Vad är ens livet egentligen?
Sitter här på jobb och har haft möten en stor del av dagen, har ett kvar och lite till att få gjort innan jag kommer hem till min fru och två barn.
Vi ska handla och sen laga lite mat och sen väntar nog lite mer jobb ikväll.
Har en bra lön, ca 75k per månad och har en liten sidogrej med som drar in 10-15k per månad och båda grejerna är väl rättså schyssta egentligen.
Min fru drar in ca 40k och vi har det därmed rättså bra ställt. Jag har hobbyer och jag har vänner, förlorat stora delar av min familj men de jag alltid varit nära med är jag fortfarande nära med och de är 5 olika släktingar/ familj.
Vi har bra med sparpengar, äter gott, lever gott och har en fin familj.
Och jag känner varje dag att jag inte orkar mer. Det är som att jag sprungit på ett spår, kört kvitt eller dubbelt och fått dubbelt en massa gånger och lever och har nu vad många drömmer om men (jag) mår inte bättre än när jag var tonåring för 20 år sedan. Har provat en massa olika jobb, semestrar, gå ner i arbetstid och ja, nog det mesta vid detta laget och bara ignorerat det faktum att jag känner att det mesta känns rättså meningslöst och försökt vara tacksam för allt jag har istället. Det ger mig mer, och med det fler saker som bör göra mig lyckligare, men samtidigt blir fallet högre från denna "topp" och det enda jag känner är "bättre fysik, bättre ekonomi, bättre och mer familjetid" och känns som att jag snart är grå och gammal och kollar tillbaka på livet och kan tänka "ja, jag listade ut spelreglerna och spelade en hyfsad runda, men nu kan det ta slut och så skiter vi i det här". Men vill inte känna så och tror att det riskerar bli så för att jag redan nu känner det. Sätter upp milstolpar i mitt liv "bara till jul" bara till sommaren, bara till detta projektet är slut, bara till vi flyttar in osv men de får mig bara att känna att oavsett vad som är nu så är det inte för alltid och det får mig att vara fine med att fortsätta, men ser inget slut och ser inget ljus.