Är man beroende av alkohol om man måste ha det varje helg?

Jag har arbetat med detta under lång tid och är expert i ämnet, och jag tror inte att någon av er är det så jag tänkte berätta hur jag ser på det utifrån min professionella och vetenskapliga förståelse:

Beroende (både av alkohol och andra sorters beroenden) existerar på en sorts spektrum. I ena änden finns de personer med allra svårast problem, som fortsätter dricka trots att det kostat dem allt och trots att de kanske är hemlösa och är på väg att dö av skrumplever. I andra änden finns normalkonsumenter som dricker väldigt lite, som jag själv t.ex., som kanske dricker två glas vin per månad om ens det. Däremellan finns alla varianter av konsumtionsmönster, som t.ex. att dricka ett litet glas till maten varje dag, eller att dricka större mängder varje helg, eller att dricka stora mängder dagligen under någon period för att sedan hålla upp under lång tid. En patient jag träffade för många år sedan arbetade kunde dricka en flaska sprit om dagen, men han hade lärt sig att kontrollera det så pass så att han kunde klara sig med att göra detta några veckor per år då han tog semester, och han kunde därför fungera alldeles utmärkt på jobbet och på andra sätt.

Beroende så som det förstås professionellt och akademiskt har två huvudsakliga komponenter: kroppens tillvänjning och kontrollförlust. Kroppens tillvänjning handlar om att kroppen vänjer sig vid (i det här fallet) alkohol, så att man behöver dricka mer och mer för att få samma effekt, och så att man får kroppsliga tecken till abstinens när man slutar dricka. Kontrollförlust handlar om svårigheter att begränsa intaget, som t.ex. att man dricker mer eller mer ofta än vad man vill, att man misslyckas med att sluta dricka, att man fortsätter dricka trots negativa konsekvenser osv. Beroende handlar alltså inte särskilt mycket om hur mycket man dricker, för det finns personer som kan dricka ganska mycket utan att för den sakens skull vara beroende, och det finns personer som har ett beroende som inte dricker särskilt mycket (därför att de försöker och till viss del, men inte helt, lyckas låta bli att dricka). Skadligheten för kroppen har däremot inte så mycket med beroendet att göra utan främst med mängden alkohol man dricker.

Så alkoholens skadeverkningar och alkoholberoende hänger inte samman helt och hållet, och det är inte så lätt att veta om en person kan sägas vara beroende på basen av deras dryckesmönster. Någonting som försvårar bilden är att alkohol är en så integrerad del i vår kultur, och särskilt i vissa kretsar och familjer är det normaliserat att dricka ganska mycket. Det är därför svårt att utifrån veta om en person så att säga bara vill dricka mycket, eller om det finns ett element av kontrollförlust inblandat.

Jag, som har diagnostiserat alkoholberoende tusentals gånger (känns det som, jag har såklart inte räknat), tycker inte det går att säga så mycket om TS kollegas förhållande till alkohol. Visst, det blir väl en del alkohol för henne och alkoholen har säkert en ganska viktig plats i hennes liv, men är det ett beroende? Jag kan inte säga det, och för att veta det hade jag behövt ställa en massa frågor till henne. Men vad jag vet är dels att många som har alkoholproblem dricker betydligt mer än vad de säger, och att många förstår inte själva att de har ett (ofta lindrigt) beroende, dels att många människor dricker lite vin på både fredag och lördag för att de vill men inte för att de måste, och att de inte alls kan sägas ha något alkoholberoende.

Så eftersom jag, som är expert, inte kan yttra mig om kollegan med någon som helst grad av säkerhet, så kan ingen annan här göra det heller. Case closed.

Du har fel. I de stora Global Burden of Disease-studierna som görs med några års mellanrum uppskattas sjukdom och död av en mängd orsaker för de flesta länder i världen. I dessa undersökningar ligger Sverige genomgående lägre vad gäller sjukdomar och dödsfall orsakade av alkohol än många andra jämförbara länder i Europa. Här är en referens även om man behöver gräva djupt i den och i supplementary material för att komma åt just siffror för individuella länder, och förmodligen behöver man en del kunskap för att kunna tolka den:

www.thelancet.com/article/S0140-6736(18)31310-2/fulltext

Alkohol är inte bara skadligt för alkoholister, utan också en normal konsumtion medför risker för sådant som cancer, hjärt-kärlsjukdomar osv. Man räknar med att ungefär 16% av den vuxna befolkningen i Sverige har en riskkonsumtion vilket är en sorts godtyckligt mått för när konsumtionen kan anses vara särskilt riskabel, men faktum är att det inte finns några säkra nivåer för drickande.

Sen behöver man förstås inte lägga någon moralisk värdering i detta som vissa gör. Det är väl helt okej att människor i någon utsträckning gör sådant som ökar risken för ohälsa. Men det går inte att förneka att alkohol ÄR skadligt, inte bara för A-lagarna utanför systembolaget utan för alla som dricker. Och i länder där man dricker mer har man mer skador av alkoholen än i länder där man dricker mindre.

Jag hade missat detta!

Anledningen till att den förväntade livslängden inte skiljer sig nämnvärt mellan länder är ju att alkohol bara står för en liten del av alla dödsfall, och att det finns många andra saker som skiljer länderna åt. Siffran 1800, om den stämmer, representerar ju bara rena alkoholdiagnoser men man måste ju också räkna med att alkohol ökar risken för flera sorters cancer och annat som kan leda till dödsfall men som inte klassas som en alkoholrelaterad diagnos, sen tillkommer ju också olyckor, våld och annat.

Hur som helst har du ju en poäng i detta med luftföroreningarna, förutsatt att siffrorna stämmer (du ger ju inga källhänvisningar) - det sätter ju riskerna med en måttlig alkoholkonsumtion i någon sorts sammanhang. Min avsikt är inte att vara alarmistisk eller moraliserande, utan bara att informera. Kunskapsläget är sådant att det mesta tyder på att även en ringa konsumtion medför risker, även om de inte är så stora, och ju mer man dricker, desto högre risker. Jag tror själv att de nya gränsvärdena är så pass snäva att de riskerar att förlora all trovärdighet och att de därför gör mer skada än nytta i jämförelse med de gamla.

Jag måste säga att jag avundas din förmåga att veta med säkerhet vad andra tänker och känner.