Vad är det ni män menar när ni säger att kvinnan tjatar?

Jadu, lever med en riktig gnata men står ut med henne för barnens skull. 

Vi har i parterapi bestämt att dela upp håshållssysslorna här hemma. Fasta matlagningsdagar och den som lagar tar hand om disken och köket. Sedan har vi delat upp resten oss emellan. 

Parterapi då vi var på gång att separera då hennes tjat knäckte mig totalt. Hon fortsätter i viss grad fortfarande. Hon gnäller om att jag fyller diskmaskinen på fel sätt, att jag dammsuger på fel sätt ("du måste dra tvåååå gånger på samma golvyta"), att jag viker kläder på fel sätt, att gräsmattas inte klipps som en fotbollsplan, att jag bäddar sängen fel, att jag är sämst på att matcha barnens outfits, att jag inte lagar tillräckligt med mat så att hon får matlådor för hela veckan, att jag kryddar fel ...

Ja du, ofta undrar jag om det finns något jag gör rätt. Har börjat säga ifrån mer och hon håller käften mer efter parterapin. Men den släpper jag inte än, guld värt att ha ett neutralt ställe att tjabbla på och ha någon som vägleder. 

Så länge jag gör så som hon gör så fungerar det ... tar jag egna initiativ så blir hon putt. Köpte nya sängkläder när jag var i Skotland, superfina grårutiga i flanell, samma som jag hade på hotellrummet. Dom har inte sett dagens ljus än, för vi har juuuuu beige i sovrummet. 

När jag dammsuger på mitt sätt så blir det rent, jag dammsuger även golvlister när jag dammsuger för så gjorde man i mitt barndomshem. Det gör aldrig min fru, men jag har aldrig påpekat det för henne. 

Jag är ingenjör, så att fylla diskmaskinen är alltid en rolig utmaning för mig - hur mycket kan få plats. Japp det blir alltid rent. Jag lämnar heller ingen disk kvar i diskhon, utan handdiskar det som inte får plats. Tömmer slasken på eventuella matrester och torkar av bänkar, spis osv. 

Men trots att resultatet blir bra så ska det alltid läggas kommentarer från frun. Skar äpplebåtar åt sonen i morse (vilket jag gjort säkert hundra gånger), då var hon där och kommenterade "varför använder du den kniven?...". Jag använde min scoutkniv då jag hade den i arbetsbyxan. Ja den var ren..

Jag är vuxen. Hon behöver inte kontrollera och påpeka allt jag gör. Herregud, inte ens barn behöver så mycket tjat och gnat som hon slänger på mig. Hon kan liksom inte hejda sig utan det kommer spontant hela tiden.

"Varför har Olle en blå tröja när Sven har en grå, kunde du inte matcha deras kläder lite bättre?"
"Jaha, serverar du rivna morötter till maten? En grönsallad hade varit bättre!"
"Varför skär du kycklingen i så stora bitar?"
"Köpte du bara 4 paket mjölk?"
"Varför bäddar du sängen sådääääär?"

Vill hon ha det på sitt sätt så får hon göra det själv, det har vår terapeut sagt