Är simskola värt det eller är det bättre att försöka lära barnet själv?

Det ger åtminstone vattenvana och motion och är en bra aktivitet. Om du bara är ute efter bröstsim så skulle jag vända mig till en kommunal simskola. 

Barnet lär ju inte lära sig simma på en gång i veckan som femåring, ni måste ju träna själva också och troligen tar det mer tid än en termin.

Jag har väldigt blandad erfarenhet av simskolor. Min sons (9 år) skola anlitade en kommersiell simskola för simträning och test. Där lärde min son sig absolut inget. Han klarade inte heller deras "prov". Under sommaren satte jag honom i en simskola som anordnades av den lokala simklubben, då lärde hans sig grunden att simma och resten lärde han sig på sommarens badsemester. 

Så kvaliteten mellan olika simskolor varierar helt klart. Jag tycker upplägget för er simskola låter vettigt, små barn orkar inte ha fokus längre än så men de kommer lära sig grunderna. Sen får man komplettera med att öva själv. 

Det beror på vad barnet vill, men det är inte svårare än att lära sig cykla utan stödhjul så du skulle lika gärna kunna lära ditt barn själv.

Det beror på barn och föräldrar också. Jag försökte lära vattenrädda barn att simma, men det slutade med att både jag och barn var frustrerade. I simskolan var det lättare att göra som de andra och att "dras med". Därför beslutade vi att också lillebror ska gå i simskola till våren.

Jag har haft alla mina barn i simskola sedan späd ålder för att det ger vattenvana och grunderna till simningen. Samtidigt så har simningen så att de känner att de kan flyta och manövrera säkert i vatten först kommit när vi har varit på semester med fri tillgång till varm och skön pool, och givetvis vuxna som kan leka och hålla dem säkra. De har fortsatt att gå i simskola hemma för att underhålla kunskaperna samt få in korrekt teknik och bygga upp styrka och uthållighet.

Som jag ser så kompletterar de varandra. 

Som föregående skev så började vi vid väldigt låg ålder och kompletterade en hel del hemma. För oss så har det varit viktigt från tidig ålder att de ska vara starka simmare, inte bara klara skolans 200m prov.

Jag skulle gjort både och.

Jag skulle skippa simskola. Det var svindyrt och barnen lärde sig ingenting. Tråkigt att behöva passa den tiden varje vecka också och missa tillfällen om man blir sjuk eller är bortrest. Du får mer för pengarna om du köper periodkort för simhallen och går dit själva när det passar och stannar så länge ni vill.

Vi kombinerar i lite olika omgångar. Min son har lärt sig nu under hösten och kommit väldigt långt/snabb förbättring med simskolan. 

De har gått på minisim tidigare som yngre, kombinerat vattenlek och sim. Sen tog vi ett uppehåll och jobbade vidare själva, och som sagt, sen återupptog vi simskolan. Har anpassat oss efter när det inte verkar ge mer i dagsläget (än vi kan sköta själva) samtidigt som barnen behöver vara redo för nästa steg. 

En faktor är att vattenvana kan vi ordna själva, men att nöta simteknik med mig som mamma är inte konstruktivt, bland annat utifrån att barnen hellre vill göra annat. 

Jag skulle inte ha klarat av att själv lära mitt barn att simma. Eller ja, han skulle säkert ha lärt sig nångång, men eftersom vi tillbringar så mycket tid vid havet så var det viktigt för säkerheten att han lärde sig så tidigt det gick. När vi var och badade själva så ville han alltid bara leka och klänga på mig, och det var stört omöjligt att få till någon simträning. Han var också frusen och det gick inte att ha honom många minuter i vattnet åt gången, ens under varmaste sommaren. När han äntligen började simma var det hundsim. För oss var simskola absolut nödvändigt, och han tog också till slut simborgarmärket efter några terminer, när han var 6 år. 

I din sits hade jag nog provat själv först, för simskolor är dyrt. Är barnet motiverat och mottaglig för att öva att simma med dig, så gör det själv. Blir det inget när ni går och badar, eller om ni har svårt att komma iväg dså ofta och regelbundet som behövs, så är det nog bättre med simskola. Eller vänta och låt barnet lära sig simma i vanliga skolan senare. 

Av 6 barn har 2 gått i simskola. Tyckte det va ganska värdelöst. bl har haft med barnen till badhuset ändå sen de var några månader och de har alla lärt sig simma tidigt 

Det går ju mycket snabbare att lära på egen hand men då jag mistänkt att jag inte har tålamod att lära ut på ett bra sätt så har jag haft mina barn i simskola tills de har lärt sig grunderna i både bröstsim och frisim och sedan så har jag lärt dom tekniken själv (har tävlingssimmat som ung så kan alla simsätt väldigt bra, men vet inte riktigt hur jag skulle lära ut grunderna). 

Jag tror det är viktigt att inte ha för höga förväntningar på simskolan. Där mina barn gått så har de haft nivå 1 = vattenvana, nivå 2 = lära sig flyta, nivå 3 = börja lära sig simma. Om man då anmäler ett barn till nivå 1 med en förväntan att de ska lära sig simma så kommer man bli rejält besviken. 

Vi satte vår dotter i simskola när hon var 6 år, det var gränser här hos oss.
Hon lärde sig simma på egen hand vid 4 års åldern när vi vistades utomlands en längre tid men vi ville ändå ( och hon själv då kompisar skulle börja med det) att hon skulle få gå på simskola för att lära sig vattenvett av auktoriteter för det är ändå något annat än när mamma och pappa lär ut. 

Vi var jättenöjda med vår simskola och under två simkurser tog hon flertalet medaljer och avslutade kursen med bl.a. klädsim. 

Simskolan kunde i förlängningen riktas in mot mer träning och sedan tävlingar men det var inte dottern intresserad av.

I vår kommun var upplägget så att simskola arrangerades på sommaren (sommarlov för de lite äldre barnen). Simskolan var då varje dag i en vecka. Efter detta hade mina barn "knäckt koden". Sedan fortsatte vi åka regelbundet till badhuset och övade på egen hand. Fungerade jättebra för oss.

(Mina envisa barn skulle jag haft svårt att guida från start, eftersom de redan som knattar trodde de visste allt bättre än mig Men tonåriga simlärare var som gudar som givetvis visste EXAKT hur man skulle göra )

Som cykling: den som lär ut behöver inte vara raktetforskare - men barnen måste vilja lära sig och verkligen öva/försöka.