Rent principiellt, rätt eller fel att berätta om sin otrohet?

Om någon av okänd anledning (snedfylla, bråk hemma, problem i förhållandet) begått ett misstag och varit otrogen och ser detta som ett gigantiskt misstag och engångshändelse... Borde denna person berätta om snedsteget för sin respektive vilket ger partnern möjlighet att ta beslut om att fortsätta eller inte? Kanske skapa skilsmässa/separation med barn inblandade? Och vid fortsättning ev skapa ett obehag/osäkerhet som alla får leva med länge.

Eller är det bättre att leva med det dåliga samvetet själv och bara vara en bättre partner istället och samtidigt kanske även hålla ihop en familj?

Själv tycker jag, förutsatt att det var en engångsgrej, att finns det barn i bilden kan det vara bättre att hålla tyst. Är det däremot endast två vuxna som berörs så bör man berätta.

Hur resonerar ni andra?