Orimligt att tonåringen ska betala?

Jag tror barnen förstår att de har helt olika föräldrar och därmed olika livsvillkor. Det kan mycket väl vara så att den ena får mer och den andra får mindre av allt möjligt...resor, kläder, prylar och så vidare. Det är så det ser ut för barn i hela världen beroende på vilka föräldrar man har.

Jag tycker nog du ska backa här och inte lägga dig i. Ditt styvbarn har ju två föräldrar som får lösa detta. 

Det låter ändå som att ditt barn har en ganska knapp ekonomi eller är väldigt bra på att hushålla. En tusenlapp räcker tyvärr inte så långt idag om man ska inkludera kläder.

Nej, men om din bonusdotter har vuxit upp med att få allt hon pekar på så går det inte att komma efter 16 år och bara - nu ska du lära dig att leva på 1200 kr i månaden, när hon i realiteten kanske har levt på 3-4000 i månaden inklusive kläder, smink, hud och hårvård, bio, fika, middagar på stan med mera. Om man inte har lärt sitt barn att hushålla med ekonomin är 16 år i senaste laget att försöka introducera detta. Det går, men det kommer inte gå på en månad. Det kanske tar 3 år för vissa. Det är inte flickans fel, det är i så fall hennes föräldrars fel. 

Då är det bättre som någon skrev att din dotter får lite extra istället så att de kanske hamnar på någorlunda liknande nivå. Det är väl inte bara bonusdottern som ska behöva justera sin livsstil? Även du kanske får justera din?

Någon nämnde att man inte behöver kläder för 12000/år. Självklart inte. Men det ska ju räcka till mycket mer. 

Det är inte så att din sambo har infört detta för att tillfredsställa dig och dina önskningar? För det låter inte som att hon är helt med på detta, nu när hon har beslutat att handla kläder till sin dotter utöver studiebidraget. Det viktigaste kanske är att ni känner in varandra och låter er vara olika som föräldrar. 

Jag tror att detta med en arg och skrikig ton och hota med att flytta till pappa är förstås för att hon känner att hon är i kraftigt underläge i ert hem nu när du har bestämt att hon ska få mindre pengar att röra sig med. Det är inte så konstigt, det är ett slags självförsvar. 

Faktum är att risken finns att hon faktiskt flyttar hem till pappa om hon där får fortsätta vara den hon har varit och förmodligen trivs med. Det går som sagt inte att komma efter 16 år och försöka förändra någon över en natt, särskilt inte med hjälp av en bonuspappa. Det kommer slå fel varje gång. Det är som att be om onödiga konflikter. 

Jag tycker inte att hennes mamma gör allting rätt, men jag kan förstå dynamiken. 

Om pappan är med på tåget kan hon ju flytta dig eftersom det ändå inte blir mer pengar. De var väl överens, flickans föräldrar? 

Det är lätt att skylla på barnet i det här fallet, men hon har inte uppfostrat sig själv. Det jag menar är att det är tufft att komma efter 16 år och börja uppfostra någon på ett sätt som man borde ha börjat med när hon var 8. 

Förhoppningsvis går det att väcka en ekonomisk medvetenhet, eller så blir hon som så många andra och ringer mamma när hon är 30 och vill ha pengar att betala räkningarna med.