Inlägg från: Anonym (Äcklad) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Äcklad)

    Trasiga människor som ska rädda andra?

    Jag kan verkligen ifrågasätta att inte terapeut är en skyddad yrkestitel. Idag kan vem som helst kalla sig detta, trasiga människor som bestämt sig för att rädda andra från sitt lidande, dom enda verktygen till detta är att dom vet hur det är att må dåligt.

    Är dessa människor extra sjuka då dom dels är sjuka och deras enda fokus är att hela andra människor istället för att ta tag i sig själva? Detta gäller även legitimerade psykologer och terapeuter också. Socionomer. Alltså att man bara ska rädda andra, medan man själv är i fullständig misär och betydligt mer trasig än genomsnittet. 

  • Svar på tråden Trasiga människor som ska rädda andra?
  • Anonym (Äcklad)
    Anonym (Kim) skrev 2025-01-07 20:43:50 följande:

    Det blev lite rörigt det där, först skriver du om att vem som helst kan kalla sig terapeut utan någon formell utbildning/kompetens antar jag att du menar? Där håller jag med dig att det är problematiskt. Men sen skriver du om legitimerade psykologer socionomer osv och de har ju faktiskt utbildning och förhoppningsvis kompetens på sina områden. Att man själv har en problematisk/trasig bakgrund gör ju inte att man inte skulle kunna vara en bra "hjälpare" för andra, man har ju fortfarande kunskapen.


    Beror ju på hur trasig och instabil du är. När ändå alla samtal börjar handla om dig själv och dina känslor, där du fnyser åt folk som inte upplever samma känslor som du så spelar det faktiskt ingen roll. Jag kan känna att det är betydligt värre att inte vara legitimerad. Men att jobba som socialsekreterare och samtidigt gå hem till sin missbrukande man, själv knapra massa piller för att sova, se på medan mannen slår deras barn, man lever med ett känslomässigt kaos och kan inte trösta sina egna barn, inte sätta gränser mot sin partner utan allt fokus är att rädda alla andra barn man har på jobbet, då blir man ingen bra socialsekreterare heller. Du kan inte ge något du inte har. 
  • Anonym (Äcklad)
    Anonym (Green) skrev 2025-01-07 20:57:26 följande:
    Du har rätt. Finns många människor i samhället som inte ens kan ta hand om sig själva men ska försöka rädda andra eller världen.

    Inte sällan ser man ångestfyllda överviktiga människor som ska berätta hur man ska leva för andra. Det är bara att sluta att lyssna med en gång.

    Ska man hjälpa andra måste man vara stark. Det börjar där. 
    Ja alltså det blir konstigt med en aktiv alkoholist som ska hjälpa andra ur missbruk som ett exempel. Det är orimligt. 
  • Anonym (Äcklad)
    Tukt skrev 2025-01-07 21:08:26 följande:

    Du menar att alla terapeuter är så här?


    Det finns oerhört professionella och stabila psykologer, terapeuter m.m så det är just dom som är instabila nu. Att ha en historia som är bearbetad är inga problem, snarare än styrka. Men att aldrig lämnat misären är ett problem. 
  • Anonym (Äcklad)
    Anonym (Svårt) skrev 2025-01-07 21:42:45 följande:
    Svårt att tro att det finns någon som gör det.
    Vet flera i aktivt missbruk som jobbar med att hjälpa folk ur missbruk. det är inte unikt på något sätt 
  • Anonym (Äcklad)
    Anonym (T) skrev 2025-01-07 21:52:12 följande:

    Träffade en leg psykoterapeut ett tag. Hon var helt instabil. Tex gav hon som råd att jag skulle arbeta mer för att få tiden att gå fortare och inte hinna tänka på ångesten. Det är ju att förtränga?
    Dessutom läste jag sedan att hon själv gått utbildning till 4 olika yrken, ekonom, fysioterapeut, psykoterapeut och sjuksköterska. Så det var uppenbarligen hennes egna sätt att förtränga känslor.


    så utbrast hon flera gånger när jag tog upp mina problem -Ja men det får vara så nu! Vad gör jag här då liksom. 


    Du ser. Sen finns det ju nyanser av att vara instabil. Men om hon bara sitter exempelvis och pratar om sina egna problem. Börjar gråta och ha sig för att hon minsann gått igenom än värre skilsmässa än dig, då är det faktiskt obehagligt. 
  • Anonym (Äcklad)
    Anonym (T) skrev 2025-01-07 22:09:54 följande:
    Men att säga till någon som jobbar heltid att jobba mer för att inte ha tid för ångesten. Kan sluta i katastrof 

    För en del kan det ju vara bra beroende På vad det handlar om och sammanhang. Vi säger en person som älskar musik, den blir lycklig av musik men kan inte försörja sig på detta. Till vardags kanske man jobbar som servitris men på helgerna kanske man kan få sjunga och spela på människors bröllop och det gör än så lycklig. Har en kompis som jobbar som fotograf på helgerna för att hon älskar att fota bebisar, folk som gifter sig och till vardags är hon biolog. 


    Så ett råd kan inte tas ur ett sammanhang. Om någon faktiskt undviker något som gör den lycklig för att den inte kan leva på det kan ju fortfarande få leva ut detta som en hobby på sin fritid. Eller någon som är kontorsarbetare på dagarna men som håller boxningspass på kvällen ibland. 

    Sedan är det skillnad på att undvika ångest eller leta efter saker som får än att må bra. Men det är ju som sagt utifrån ett sammanhang. 

  • Anonym (Äcklad)
    Hjelm skrev 2025-01-07 22:33:37 följande:

    Jag kan hålla med om att det är problematiskt att vem som helst kan kalla sig terapeut, coach eller liknande utan att egentligen ha någon formell utbildningar eller andra dokumenterade kvalifikationer alls när det gäller att stötta människor i deras mående.

    Däremot finns det ingen motsättning i att kunna hjälpa "trasiga" människor fastän man själv har sina problem. Inga psykologer och andra med skyddade yrkestitlar är okrossbara stålmän. Även de är människor, som kan vara rätt trasiga på sina sätt men ändå ha förmågan och kunskaperna att stötta och stärka andra. 

    Skulle det vara krav på ett helt perfekt liv i total balans för att jobba som psykolog - ja, då skulle ingen kunna vara psykolog.

    Det kan tvärtom vara positivt som psykolog att man har sina egna problem och orosmoln i tillvaron. Det ger större förståelse för klienterna och ödmjukhet inför uppdraget. Man påminns hela tiden om behovet av psykisk vård. Och själv har jag fått absolut bäst vård från psykologer som själva delat med sig av personliga erfarenheter och som visar att livet kan vara bra även om man har sina ärr och svårigheter.


    Det är absolut en tillgång att man har egna ärr och liknande. Men det är skillnad att vara i fullständig misär själv, inte ta tag i sin egna familj men ändå ska ut och rädda andra. 


    Ett exempel. En psykolog som har en man som super konstant. Som super framför barnen. Som kör med barnen i bilen trots berusning. Hon vill bara jobba, har inte ork till något annat, är trött, lättretlig och haft det såhär i 15 år med den här mannen. Mannen är otrogen och hon behöver konstant gå på lugnande tabletter själv för att orka ens vara hemma. Mannen styr och ställer hemma och hon är i en riktig skit situation. Du tycker inte att hon borde ta tag i sin egna situation innan hon ska rädda alla andra? 

  • Anonym (Äcklad)
    Anonym (Lin) skrev 2025-01-08 03:31:55 följande:
    Det kan väl ändå inte vara så väldigt vanligt?
    Att människor som vill rädda andra själva mår dåligt? 
Svar på tråden Trasiga människor som ska rädda andra?