Hjärtat
Var och skulle hämta ett paket på en tobaksaffär. han i kassan kallade mig för hjärtat. Inte någon, inte ens familj har någonsin kallat mig för hjärtat eller liknande. Fick typ ångest nu.
Går ni runt och kallar folk för hjärtat?
Var och skulle hämta ett paket på en tobaksaffär. han i kassan kallade mig för hjärtat. Inte någon, inte ens familj har någonsin kallat mig för hjärtat eller liknande. Fick typ ångest nu.
Går ni runt och kallar folk för hjärtat?
Man kan absolut raljera över människor med ångest, men ärligt, jag tycker fan synd om den unga, moderna människan, om TS nu är ung. Man läser så många trådar om denna misstänksamhet, idag ångest för att någon yttrade något snällt, så var iaf säkert tanken. Gör några veckor sedan var det en ung kvinna som undrade varför hennes pojkvän sagt, "tack för idag" ..Alltså vad har frambringar all denna osäkerhet..Är inte normalt hyfs och artighet vanligt bland de yngre? Man häpnar ett par tre gånger varje vecka
Gränslösa människor verkar det då finnas gott om!
Gränslösa människor verkar det då finnas gott om!
Gränslösa människor verkar det då finnas gott om!
tex så väcker det ångest att han skulle sett mig som osäker vilket jag vet att jag kan göra och försöker jobba på att se mer självsäker ut. Man skulle troligtvis ej säga hjärtat till någon som utstrålade självförtroende, tänker iaf jag. Men har som sagt ej mkt erfarenhet kring sociala situationer pga isolering
Jag blir ständigt kallat hjärtat på jobbet av kunder, det finns inget illa menat i det i flesta fallen. Vissa kan säga det lite flörtigt men antagligen var mannen bara sån som person att han säger det ofta.
Det har inget med utstrålning av självförtroende att göra.
Det är verkligen märkligt att många inte förstår att språk och ords signaler handlar om sammanhang.
Att som ung kvinna bli kallad för "hjärtat" av sin manlige chef i stället för vid namn, är givetvis förminskande - i synnerhet om ingen av kollegorna blir det. Det är självklart också olämpligt att en man i en maktposition över henne tilltalar henne på samma sätt som han skulle kunna kalla sin fru eller dotter.
Men att en butikskassör säger så till en kund - som denne inte har någon mer långvarig, hierarisk relation till - är något helt annat. Det betyder inget mer än ett sätt att visa vänlighet och försöka sprida glädje mot kunden. Eftersom de inte känner varandra för övrigt.
Sen är det inte direkt vanligt att säga så i Sverige. Så TS behöver nog inte bekymra sig över att det kommer att ske särskilt ofta framöver, om det nu var så fruktansvärt obehagligt. Men att mannen menade att kränka henne bedömer jag som extremt osannolikt. Sen kan man mycket väl tycka illa om det personligen - precis som att inte alla uppskattar att få en kram av folk de inte känner jätteväl. Men det gäller att välja sina strider. Livet blir oerhört tungt om man ska lägga energi på allt och leta efter problem där de förmodligen inte finns.
Det är väl bara att inte gå tillbaka till den affären! Så har du "straffat" honom...