Farlig att ligga med benen i bröst höjd?

Har du läst klart gymnasiet? Har du en bra grund att stå på? Annars börja där, och läs då på distans. Brukar gå att ordna via din hemkommun. 

Fokusera på En sak i taget. Vad behöver du göra Nu? Sedan tar du nästa grej, när du är klar med det. 

Det där om att du läser IT var väl jättebra. Där finns möjligheter till arbete sen och jag tror mycket väl du kan få ett på 80%. Med IT finns ofta möjligheten att jobba på distans med vilket kanske kan funka för dig. Foodtruck är en kul idé men kanske inte funkar om du har så mkt ångest och behöver stänga in dig med hörlurar för att klara att gå i en affär. Tänk på dig själv och vad Du behöver. Satsa på ett yrke där du kan jobba själv tex med IT, eller köra lastbil möjligtvis men då måste du ju läsa för att bli det och då på plats.

Jag läste själv till medicinsk vårdadministratör av samma anledning för jag har ångest och man får sköta sig själv. hade ingen utbildning i grunden så läste upp hela gymnasiet på distans, tog flera år. Arbetsförmedlingen hade i princip gett upp om mig, de menade att det inte fanns ett jobb som skulle funka för mig. Så jag tog saken i egna händer. Drömmen är psykolog. Men jag är nöjd ändå som kan hjälpa til i vården bakom en skärm iallafall från mitt håll. 

Angående ångesten. Ångest är ett sätt kroppen säger ifrån på. Överbelastning. För dig kanske det är alla tankar och så (tänkte på PTSD) det är skrämmande och läskigt och drar energi. Min gissning nu bara. Sen kanske du sitter mycket vid skärmar vilket också tröttar ut hjärnan. Har du nära till naturen? Kan du hitta en runda där du kan ut och gå, där du inte behöver gå i en by/stad? Där det är minst folk. Tex ett elljusspår. Lugnet i naturen behöver man. Det räcker om du så är ute 5-10 min till att börja med, små små steg framåt bara, skapa små hållbara rutiner. Gör lite yoga eller annan lugn träning hemma framför YouTube. Försök ät bra. och bland det viktigaste - var snäll mot dig själv. du kan inte hjälpa dett här. Och du försöker, det är långt ifrån alla som gör.

Sådana här svar hjälper inte en person som mår dåligt utan tvärtom och gör saken ännu värre. 

Du är precis som en sådan som säger till folk att det bara är att ta sig i kragen. Sen går det. Verkligheten är inte alltid så lätt.

Att tex ut och gå är inte alltid så enkelt. Men man har ofta inte tänkt vad som är jobbigt med det. Man kanske provar att gå mitt i en ny, bland hus och bilar. Det är MASSOR med intryck där för en uttröttad kropp och hjärna. Man behöver skogen. Natur. Fågelkvitter. Vatten. LUGNET. Där intryck är mindre. 

Sen tar man gärna ett alldeles för stort steg framåt för man vill så jäkla mycket. ts är inte klen. Men folk har förutfattade meningar, det bara är så, så rädslan ts har i att folk ska se hen som lat, trög eller dum, den är helt befogad. Den är normal. 

Men med promenad i skogen, där kan man Börja. Och då kanske i 5-10 min att börja med. Kanske inte ens en promenad. Sitt och lyssna på vattnet som porlar, lyssna på skogens sus. Fågelkvitter. Behöver du så skärma av, med hörlurar (utan musik i dock) och luva. Allt för att minska intrycken.  Börjaninte träna POFF och sen sliter sig allt och man känner sig oduglig igen. Börja lugnt. Försiktigt. Din kropp är inte van vid detta. Inte din hjärna heller. 

Du kommer fixa det här och lyssna inte på folk som säger vissa saker.

Självbiografier kan dock dra igång tankeverksamheten och få hjärnan att börja tänka ÄNNU mer. Inget att rekommendera att mata hjärnan med problem som det ofta är i sådana böcker. Ts behöver positiva intryck. Lugna intryck. Här måste man reparera. 

Ska ts läsa en bok är det möjligtvis om mindfulness , faktaböcker om natur eller djur/fåglar. En hobby tex fota ute. 

Gå till en arbetsterapeut. De är experter på sånt här. 

En person som bara ligger och knappt orkar t hand om sig själv mår inte bra, det är inte så lätt att bara ta sig ut! Ta sig i kragen! Funkar inte så.