Inlägg från: Anonym (Framtid) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Framtid)

    Jag dejtar i smyg för att min partner håller mig på halster

    Min pojkvän är min drömman på alla sätt. Får självmordstankar av blotta tanken att separera från honom.

    Problemet är att han av olika anledningar har tvivel på om han vill/vågar gå "all in" med mig och därför är framtiden just nu ett frågetecken. Dels pga hans tidigare bagage och dels   pga vår lite komplicerade historia. Men vi ses så ofta vi kan och då är allt sagolikt. 

    Jag är över 30 och skulle i en perfekt värld vilja ha barn, men tror det är osannolikt att jag lär älska någon som honom. Så blir det inga barn med honom (planerat eller av misstag) lär jag förbli barnlös.

    För att inte stressa honom eller mig själv letar jag lite smått på nätet efter potentiella dejter. Ingen som fångat mitt intresse än men skönt att veta att man inte "slösar tid" då man ser att inget bättre finns därute ändå. OM någon skulle ge mig samma "wow"-känsla som min pojkcän gjirde när jag fann honom på Tinder skulle jag såklart ge dejten en chans.

    Någon mer som gör/gjort liknande?

  • Svar på tråden Jag dejtar i smyg för att min partner håller mig på halster
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Tjej) skrev 2024-11-12 12:10:37 följande:

    Ja de är ingen idé att hålla sig kvar vid en sån velig kille. Ville han så skulle han inte riskera att förlora dig. Gör slut 


    Det är inte så svart och vitt, i alla fall inte i värt fall. Han är mitt livs kärlek och jag ser självmord som en möjlig utväg om det inte skulle funka framöver.

    Han velade även med sitt ex som han har barn med innan han satsade så han är helt enkelt sån som person.
  • Anonym (Framtid)
    Lynx123 skrev 2024-11-12 12:47:12 följande:

    Han är osäker men lär bestämma sig ganska snabbt för att avsluta om.han får.reda på vad du gör. Jobba på dig själv istället - det är inte sunt att hänga upp dig så mycket på.en annan person.


    Jag håller min profil hemlig så endast de som like:at mig kan se. Är nog liten risk. Men jag vet inte hur länge mitt samvete kommer tillåta mig göra så. Tror inte jag kommer våga träffa nån egentligen.

    Tror inte det finns hopp att jag ska kunna finna lycka utan honom
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Nej!) skrev 2024-11-12 13:25:58 följande:

    Du låter falsk 

    Gör slut 


    Ja som sagt, tanken på att göra slut ger mig självmordstankar. Jag är rädd för vad jag skulle göra om det tog slut. Jag set honom som unik och oersättlig (försöker kolla runt för att motbevisa   mig själv men det har inte funkat hittills)
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Sally) skrev 2024-11-12 13:35:06 följande:
    Hur yttrar det sig, att han håller dig på halster? Träffar ni inte varandras familjer, vänner? Har du inte fått träffa hans barn heller?

    Hur velade han med sitt ex, och hur vet du det?
    Träffar vänner ibland  men inte familjer, om man inte räknar att vi tog en fika med hans syskon en gång. Inte fått träffa hans barn (komplicerad historia som jag postat i ett par andra trådar. Jag var involverad i hans barn förut men efter att vi gjort slut och åteförenats har han inte återintroducerat mig, iaf inte än). Han träffar nästan aldrig sin familj utan att barnet är med så därför inte träffat dom heller förutom ovan nämnda syskonträff.

    Min familj bor långr bort så dom har han inte träffat.

    Jag vet att han velade med sitt ex eftersom det framgick  när vi pratade om barnfrågan. Han sa att de "nästan gjorde slut" innan de bestämde sig för att skaffa barn. Jag frågade då varför de nästan gjorde slut och han sa att det var pga han tvekade på förhållandet pga vissa saker med henne men valde att satsa pga att han ville ha barn och de hade varit ihop länge och han inte ville "kasta bort" 10+ år relation.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Sally) skrev 2024-11-12 14:03:50 följande:
    OK, det är du. Då vet jag.

    Ja, då förstår jag honom. Vem vill blanda in sitt barn när du är så bräcklig att du funderar på självmord? Vem vill skaffa barn med en kvinna som funderar på självmord om killen gör slut?

    Nu kommer du att svara att han inte vet detta. Nej, det gör han kanske inte, men ditt dåliga mående över detta märker han, och det är därför han tvekar. Du är inte stabil nog för att vara i hans barn närhet. Ni har testat innan och det fungerade inte.
    Tja,man kan ju inte alltid veta vad man sänder ut för vibbar. Jag försöker överkompensera genom att skapa distans och låta honom vara initativtagande så hag inte sänder ut desperata vibbar.

    Hans ex var oerhört psykiskt instabil (vi pratar bipolär)och visade sig sådär lämplig som förälder, det är delvis det som spökar. Jag vet inte vad jag ska göra för att han ska kunna lita på att det kommer gå bra denna gång. Orsaken till min rädsla är att han inte vågsr satsa, skule det försvinna skulle allt vara bra, det har jag ingen tvekan om.

    Han verkar slitas mellan känslorna för mig och rädsla för att det ska balla ur igen. Han kämpade för att få mig tillbaka trots alls. Väldigt komplicerad situation.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Framtid) skrev 2024-11-12 14:13:12 följande:
    Tja,man kan ju inte alltid veta vad man sänder ut för vibbar. Jag försöker överkompensera genom att skapa distans och låta honom vara initativtagande så hag inte sänder ut desperata vibbar.

    Hans ex var oerhört psykiskt instabil (vi pratar bipolär)och visade sig sådär lämplig som förälder, det är delvis det som spökar. Jag vet inte vad jag ska göra för att han ska kunna lita på att det kommer gå bra denna gång. Orsaken till min rädsla är att han inte vågsr satsa, skule det försvinna skulle allt vara bra, det har jag ingen tvekan om.

    Han verkar slitas mellan känslorna för mig och rädsla för att det ska balla ur igen. Han kämpade för att få mig tillbaka trots alls. Väldigt komplicerad situation.
    Hur tusan skulle han kunna känna av något om jag är glad och lättsam i hans sällskap? Jag säger nej till träffar de dagar jag mår för dåligt.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Belle) skrev 2024-11-12 14:21:26 följande:
    Jag vill inte vara ohövlig, men är du säker på att inte du också är bipolär eller möjligtvis lider av borderline? Får du i så fall hjälp för detta?
    Kanske drag av borderline i och med att jag funderar på självmord när jag tänker på separation. Bipolär? Definitivt inte. Tjejen ifråga hade psykoser och var utåtagerande på ett sätt jag aldrig varit och aldrig kommer bli.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Belle) skrev 2024-11-12 14:15:58 följande:
    Du behöver göra slut med honom. Nu.

    Att du har börjat titta efter andra killar är en varningsflagg.

    Att du funderar på självmord är ett starkt tecken på att du inte mår bra i den här relationen. Sök hjälp.

    Jag gissar att du är tjejen som är tillsammans med en kille som har ett barn som du desperat vill träffa, trots att han säger Nej. Barnet som du fick träffa förra omgången ni var tillsammans? 
    Att jag funderar på självmord handlar om att jag vet att jag skulle behöva "nöja mig" med något mindr äe än mitt liva kärlek om det inte skulle gå åt rätt håll denna gång. Det är läskigt när man känner att personen är oersättlig, så jag hag aldrig känt innan. Tvärtom, jag var riktigt duktig på att komma över kärlekar fort. Därför är det såklart inte ett alternativ att göra slut, speciellt inre när han kämpade för att då mig tillbaka.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Belle) skrev 2024-11-12 14:36:43 följande:
    Får du hjälp någonstans? Terapi? 

    Jag tror du skulle må bra av det oavsett om du har diagnos eller inte. 

    Ta hand om dig. 
    Tack :) tror ingen kan hjälpa mig. Detta känns för djupt rotat.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Sally) skrev 2024-11-12 16:05:21 följande:

    Annars skulle han inte tveka att gå vidare om du hade känts stabil. 


     


     


    Jag önskar det var så! Då hade jag haft mer kontroll. Tror dessvärre det handlar om hur jag agerade sist, han är rädd att det ska bli som det var då. När man håller relationen på nuvarande nivån är det juninte nycket som KAN gå fel. Jag får inte chansen att visa att jag kan agera på annat sätt.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Sally) skrev 2024-11-12 16:07:34 följande:
    Så att ta självmordsförsök om pojkvännen gör slut är inte att vara utåtagerande?
    Det är ju inte i manipulativt syfte, det är bara enda utvägen ut den situationen som jag ser det nu. inget impulsivt som jag inte har kontroll över. Jag vill bara inte leva om jag ska behöva "nöja mig", det låter som en miserabel existens.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Chillax) skrev 2024-11-12 18:52:58 följande:
    Det låter mest som du borde gå på medicin. Eller öka dosen, möjligen.

    Inse att det är gravt avvikande att tänka på självmord över att göra slut på en relation.

    Herregud med alla människor det finns i världen så hade t.o.m. jag som är superkräsen kunnat hitta 10 000 män till som hade passat mig bättre än att avsluta min existens i alla fall.
    Det är svårt att förklara, men jag tror inte jag kan ersätta honom pga att han uppfyller vissa specifika kriterier som är svåra att hitta. Inte miljonär eller något sådant ytligt  men sådant som är speciellt för mig personligen. 

    Jag resonerade aldrig så här innan jag träffade honom, var hur enkelt som helst för mig att gå vidare från relationer men här VET jag liksom att om det skiter sig kommer att jag kommer vara en av de som 20 år senare fortfarande inte kan komma över honom.

    Man har ju läst hur många trådar som  helst där folk fortfarande inte kan glömma sitt ex efter många år. Det är en mardröm hag inte vill ha.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Camilla) skrev 2024-11-12 19:45:44 följande:

    Men jisses! Sök hjälp snarast för att bena ut vad du lider av. Något är tvärfel med dina tankar och argument. Det snurrar på rätt bra. Tro fasen att han inte vågar gå all in med dig. Han får nog flashbacks från sin förra tjej. Antingen satsar du på honom. Lägger korten på bordet att du behöver söka hjälp. Eller så gör du slut och söker hjälp. Än vad du bestämmer dig för måste du ha hjälp. 


    Han är nog rädd pga mitt beteende förra gången. Vet faktiskt inte vad jag skulle kunna ändra på i just mitt beteende. Tankar, visst. Alla psykologer jag sökt hjälp hos har inte sagt nåt om att de tror jag har nån diagnos...
  • Anonym (Framtid)
    Lynx123 skrev 2024-11-12 19:04:02 följande:

    Snälla, sök hjälp. Du är värdefull som du är och behöver inse att inte har med.någon karl i världen att göra.


    Jag gillar mycket med mig själv men rädd att förbli olycklig och ensam resten av livet. Jag har inte sett en enda person på imternet jag skulle ens kunna tänka mig gå på dejt med i TEORIN. Förut blev jag ganska lätt intresserad av folk. Jag har bara mina föräödrar och ingen annan slält, när de dör blir jag helt ensam om jag inte bildar familj pch han är den enda jag kan tänka mig ha familj med. 
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (J) skrev 2024-11-13 16:00:15 följande:

    Varför skriver du om självmord ts? Det är ingenting man skämtar om. 
    Tycker du att det är kul att bli inlåst mot sin vilja och få livet förstört av en maktgalen läkare? 


    Jag skämtar verkligen inte. Jag hade dagliga självmordstankar  den tiden han och jag var separerade. Jag somnade varje natt och önskade att inte vakna upp nästa dag.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Sök hjälp) skrev 2024-11-13 21:32:57 följande:

    Tycker att du bör överväga att träffa en psykolog. Det är inte normalt att överväga självmord om det skulle ta slut mellan er. Jag tror inte det handlar om kärlek och att det inte finns någon som honom. Du saknar en inre trygghet och du har valt honom som din trygga punkt istället för att bygga upp dig själv. Förstår att han då känner sig osäker på dig. 
    Och nu sitter du och kollar efter en livlina ifall det skulle ta slut mellan er. 

    Har själv lite liknande tendenser. Jag har låg självkänsla och självförtroende. Betvivlar min förmåga att även stå stark i ensamheten. Det är något som andra märker av, och det är inget attraktivt drag hos en person.


    Jag har haft npgra sessioner inriktade på djälvkänsla och negativa tankar. Det hjälper ibland i stunden men det finns nog tyvärr inget som kan få mig att inte betrakta honom som oersättlig. Den känslan har jag aldrig känt för någon innan, i alla fall inte så länge och intensivt. Jag har absolut låtit min självkänsla bero av andra tidigare men det försvann snabbt efter relationens slut (oftast jag som avslutat och sedan trivts som singel).

    Jag är på dejtingappar inte för att jag verkligen tänker träffa nån bakom hans rygg utan för att se om det ens är MÖJLIGT att hitta nån jag ens kan tänka mig dejta i teorin OM det skulle skita sig mellan oss. Att  slippa känna att min nuvarande är mitt enda hopp om en lycklig framtid (jag vill inte leva ensam). Än så länge skrämmer resultatet mig. Jag hade lätt att bli intresserad av folk innan men när man träffat någon som verkligen  är ens typ 1000% så kanske det är orealistiskt att toppa.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (T) skrev 2024-11-13 21:17:21 följande:

    Är ni pojk och flickvän så tycker nog inte han att det är acceptabelt att du är med på en datingsajt. Risken finns att någon som känner honom får kontakt med dig där och berättar för honom.

    Jag träffade en kille som var velig för flera år sen, vi träffades ett par år till och från men var aldrig uttalat ett par. I början träffade jag bara honom men när jag började få känslan av att han inte verkade vilja bli ett uttalat par eller stadga sig så började jag träffa andra och dejta online samtidigt. Ser det som så att så länge man inte har ett förhållande är man singel och gör vad man vill. Ni verkar däremot vara ett etablerat par och då är det inte ok att dejta samtidigt. 


    Ja vi är ett uttalat par men som han inte inkluderar mig i sitt liv KÄNNS det ofta inte så. Jag har en inställning som gör att endast de som jag like:at kan se mig och jag har inte likeat någon hittills...
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Hin Håle) skrev 2024-11-14 07:38:21 följande:

    Ganska lågt beteende av dig.
    Lämna relationen om du inte vill vara i den. 


    Fult, visst. Men även fult av honom att inte släppa in mig och ge mig en ärlig ny chans.
  • Anonym (Framtid)
    Anonym (Sally) skrev 2024-11-15 11:54:02 följande:
    Fast han har en verklig anledning. Ditt dåliga mående. 
    Jag mår ju dåligt FÖR att han håller mig på avstånd.  Och tror inte han (eller andra)märker av hur dåligt jag mår av det heller. Jag träffar vänner, gör aktiviteter och arbetar heltid. Vete tusan vad mer jag kan göra :(

    Har definitivt inte tjatat på honom. Frågade honom var han stod för någon månad sedan och han sa att han inte visste själv varför han inte "bara kör".

    Han har rädslor att skaffa fler barn, satsa igen osv. Det är hans egna issues också även om mycket var mitt fel att det tog slut sist.
Svar på tråden Jag dejtar i smyg för att min partner håller mig på halster