Anhöriga bromsar vård

och vad säger chefen?

Tycker du ska prata med din ansvariga för detta uppdrag.
Man kan göra en avvikelse rapport. eventuellt göra en lex Sara eller lex Maria anmälan.
Det den anhöriga gör är vanvård och jag undrar om den anhöriga har fullmakt/ombudsman?

Handleder vårdtagaren hemtjänsten?
För är vårdtagaren fullt kognitiv kan inte sambon bestämma om hen får köpa saker eller ej.

Sambon verkar kontrollerande

Jag tycker ni ska göra en orosanmälan.

Har vårdtagaren något vuxet barn som kan kontaktas?

Äldreboende istället? Stackars människa. 

Men det finns så mycket lustigt folk. Min mamma tex sa till hemtjänsten att pappa inte ville ha hjälp av dom. När det i själva verket var mamma som inte ville ha dom springandes där (hon har själv sagt det). Han ville inte vara ett besvär så lät henne bestäms. Där satt han sen med långa tjocka gula naglar, inte duschat på flera månader och låg bara i sängen deprimerad och gömde sig om dagarna. 

Ibland tycker jag att vården borde få gå in mycket hårdare än vad de gör. Anhöriga är inte alltid snälla.

Till slut fixade jag äldreboende till honom. Fast jag visste att det var det sista han ville. Men sa att det var för hans egen säkerhet och han förstod och ville bort därifrån med.  Nu kan stackaren inte göra nåt själv. Knappt prata eller röra sig. Vill inte tänka på hur det hade blivit  annars. Hon ville kasta ut honom, sa hon. Han skulle skaffa egen lägenhet. Hemskt. Är väl hon som borde. Isåfall. 

Nu handlar tråden inte om det men ville bara ge ett eget exempel på hur anhöriga kan hålla på. 

Men som i ert fall, vad spelar det för roll om antalet tvättlappar som används!? Kostnadsfråga? Har hon dåligt med pengar? Eller vad är problemet. Hon måste ju vara totalt hypernervös av någon anledning. 

Det är väl nog hemskt för personen som behöver så mycket vård. Att sen ha en anhörig som kontrollerar och härjar, nej fy. Äldreboende hade nog varit bättre för den personen! Kontakta socialtjänsten, de hjälper till. 

Annan boendeform? Nu gissar jag, men sambon uppbär säkert ersättning för att vårda, här verkar det som sambon bara väntar på döden för att kvittera ut så mycket pengar som möjligt. Den stackars sjuklingen utsätts för vanvård och får inte ens den kost som kan behövas. Orosanmälan självklart, vanvård är väl också olagligt? 

Eftersom ni tydligt ser omsorgsssvikt genom ombud ska ni göra såväl chef, som biståndshandläggare uppmärksamma på att anhörig avböjer hjälp enskild behöver. 

Er chef är ju inte sambon, utan ni behöver hjälpa den ni stöttar att faktiskt få hjälp 

Mycket bra svar från rätt håll. Ska hemtjänstpersonalen försöka dokumentera på något vis innan biståndsgandläggaren kontaktas?

Första tanken som slog mig när jag läste var att sambon var en av de sexuellt avvikande sjuka människorna som tänder på sjuka saker. Anmäl!

Konstiga associationer. Det som ligger bakom och som det skildras är snålhet. Nu tänker den anhörige att spara in så mycket som möjligt, att vederbörande redan har pengar spelar ingen roll; man kan alltid bli lite rikare. Här vore ett äldreboende, ett sjukhem, det enda rätta och då tar den vårdbehövande med sig sin pension och detta gillar väl inte den anhörige. Dessutom borde en separation ske där den sjuke får sin berättigade del. Nu vet man ingenting om förmögenhetsförhållandet men det borde regleras. 

Jag förutsätter att TS får arbetsledning i situationen, samt att såväl hennes chef, som biståndshandläggaren kan jobba vidare med att stötta den enskilde med att komma ifrån denna situation.

Nu när man identifierat våldet, finns det ju högst rimligtvis en riktlinje kring vad som görs, och vem som kontaktas. 

Biståndshandläggaren får reda ut detta. Det kallas antagligen till möte med vårdnadstagare, sambo, anhöriga och hemtjänstpersonal för att prata igenom detta och hitta en lösning. Även distriktssköterska kanske blir inblandad. Det kan tex bli fråga om annat boende om det behövs. 

Fast det kan du ju inte veta. Det kan lika gärna vara så att chefen går in och meddelar att någon bör prata med den enskilde gällande om han vill ha stöd att polisanmäla. 

Eller att man kopplar in vård och hemsjukvård för att förebygga liggsår och få in mer omsorg. 

Likaså kan man få in någon som är duktig på att vara tydlig mot anhöriga och på så sätt få in mer hjälp. 

När våld upptäcks behövs olika lösningar, beroende på situationen som helhet. Därav mitt råd att både informera chef och biståndshandläggare. 

Polisanmäla vad? Vilket brott har begåtts? 

Orosanmäl. 

Vanvård i hemmet, grav försummelse. Om hemtjänsten kan vittna och medicinsk bedömning ger vid handen att den sjuke lider av näringsbrist och heller inte får sin basala hygien tillgodosedd anses detta vara vanvård.

Anhörig har ingen plikt att vårda, se till att personen äter och har god hygien. Därför kan det inte bli fråga om vanvård eller vara brottsligt, eller försummelse av någon plikt. Att vara allmänt knäpp och ohygienisk är inget brott. 

https://anhoriga.se/fragor--svar/vanliga-fragor--svar/ar-jag-som-anhorig-skyldig-enligt-lag-att-ge-vardstod-till-min-narstaende/#:~:text=Anh%C3%B6riga%20har%20generellt%20ingen%20skyldighet,samt%20makars%20skyldigheter%20mot%20varandra.

Nej, det är ingen plikt eller skyldighet, men nu hade ju vederbörande tagit den rollen! Då får ju rimligtvis den personen inte utsätta den sjuke för vanvård! Då är vi inne på  brottsbalken, skada och men för annan person! Alltså, oavsett roll kan man inte plåga andra på det här viset.