Lämna sambo

Man ställer sig ett antal frågor. Och så funderar man lite, tar emot svaren som om de kommit från en vän.
Dvs - om en vän hade beskrivit detta för mig, sagt så här till mig om sin partner - vad hade jag gett hen för råd då? Hade jag tyckt det var en bra ide att stanna?
Ofta ser man klarare på saken då.
Utifrån att man kan stå ut med mycket själv men hade en vän berättat samma sak så hade svaret varit givet.

Älskar jag personen.
Kan jag se mig med henne/honom om 5 år....10 år.... 25 år....
Kan jag se oss bo ihop resten av livet.
Vill vi samma sak med livet eller bygger det här på att någon av oss ständigt kommer att behöva kompromissa och inte leva det liv hen vill?
Vill vi ha barn?
Kan jag se mig uppfostra barn ihop med henne/honom?
Hur ser vi på ekonomi, kan det bli problem där?

Men utgångspunkten är ju om man vill leva med vederbörande och kan se sig ha ett härligt liv ihop med personen. Utan att ändra på sig själv, utan att ge avkall på allt man drömmer om eller vill göra. Såklart kräver relationer kompromisser men om man är väldigt olika och är medvetna om det så kanske man helt enkelt inte är en matchning och att båda förmodligen skulle må bättre ihop med någon annan.