Hur hanterar ni oro för missfall? Särskilt ni som redan haft tidigare missfall. Jag har haft ett MA som upptäcktes på KUB (foster avstannat i v10) och en tidigt missfall v5 i höstas. Är nu gravid igen , men går sönder av oro. analyserar allt och är så himla rädd att de tidiga ultraljudet ska visa på ännu ett MA.
Finns tyvärr inte så mkt att göra än att försöka lita på kroppen, att allt står rätt till. Chansen för en frisk bebis är högre än risken för missfall. Påminn dig om det hela tiden. Det går ju inte kontrollera hur du än försöker analysera och tänka.
Första trimestern är en enda lång transportsträcka av oro. Det som hjälpte mig var att försöka inte tänka på graviditeten alls. Inte kolla på pappret när jag gick på toa då jag var rädd för att se blod (så startade mitt missfall), inte känna efter en massa, inte googla, försöka stänga av och fokusera på annat om dagarna.
För dom flesta går det ju bra. Otur delux att du drabbats mer än en gång men förhoppningsvis blir det inte en tredje gång. Du ha oddsen på din sida 💕