsekvenserna. Du har valt att gå in i en relation med en man som har barn sedan tidigare, där finns det också en mamma till barnen. Skapa dig en bra relation till henne istället, du kan få en vän på köpet. Låt henne lära känna den kvinna som ska hjälpa till att uppfostra hennes barn. 

TS sätter ju förväntningar på hur pappan ska vara och när HON tycker att det passar. Så hon är ju redan högst involverad. 

Att vid ett par tillfällen per år ses allihopa är hälsosamt. TS har ensamrätt på särbon när barnen är hos sin mamma. Vill hon umgås ensam med honom och hans familj kan hon passa på att göra det då. 

Men när barnen är med så anpassar man sig efter deras behov. Självklart kan man fira högtider allihop. Barnens mamma har ju varit en del av familjen tidigare och kanske har goda relationer till samtliga. Varför ska hon helt plötsligt inte bjudas? För att TS inte tycker det? Då kanske det är TS som får rätta mun efter matsäck istället för att förstöra en bra familjedynamik. 

Ah du är en sån där bitter bonusmamma som sätter reglerna för din partner, hans barn och barnens mamma. 

Det är inget jag skulle rekommendera. Men du är redan där. Vill du ha tips på hur du bryter den spiralen?

Ett första tips: Dom leker inte. Dom är redan en familj, du blev inbjudan att vara en del av den familjen. Play your cards right or you're out. 

Så länge du sätter barnens bästa i fokus så får du tycka vad du vill. 

Så om du och din man går skilda vägar så kommer du aldrig att fira högtidsdagar tillsammans med honom? Ni kommer aldrig umgås allihop?

Jag är separerad sedan 7 år. Min ex-fru och jag umgås fortfarande så som vi bestämde när vi valde att separera. Vi har varannan vecka. På överlämningsdagen äter vi middag tillsammans. Det är ett trevligt sätt att lämna över ansvaret, få nödvändig information. Våra nya respektive är allt som oftast med. I början hade vi en mitt i veckan middag också,  men det har ersatts av fritidsaktiviteter som vi alla är involverade i. 

Jag spelar fotboll med hennes nya man och vi är tillsammans tränare för sonens fotbollslag. Min nuvarande sambo jobbar på samma firma som mitt ex, de ses och lunchar ibland. Mitt ex bjöd med min sambo på tjejresa med min mamma, deras mammor och vår dotter. 

Vi delar inte upp högtiderna mer än i nödfall (pga) jobb, utan firar allihop hemma hos exet i huset som vi två bodde i tillsammans, där hon nu bor med nya sambon och deras lilla bebis. Barnen stortrivs och har fyra vuxna att luta sig mot. 

Jag och min tjej har flera gånger varit barnvakt åt barnens lillasyrra, som exet har med sin nuvarande. Det är ju mina barns syskon, inget konstigt utan bara supermysigt. 

Det går att leva som vänner efter en separation. Nåt som aldrig försvinner är att vi fortfarande valde att skaffa dessa barn och vi kommer alltid att vara deras föräldrar.