Han är helt oförmögen till att prata. Jag blir tokig

Jag tror det här egentligen är supervanligt, tyvärr. Pojkar är sedan barnsben drillade att göra saker antingen på eget bevåg eller genom att nån säger till dom saker att göra. Dom har inte fått lära sig att prata om saker, och framför allt inte känslor, sedan dom var små. 

Min man skulle nog räknas av många som en toppenkille... Kan laga bilen, fixa allt med huset utan hjälp, laga mat mm, men när det kommer till att diskutera nåt känsligt eller prata om känslor är han, ärligt talat, helt värdelös och har varit det under hela vårt långa förhållande. Dom första åren var det helt ok för han visade hur mycket han älskade mig konstant, sen kom den stora vardagen med barn, jobb och annat som skulle tas hand om och då försvann det. Tänkte inte så mycket på det då för man hade ändå fullt upp, men nu när barnen är stora tänker jag på det ofta och funderar dagligdags på när det är dags att gå vidare med livet. Märker också på barnen att dom skulle aldrig anförtro sig åt honom för om saknar den kontakten med honom.

Och hans s k nära kompisar skulle jag påstå att han känner väldigt dåligt. Visst, dom kan ha gjort mycket ihop, säkert festat ihop, men om någon mått dåligt på nåt sätt eller är nykär så vet han garanterat inte om det. 

Jag tror det är rätt naturligt att ett förhållande utvecklas över tid och även att ens personligheter växer och förändras. Sen blir frågan om det är förändringar man kan leva med eller inte. I det här fallet har ni varit ihop i 4 år och du börjar tvivla. Kanske är det bra att det händer redan nu, innan exvis barn om jag förstått saken rätt, så ni kan komma fram till en lämplig väg framåt, vad den än kan bli.

Jag anser att jag gjorde ett bra val för nästan 30 år sedan och har varit nöjd en stor del av tiden, men allting har sin tid och det finns inte en chans att jag tänker spendera mer tid med min numera extremt tysta make när barnen flyttat ut. Då är jag hellre singel eller hittar någon ny som vet hur man kommunicerar.