Vård i Norra Sverige. Blir vi utan vård?

Detta gör inte en gammal dam eller herre utan hjälp . Kanske någon som aldrig förut bokat flyg och flugit till Stockholm. Vi måste tänka på de äldre.

Men det kan förstås vara både bättre och billigare att låta äldre få ledsagarservice och hjälp med att boka resa än att ha vård distribuerad i landet. Å andra sidan borde standardoperationer som tex byte av höftled vara fullt möjligt att utföra på ett stort sjukhus som Sunderby utanför Luleå. Eller på universitetssjukhuset i Umeå. 

Det finns ledsagarservice.

Det är samma som som INOM en region. Alla sjukhus i en region kan inte ha alla specialiteter så patienterna blir skickade runt med regionens upphandlade sjuktransporter.

Om en region skickar patienter någon annanstans för standardoperationer som de själva utför så beror det på att de har för långa vårdköer.

Det finns tre gånger så många läkare i Sverig nu som på 70-talet. Befolkningen har samtidgt ökat med ca 20%. Antalet läkare per innevånare har mer än fördubblats.

Så går personalen på knäna nu måste det varit värre på 70-talet eller så var det fler sjuka som fick gå obehandlade.

Dags att engare sig politiskt och bli invald i regionsfullmäktige och få möjlighet att påverka?

Jag vet inte om jag kan hålla med om att det var värre förr om åren.
Jag är själv 70-talist och kan inte minnas att det var några problem att få tid på vc och läkarmottagningar då.
När jag själv började jobba inom vård och omsorg på 90-talet så var vi betydligt fler anställda och hade t om tid att sitta ner med brukarna och ta en kopp kaffe.
Idag finns det inte en chans till det så man ska hinna med så många brukar och sysslor som möjligt på kortast möjliga tid. Allt för att minska kostnaderna.
Man går på knäna.
Det finns en anledning till att jag gick in i väggen till slut.
Man orkar inte i längden.

Och om antalet läkare har ökat idag så kanske det kan bero på att befolkningen och även mängden äldre människor har ökat. 

Befokningen har inte ökat med tre gånger sen 70-talet men det har antalet läkare gjort . Det finns mer vårdperonal idag per innevånare än det gjorde 1970.

Den stora skillanden tror jag är att vi nu behandlar mycket mer som vi inte behandlade för 50 år sedan. Det fanns åkommmer som man i mycket större utsträckning fick leva med och eventuellt dö av. Metoder fanns helt enkelt inte.

Medellivslängden har också ökat med nästa 10 år, Vilket leder till felr vårdkrävande äldre. På 70-talet dog de istället för att belasta vården. 

20 %  JA. Övertvå miljoner utlandsfödda som har mycket högre vårdbehov, särskilt gäller detta tandvården. Många av dessa är personer i kris som flyr och som vi måste hjälpa. Jag är inte emot det! Vi måste hjälpa dem. 
Men när man tar emot 2 miljoner människor från andra länder på kort tid, så måste man våga tala klarspråk om vad det innebär vad gäller belastning på tandvård och vård. 
Inte bara asylsökande har dålig tandhälsa. Jag ser på mina kollegor från Indien, vars barn har så dålig tandhälsa så att flera av dem har varit tvungna att söka tandvård på tandvårdsspecialistkliniken på sjukhuset. 

Detta beskrivs i rapporten nedan från socialstyrelsen, Hälsovård, sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. 

Bla  ett utdrag ur rapporten om tandvård, som troligtvis till stor del förklarar varför Folktandvården på många platser inte kan ta emot nya patienter. I min stad är alla nyinflyttade vuxna hänvisade till privata tandläkare, tex. 

Behovet av tandvård är stort för både barn och vuxna. Tandhälsa och tandstatusen varierar dock beroende på vilket land man kommer från. Tandvården möter barn som har omfattande karies och det är ett vårdbehov som svenska tandläkare inte är vana att möta. Flera landsting uppger att tandstatusen hos berörda grupper liknar situationen i Sverige för 40 år sedan. Det finns också ett behov av tandvård bland vuxna och vissa har en dålig tandstatus som kräver omfattande tandvård som inte kan anstå. Utöver en ojämn och dålig tandhälsa bland barn och vuxna asylsökande har många landsting identifierat ett omfattande tobaksbruk och en hög sockerkonsumtion som är oroväckande. Det är levnadsvanor som kommer att öka behovet av tandvård även på sikt

Vad gäller somatisk hälsa: 
Barn Många barn är i behov av vaccinationer, men vården vet inte alltid vilka vaccinationer barnen har fått tidigare och att bedöma vaccinationsbehovet är ett omfattande arbete. Vården möter barn med kroniska sjukdomar som är i progressiva skeenden. Dessa barn har inte alltid fått behandling i sitt hemland eller har inte kunnat upprätthålla sin behandling under flykten. Det leder till att vården möter barn i sämre tillstånd än man annars är van vid. Vården möter också barn med infektioner, barn i behov av habilitering och barn i behov av neonatalvård. Vuxna Infektionssjukdomar som tuberkulos, HIV och hepatit B och C förekommer oftare bland migranter [16]. Dessa sjukdomar kräver framförallt preventiva insatser såsom information för att minska risken för smittspridning men ibland är även behandling aktuellt. Den tuberkulos som vården främst möter är den latenta och icke-smittsamma varianten. Inom mödrahälsovård och förlossningsvården rapporteras ett stort vårdbehov för kvinnor i fertil ålder samt en hög förekomst av multiresistenta bakterier som kan orsaka infektion (MRSA). Det förekommer också skabb, löss, kroniska sjukdomar och missbruk.

Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända

Ja , det är inte den enda orsaken.
Den andra stora orsaken är att vi blir allt äldre.
Men det vill vi ju gärna bli ?

Många invandrare bidrar väldigt, valdigt mycket.
Jag vill absolut inte kritisera de individer som kommit hit.
Jag har flera fina invandrade kollegor. 
Jag vill  dock analysera och forsta problemen. 

Och jag vill ha bättre vård , inte bara för dem i glesbygden utan för alla äldre. Jag ser på mina föräldrar hur dåligt de äldre behandlas i vården, hur de prioriteras ned . Det gör mig illa. De som jobbat och slitit och betalat skatt i hela sitt liv. 

 

Jag antar att vi måste höja skatten helt enkelt, jag kan inte se någon annan lösning på kort till medellång sikt för att förbättra vården.

Det finns ju också möjlighet att förstärka arbetslinjen för att få ut alla som kan i arbete. Att införa bidragstak så att det alltid lönar sig att arbeta. Detta pratade ju regeringen så mycket om i början av sin mandatperiod. Men inget har hänt. 

Detta är ju mer rättvist, att alla bidrar. Inte att de som jobbar skall betala för dem som inte jobbar! 

Man får det man röstar på ...

Region Norrbotten, som så många andra misskötta regioner, lider förmodligen först och främst av dålig styrning.

Ineffektivt. För många chefer. Krångliga beslutsvägar.

Det leder till högre personalomsättning och högre sjukskrivningstal vilket bägge kostar onödiga pengar

------

Sedan lägger man pengar lägger man saker på annat än vård. I lägger man 135 miljoner på kultur.

En höftledsprotesoperation kostar runt 80000 i offentlig regi.

Satsningen på kultur i BD motsvarar alltså1687 höftledsoperationer.

-----

Och så finns ett stort ideologiskt motstånd i Norrbotten mot privat vård.

Konstigt nog verkar privat vård vara effektivare. Min vårdcentral är privat och mycket bra. Allra bäst verkar det fungera när det är ett antal läkare som driver vårdcentralen. De större kedjorna som Capios vårdcentraler verkar inte riktigt lika bra, då skall det väl mjölkas ut mer pengar till riskkapitalister som äger bolagen. Sämst verkar regionens vårdcentraler vara, de har ofta svårt att anställa egna allmönspecialister och har mycket hyrläkare.
Detta är mina erfarenheter.