Inlägg från: Anonym (Känslor) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Känslor)

    Älskarinna

    Såg en nära vän bli olycklig i en liknande situation.
    Hon avslutade med sin sambo som hon även hade barn med. Men mannen hon hade en hemlig relation med sköt hela tiden fram sitt avslut med sin fru. Åren gick och min kompis fick perioder med tvivel och gråt. Men då tröstade han henne med att det snart är vi och att han ville gifta sig med henne då. Men nej han var inte tillräckligt rak i ryggen för att hålla vad han lovade henne. Trots att han verkade så angelägen och fick henne att tro honom. Han trodde nog själv att det skulle bli så.

    Tillslut efter rätt många år lämnade hon honom och då var även känslorna svalnade dom emellan. Kanske kicken och spänningen hade svalnat. Kanske var det hemligheten som gjorde känslorna så mycket mer drabbande i början.

    Du har enligt mig två val: 

    Lämna för att se om hans känslor är äkta. Men risken är att du inte vill veta det och istället håller dig kvar för att slippa tomrummet. Men jag lovar dig. Den abstinens som du känner i några veckor är värd att uthärda. 


    Håll dig kvar så som nu och stå ut. Har han inte lämnat det där magiska datumet så vet du att han inte heller kommer göra det sen. Inga ursäkter kommer ändra på det. Om det handlar om äkta känslor så kommer han lämna om du markerar och inte låtar honom sköta taktpinnen.

  • Anonym (Känslor)
    Anonym (Jvbl) skrev 2024-12-13 12:09:25 följande:
    Ja och sen kan hon gå in och avslöja allt.
    Jag tycker ts kan packa in sig själv i ett jättepaket och ringa på dörren. Surprise! Sen fira jul med sina kära vänner i ärlighetens namn.

    nej sorry. 
  • Anonym (Känslor)
    Anonym (Mia) skrev 2024-12-14 10:34:13 följande:
    Jag har nog alltid tänkt som du skriver innan. O klart det finns en osäkerhet hos mig om det. Samtidigt fick jag lära mig den hårda vägen (om än självvalt) att livet inte är så enkelt. Att kärleken inte är svart eller vit.

    Åh alltså du vet ju själv att du är en dålig människa nu, men jag känner ändå med dig. Har själv växt upp på ett sätt som gjorde det svårt förstå hur det bör gå till när det gäller relationer och känslor.

    Om du inte redan sökt hjälp så ber jag dig söka professionell hjälp med detta. Det är så pass allvarligt. Det berör så pass många personers hälsa och framtid. 


    För första gången i mitt liv har jag själv efter terapi förstått vad som är ok och inte ok. Jag har låtit mig utnyttjas och luras. Inte på det sätt som du är med om nu. Men det är samma mekanismer som inte fungerar rätt, när det borde vara självklart att trycka på bromsen. 

    Om du en dag får ett nytt sätt att förhålla dig till dig själv och andra så kommer du kanske som jag kan nu, separera på mitt eget jag och det som inte är friskt. Innan hjälp så var dessa två ett. Jag var ett enda paket av osunt. Men nu när det osunda dyker upp kan jag rama in det och aktivt ta ställning.

    Det är så starka känslor och vet att det är svårt orientera i det. Men du måste, ett sätt är att söka hjälp inom psykiatrin. Faktiskt även inom beroende psykiatrin. Det finns stöd för olika sorters beroende. Kickar för hjärnan är förrädiska oavsett sorten. Speciellt om du har ett bagage som
    är tungt.

  • Anonym (Känslor)
    Anonym (Mia) skrev 2024-12-14 11:57:13 följande:
    Tack för ditt svar. Jag har provat terapi det har inte fungerat så bra. Provat fler olika. De flesta har ungefär bedömt mig som normal, lite livskris och att jag ska bestämma mig. Ditt svar fick mig att återigen boka en tid. Hittade en psykoterapeut på Instagram för ett tag sen som verkar ha inriktning mot anknytning och lite beroendepersonlighet. Jag ser ju sidor hos mig själv och att jag accepterar vissa saker som man kanske inte bör. Men klarar inte av att bryta mina egna mönster. 
    Ja det är svårt hitta rätt terapi. Vad bra att du bokar ändå och vågar hoppas på att det finns möjlighet även om det hittills inte hjälp. Tillslut hittar du rätt!
Svar på tråden Älskarinna