Hur lever ni 40 plussare era liv?

Jag är förvisso inte 40 förrän nästa år.

Jag har alltid varit högst medveten om att jag och alla andra är dödliga. Jag har förlorat folk omkring mig sedan jag var väldigt liten och kommer från en kultur/religion som har som påminnelse om döden och andra hemskheter inbakad i sig.

Jag tänker på hälsa som kanske mer "hollistiskt" än gemene svensk verkar göra. Kroppen behöver sitt, men även själen. Inte som i gudstro och sånt (trams....), utan som att man måste njuta av livet medan man lever. Jag har alltid sagt att jag hellre lever gott tills jag är 70 än lever i självpåtagen leda tills jag är 100. För mig ingår då både god mat och ett hyfsat aktivt liv. Finns det mycket bättre än att gå tre timmars promenad med gott sällskap i 20 minus och komma hem till en bubblande rödvinsgryta och romkokta päron med vaniljglass gjord på äkta grädde och bourbonvanilij? Ok, sex, då....

Jag vet så många svenskar som är mer eller mindre ortoretiker och knappt kan läsa orden "socker", "fett", eller "alkohol" utan att få stora skälvan, så många verkar ha glömt att livet, det är det som händer medan de har andra planer. Sure, alla blir vi saliga på egen tro....

Jag lever mitt liv som jag har gjort länge. Jag går på en daglig verksamhet om dagarna, sen kommer jag hem och spelar data-spel. Något socialt liv det har jag inte, men det stör mig inte så mycket. Jag trivs för mig själv. 

Jag rör mig väldigt mycket mera nu än när jag var runt 20 och jag skulle tro att jag äter bättre också. Jag äter definitivt mer, vilket gör att jag har mer energi.

Väger mer gör jag också. Det är skönt att ha lite att ta av och inte vara en liten blek pinne.

Jag lägger mer pengar på mitt utseende, och jag har bättre inkomst nu, så jag har råd. Jag har alltid tränat och ätit hälsosamt. Jag har ingen extravikt, är snarare i lite bättre form än i perioden jag födde barn och hade småbarn. Jag tänker mycket på saker jag vill uppnå och försöker göra verklighet av dem på ett annat sätt. Jag drabbades själv av en sjukdom som jag fortfarande inte är frisk från, samt blev min förälder obotligt sjuk och är nu döende i mycket ung ålder, så jag tar inte för givet att jag har 40-50 år till.

är "50+" och tänker varken på min dödlighet eller min allmänna hälsa...

Aktivitetsnivån pendlar. Tränade hårt mellan åren 7-24. Sen en kort paus. Tränade mellan åren 27-35. Sen en paus. Tränade mellan åren 38-42. Sen en paus. Tränade mellan åren 44-48. Sen en paus men började promenera rikligt.

Mat, så äter jag det jag känner för. Dricker? Japp, massor av bubbel och rödvin.

Väger idag lika mycket som när jag var 27 år. Kläderna sitter som de skall, ligger mellan M och L i de flesta klädesplagg.

Tränar gör jag för husbehov och för att se rimligt snygg ut naken. Armhävningar och rörlighetsövningar gör susen.

Livet är till för att levas, inte att överlevas...

Är väldigt mycket på jobbet. Självvalt. Där känner jag mig värdefull och att jag gör nytta. Väldigt ensam utanför jobbet och saknar all känsla av betydelse.