Inlägg från: Anonym (Manna) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Manna)

    Tycker du att båda parter i en relation har lika stort ansvar för att den fungerar?

    Ja, naturligtvis är det enkla svaret. Båda har ett ansvar för relationen. 

    Däremot är var och en ansvarig för dess egna handlingar. Jag kan inte skylla t ex min otrohet på min partner. 

  • Anonym (Manna)
    Anonym (Manna) skrev 2025-02-07 15:44:45 följande:

    Ja, naturligtvis är det enkla svaret. Båda har ett ansvar för relationen. 

    Däremot är var och en ansvarig för dess egna handlingar. Jag kan inte skylla t ex min otrohet på min partner. 


    Tillägg: i vissa perioder får man kanske växeldra, dvs den ena tar ett större ansvar än den andre. T ex vid sjukdom, dödsfall osv. 
  • Anonym (Manna)
    Tyra myra skrev 2025-02-07 15:54:50 följande:
    Har den som drabbats av din otrohet något ansvar för att försöka komma vidare i relationen? Eller är det bara ditt ansvar?  
    Det har båda, men mer ansvar ligger ju på den som varit otrogen. Som jag skrev, ibland får den ena ta steppa upp och ta mer. 
  • Anonym (Manna)
    Tyra myra skrev 2025-02-07 16:10:03 följande:
    Så du menar att den som drabbats av din otrohet har inget ansvar för relationen i framtiden?
    Självklart, det skrev jag i mitt första inlägg. Men om jag ligger med en kollega på arbetet så är det jag som har ansvar för den händelsen och det är jag som måste arbeta för att min partner ska återfå förtroendet för mig. 
  • Anonym (Manna)
    Tyra myra skrev 2025-02-07 17:15:26 följande:
    Det är inget bra exempel med otrohet, men OK 

    Har inte partnern ett ansvar att om man bestämmer sig för att fortsätta relationen, inte i framtiden dra upp gamla synder i tid och otid ?  

    Partnern har väl ett ansvar att erkänna det arbete du gör för att få förtroendet tillbaka?

    Det handlar inte om ansvaret för varandra, det är en annan fråga, utan ansvaret för att relationen ska fungera i framtiden.
    Jag tyckte jag skrev det men tar det igen. Naturligtvis har båda ansvar för relationen.
  • Anonym (Manna)
    En kompromiss är en överenskommelse mellan två eller flera parter som nåtts genom ömsesidiga eftergifter, där de inblandade parterna ger upp några av sina ursprungliga krav eller positioner för att komma fram till en lösning som alla parter kan acceptera. Att kompromissa är en vedertagen och allmänt accepterad social problemlösningsmetod.
  • Anonym (Manna)
    Att "anpassa sig" innebär att förändra något eller sig själv så att det bättre passar förutsättningarna eller omvärlden. Det kan handla om att följa med strömmen, acceptera situationen och göra det bästa av den, eller att anpassa sig efter regler och lyda.
  • Anonym (Manna)
    Tyra myra skrev 2025-02-10 17:32:25 följande:

    Jag tror att vi behöver både anpassning och kompromisser i våra relationer fast i lite olika tillfällen.

    Vissa saker är lättare att kompromissa om medan andra kräver att man anpassar sig.

    Viktigast är att båda har samma ansvar att få relationen att fungera. Det räck inte med att en kompromissar och anpassar sig.


    Självklart, vissa saker är inte förhandlingsbara. Vill partnern inte ha fler barn så får man anpassa sig till det, eller lämna. Det kan man inte kompromissa om. Däremot om man ska måla om köket, då får man kompromissa om man inte vill ha samma färg.
  • Anonym (Manna)
    Anonym (Muskolini) skrev 2025-02-08 13:54:31 följande:
    Ta färg på väggarna t ex. I mina ögon så skulle en kompromiss vara att en part får ha en färg på väggen för att den andre får ha en konstig möbel. Båda parterna avskyr den andres vilja (möbeln, färgen på väggen) men de har kompromissat fram det.

    Bättre lösning (enligt mina ögon förstås) är att hitta gemensamma plattformar, hitta en färg som kanske inte är 100% det man vill ha och en möbel som inte är 100% den man vill ha. Dvs anpassa sig efter partnern. Skapa ett teamwork. 
    Det översta exemplet är ju att man anpassar sig till vad den andre vill, dvs man får inte möbeln man vill ha. Den andre får inte färgen den vill ha. Man anpassar sig till varandras viljor. 

    Ditt andra exempel är ett bra exempel på kompromiss. enligt betydelsen av en kompromiss:

    En kompromiss är en överenskommelse mellan två eller flera parter som nåtts genom ömsesidiga eftergifter, där de inblandade parterna ger upp några av sina ursprungliga krav eller positioner för att komma fram till en lösning som alla parter kan acceptera

    Du verkar blanda ihop begreppen. 

  • Anonym (Manna)
    Anonym (Muskolini) skrev 2025-02-10 23:34:51 följande:

    Jag tror du missförstår. Om en part kör över den andre för att den är bra på att anpassa sig men den andre inte så är det ju ett tecken på ett dåligt förhållande.


    En lösning på det är ju hålla på med kompromisser om man vill det för att få sin vilja och önskemål fram. Skulle påstå att det är en dålig dynamik och att personerna är okompatibla. Lite som konstgjord andning. Ett förhållande ska inte vara så komplicerat.


    Tvärtom, de flesta kompromissar om olika saker. En kompromiss innebär inte att någon får sin vilja igenom, det är tvärtom. Om man inte är överens väljer man något båda gillar så båda blir nöjda. Att du tycker det är dåligt i en relation begriper jag inte. Men som jag skrev i ett annat inlägg, du blandar ihop orden.
Svar på tråden Tycker du att båda parter i en relation har lika stort ansvar för att den fungerar?